Koll på Matematik 5A

Matematiken har en flertusenårig historia och har utvecklats från många olika kulturer. Den utvecklas när vi behöver använda den men också när vi är nyfikna och har lust att utforska den. När vi utforskar matematiken behöver vi vara påhittiga, lyssna på andras tankar och fundera på hur vi ska fortsätta för att komma vidare i en utmaning.

Varför ska vi lära oss om matematik?
Kunskaper i matematik hjälper dig att fatta genomtänkta beslut och ger dig större möjlighet att förstå och påverka samhället.

Så här ska du få arbeta!

 - lyssna på genomgångar.

 - diskutera både parvis och i helklass.

 - arbeta i Koll på matematik.

 - andra aktiviteter, tex strävor, elevspel.

Det här ska du få möjlighet att lära:

Tal i decimalform

Längd, area och symmetri

Tal i bråkform och decimalform

Koordinatsystem och proportionalitet

Beräkningar decimaltal och problemlösning

 Elevinflytande

Genom att:

- påverka klassrumsklimatet genom hur du deltar på lektionerna.
- berätta hur du tycker att vi ska arbeta t.ex. i mattegrupper eller enskilt.
- välja om du vill träna mer eller om du vill ha en utmaning.

Så här ska du få visa vad du kan

Genom att:

 - aktivt delta i det dagliga arbetet på lektionerna

 - vara delaktig i muntliga diskussioner och resonemang

- visa att jag har förstått det vi arbetar med i min läxa

 - test efter kapitlet

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Rationella tal, däribland negativa tal, och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och användas.
• Positionssystemet och hur det används för att beskriva hela tal och tal i decimalform.
• Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
• Hur tal i bråk- och decimalform kan användas i vardagliga situationer.
• Metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.
• Metoder, däribland algebraiska, för att lösa enkla ekvationer.
• Mönster i talföljder och geometriska mönster samt hur de konstrueras, beskrivs och uttrycks.
• Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, massa, volym, tid och vinkel med standardiserade måttenheter samt enhetsbyten i samband med detta.
• Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
• Symmetri i planet och hur symmetri kan konstrueras.
• Slumpmässiga händelser, chans och risk med utgångspunkt i observationer, simuleringar och statistiskt material. Jämförelse av sannolikhet vid olika slumpmässiga försök.
• Enkel kombinatorik i konkreta situationer.
• Koordinatsystem och gradering av koordinataxlar.
• Strategier för att lösa matematiska problem i elevnära situationer.
• Formulering av matematiska frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om matematiska begrepp samt använder och beskriver begrepp och samband mellan begrepp inom områdena taluppfattning och tals användning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik samt samband och förändring med tillfredsställande säkerhet.
• Eleven väljer och använder i huvudsak fungerande matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom områdena taluppfattning och tals användning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik samt samband och förändring med tillfredsställande säkerhet.
• Eleven löser enkla problem. Eleven bidrar till något förslag på alternativt tillvägagångssätt och värderar resultatens rimlighet.
• Eleven för och följer matematiska resonemang genom att framföra och bemöta påståenden med enkla matematiska argument.
• Eleven redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler och andra matematiska uttrycksformer.