Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Kretsar kring el

Skapad 2017-08-23 13:29 i Bodaskolan Älvkarleby
Under hösten kommer vi att jobba med Kretsar kring el, som är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur elektriska prylar ska kopplas ihop för att fungera.
Grundskola 4 – 5 Fysik Teknik
Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur elektriska prylar ska kopplas ihop för att fungera.

Du kommer att få fundera över saker som vad det innebär att leva utan elektricitet: som man gjorde förr, som man gör i delar av världen än idag, eller som man ibland tvingas att göra under strömavbrott. Du kommer att få undersöka vad det är som får lampan att lysa, varför den inte lyser ibland, hur olika lampor skiljer sig åt och hur man kan spara energi med lampor.

Det blir också diskussioner om faran med elektricitet och hur det gick till när elektriciteten och glödlampan uppfanns.

Elektriciteten var en upptäckt som verkligen förändrade världen, och som kommer att fortsätta förändra den i framtiden också. Vem vet vilka nya spännande idéer som kan utvecklas i just vår klass?

Innehåll

Vad ska vi lära oss?

Efter det här arbetsområdet ska du:
  • veta hur energianvändningen ser ut i världen och diskutera tänkbara orsaker till detta.
  • ha kunskap om hur elektricitet används i hemmet, samhället och naturen och diskutera hur tekniska uppfinningar och vetenskapliga upptäckter har betytt för människors levanadsvillkor
  • kunna undersöka en glödlampa och få den att lysa i en elektrisk krets.
  • kunna ta reda på orsaker till att en elektrisk krets inte är sluten.
  • kunna undersöka vilka föremål som kan sluta en krets och inte, samt lära sig vad begreppen ledare och isolator innebär.
  • kunna tillverka en strömbrytare för att sluta och öppna en krets.
  • kunna undersöka skillnaden mellan olika sätt att koppla kretsar och diskutera fördelar och nackdelar med dem.
  • kunna rita kopplingsscheman.
  • kunna jämföra olika sorter energikällor som framställer elektricitet och se fördelar och nackdelar med dem. 

Hur ska vi lära oss detta?

Du kommer att inhämta dina kunskaper genom att:

  • delta i genomgångar
  • samarbeta i par 
  • utföra undersökningar
  • dokumentera dina undersökningar i bild och text
  • delta i gruppdiskussioner 
  • läsa olika texter och svara på frågor
  • se på film
  • vi kommer att arbeta i tvärgrupper med åk 4.

Vad kommer att bedömas?

Det som bedöms är hur väl du kan:

  1. Planera och genomföra systematiska undersökningar av elektriska föremål och kretsar
  2. Jämföra egna och andras undersökningsresultat och ge förslag på hur undersökningen kan förbättras
  3. Dokumentera dina undersökningar i text och bild
  4. Beskriva hur exempelvis glödlampan, strömbrytaren och olika typer av elektriska kretsar är uppbyggda och hur de olika delarna samverkar för att fungera. 
  5. Beskriva principen för några energikällor, den elektriska kretsen, glödlampan och strömbrytaren med användning av begreppen elektricitet, elektrisk ström, motstånd, ledare, isolator, sluten krets och öppen krets
  6. Beskriva samband mellan hur elektricitet produceras i energikällor och hur de används i vardagen och i samhället. 
  7. Samtala om och diskutera frågor som rör energikällor och elektricitet, samt dess betydelse för människan, naturen, samhället.

Hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer att bedömas genom:

  • din delaktighet vid genomgångar, diskussioner och grupparbeten.
  • dina anteckningar i anteckningsboken

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
    Fy
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
    Fy
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
    Fy
  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
    Tk
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
    Tk
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
    Tk

Matriser

Fy Tk
TEKNIK Kunskapskrav åk 6

E
C
A
Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.
Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.
Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar.
Dessutom kan eleven på ett enkelt sätt beskriva och ge exempel på några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används.
Dessutom kan eleven på ett utvecklat sätt beskriva och visa på samband mellan några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används.
Dessutom kan eleven på ett välutvecklat sätt beskriva och visa på samband mellan några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används.
Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller.
Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings-och konstruktionsarbeten genom att pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller.
Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings-och konstruktionsarbeten genom att systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade fysiska eller digitala modeller.
Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.
Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt.
Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.
Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord.
Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord.
Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är väl synliggjord.
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.

Fy Tk
kunskapskrav i åk 6 Fysik.

E
C
A
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen.
Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen.
Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen.
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp.
Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp.
Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp.
I enkla och till viss del underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband.
I utvecklade och underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband.
I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband.
Eleven kan också beskriva och ge exempel på energikällor, energianvändning och isolering med viss koppling till energins oförstörbarhet och flöde.
Eleven kan också förklara och visa på något enkelt samband mellan energikällor, energianvändning och isolering med relativt god koppling till energins oförstörbarhet och flöde.
Eleven kan också förklara och visa på olika enkla samband mellan energikällor, energianvändning och isolering med god koppling till energins oförstörbarhet och flöde.
Dessutom beskriver eleven och ger exempel på himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för enkla resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer.
Dessutom förklarar eleven och visar på samband kring himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för utvecklade resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer.
Dessutom förklarar eleven och visar på mönster i himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för välutvecklade resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer.
Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: