Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Matematik för åk 1

Skapad 2017-08-22 14:43 i Delfinskolan Lunds för- och grundskolor
Grundskola 1 Matematik
Matematik ska vara roligt och klurigt med många "aha-upplevelser"!

Innehåll

 

Till dig som elev:

Tillsammans utforskar vi matematikens värld. Vi börjar med små antal och arbetar oss sedan upp till att räkna enda till 100! Under årskurs 1 lär vi oss mycket, hur man lägger till och tar bort, hur man ser hur mycket klockan är, vad olika former kallas och så lär vi oss hur man på ett smart sätt kan räkna ut hur många det finns när det ser ut som massor av saker. Vi arbetar tillsammans i klassen för att du ska utveckla ditt matematiska tänkande.

Arbetsområdet

Talen 0-100

Addition och subtraktion 0-100

Dubbelt och hälften

Gemetriska former

Tid

Symmetri

Statistik 

Längd

Problemlösning



Du kommer att få arbeta enskilt, parvis och i grupp med olika typer av matteuppgifter.
Du kommer att få träna dig på att förklara hur du tänker när du löser uppgifter.  Du kommer även att lyssna på hur andra tänker så att ni kan ta hjälp av varandra. 
Du kommer att få spela olika matematikspel.
Du kommer att få använda dig av olika laborativa material, t ex tallinjer, pengar, centikuber och klossar.
Du kommer att få räkna i matteboken Pixel 1A (höstterminen) och Pixel 1B (vårterminen).

Mål

Du ska kunna använda symboler för tal.
Du ska kunna visa ett antal med tiotal och ental. 
Du ska kunna räkna addition och subtraktion.
Du ska kunna ge exempel på symmetri.
Du ska kunna lösa uppgifter med hälften och dubbelt.
Du ska kunna ge exempel på hur likhetstecken används. 
Du ska kunna hel- och halvtimme på en analog klocka.
Du ska kunna vissa lägesord.
Du ska kunna känna igen och namnge geometriska former. 
Du ska kunna göra enkla jämförelser.
Du ska kunna avläsa enklare diagram. 

 

 

Redovisningsform

Under arbetets gång ska du redovisa det du lärt dig genom att göra diagnoser, delta i diskussioner och praktiskt visa hur du löser uppgifter.

Bedömning

Vad tycker du är lätt och vad är du osäker på?
Hur självständig är du i ditt användande av matematik? 
Kan du berätta eller visa hur du tänker så att andra kan följa hur du har löst uppgiften?
Använder du "mattespråket"?
Förstår du vikten av noggrannhet och tydlighet i ämnet?
Stannar du upp och tänker, vänder och vrider, utifrån vad du vet och vad som frågas efter?

Reflektion

Vad är matematik?
När använder du matematik?
Varför är det bra att kunna räkna?
Hur kan du använda matematik för att lösa ett problem?

 

Till dig som lärare:

Vi vill ge eleverna en grundläggande förståelse för hur matematiken i vår vardag ser ut. Därigenom vill vi skapa lust att lära och se matematiken som en naturlig del av vår tillvaro.

Syfte

Övergripande mål och riktlinjer

Centralt innehåll

Kunskapskrav

I årskurs 1 arbetar vi mot målen i årskurs 3. Du arbetar med grunderna inom de olika områdena i ämnet. Dessa byggs vidare på i årskurs 2 och årskurs 3. 

Kopplingar till läroplanen

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
    Gr lgr11
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
    Gr lgr11
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
    Gr lgr11
  • Syfte
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
    Ma
  • föra och följa matematiska resonemang, och
    Ma
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
    Ma
  • Centralt innehåll
  • Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
    Ma  1-3
  • Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
    Ma  1-3
  • Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
    Ma  1-3
  • Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
    Ma  1-3
  • Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
    Ma  1-3
  • Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
    Ma  1-3
  • Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
    Ma  1-3
  • Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Ma  1-3
  • Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
    Ma  1-3
  • Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
    Ma  1-3
  • Kunskapskrav
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
    Ma   3
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
    Ma   3
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
    Ma   3
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.
    Ma   3
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.
    Ma   3
  • Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
    Ma   3
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
    Ma   3
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
    Ma   3
  • Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
    Ma   3
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
    Ma   3

Matriser

Ma
Matematik åk 1-3

Taluppfattning och tals användning

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Naturliga tal
  • Ma  1-3
Du använder symboler för tal.
Du kan storleksordna tal och använda begrepp som större och mindre än, fler och färre än, lika många.
Du läser tal med ord och symboler, visar förståelse för tal genom att dela upp tal.
Positionssystemet
  • Ma  1-3
Du kan ental och tiotal med konkret material.
Du kan ange en siffras platsvärde för ental, tiotal och hundratal.
Du kan ange en siffras platsvärde för ental, tiotal, hundratal och tusental.
Bråk
  • Ma  1-3
  • Ma  1-3
Du kan dela ett jämnt tal i två delar och förstå begreppet hälften.
Du kan enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
Du visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och ange delarna som enkla bråk.
De fyra räknesätten
  • Ma  1-3
Du visar förståelse för olika räknesätt.
Du visar förståelse för de olika räknesätten genom att beskriva dem med bilder, ord och symboler.
Du kan använda huvudräkning för de fyra räknesätten inom heltalsområde 0-20.
Centrala metoder
  • Ma  1-3
  • Ma  1-3
Du visar förståelse för hur man använder addition och subtraktion.
Du kan använda skriftliga räknemetoder för addition och subtraktion inom heltalsområde 0-200.
Du kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Algebra

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Mönster
  • Ma  1-3
Du kan fortsätta på och konstruera enkla geometriska mönster.
Du ser mönster i talföljder.
Du kan upptäcka och beskriva talföljder.
Likhetstecknet
  • Ma  1-3
Du använder likhetstecknet på ett i huvudsak korrekt sätt.
Du kan lösa öppna utsagor i addition och subtraktion.
Du kan hantera enkla matematiska likheter och använda likhetstecknet på ett fungerande sätt.

Geometri

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Geometriska objekt
  • Ma  1-3
  • Ma  1-3
Du känner igen och kan namnen på geometriska former som cirkel, kvadrat, rektangel och triangel.
Du kan avbilda och konstruera enkla geometriska objekt som triangel, cirkel, kvadrat, rektangel, klot, kon, cylinder, rätblock, pyramid, linje, punkt och sträcka.
Du kan beskriva geometriska objekt utifrån likheter och skillnader samt skala vid enkel förstoring och förminskning.
Symmetri
  • Ma  1-3
Du kan ge något exempel på en symmetrisk bild/form.
Du kan ge flera exempel på symmetri i bilder och i naturen.
Du kan ge flera exempel på symmetri i bilder och i naturen samt konstruera symmetriska bilder och hur dessa kan delas symmetriskt.
Lägesord
  • Ma  1-3
Du förstår lägesord som först, mitten och sist.
Du förstår lägesord som t ex under, på, ovanför, bredvid, höger, vänster, bakom och framför.
Du kan använda vanliga lägesord för att beskriva föremåls läge i rummet.
Tid
  • Ma  1-3
Du kan avläsa klockans hel- och halvtimmar analogt.
Du kan avläsa hela klockan; analog tid.
Du kan analog och digital tid samt utföra enkla tidsberäkningar.
Matematiska storheter
  • Ma  1-3
Du kan göra enkla jämförelser av längd, massa och volym.
Du kan göra enkla uppskattningar av längd, massa, volym och tid.
Du kan göra enkla mätningar av längd, massa, volym och tid och kan använda vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.

Sannolikhet och statistik

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Tabeller och diagram
  • Ma  1-3
Du kan avläsa tabeller och diagram.
Du kan skapa enkla tabeller och diagram utifrån givna data.
Du kan avläsa och skapa tabeller och diagram i samband med egen undersökning.
Slumpmässiga händelser
  • Ma  1-3
Du känner till slumpens inverkan i spel.
Du kan föra och följa matematiska resonemang om slumpmässiga händelser genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Problemlösning

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Strategier
  • Ma  1-3
  • Ma  1-3
Du använder skriftliga metoder vid problemlösning.
Du kan vid problemlösning pröva olika lösningsstrategier och välja en fungerande strategi.
Du beskriver ditt sätt att lösa problem och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.

Samband och förändrinar

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Proportionella samband
  • Ma  1-3
Du förstår dubbelt och hälften.
Du kan ge fler exempel på proportionella samband.
Du kan visa på olika proportionella samband med matematiskt resonemang.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: