Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Svenska, Svenska som andraspråk

·

Årskurs:

2

Svenska åk 2

Vallåsskolan, Halmstad · Senast uppdaterad: 12 september 2017

Under andra skolåret kommer du att få arbeta med arbetsområdena läsa, skriva och tala/samtala. Du kommer att träna på din förmåga att - kunna läsa en bok själv och förstå det du läser - använda olika lässtrategier - skriva olika sorts texter - använda en läslig handstil - använda stor och liten bokstav, punkt och mellanrum mellan orden när du skriver meningar - använda olika stöd när du skriver - berätta något med röd tråd (inledning, händelseförlopp, avslutning) - tala om vad du tycker och lyssna på andras åsikter - använda ett vårdat språk i samtal med andra

Mål och riktlinjer

Lgr11    kan använda det svenska språket i tal och skrift

Eklandaskolan Årskurs 2

De mål som är relevanta för åk 2 finns att se direkt under varje rubrik. Nedanför finns en koppling till läroplanen (Lgr 11) för åk 3 i sin helhet.

Arbetsområde Svenska

Syfte

Centralt innehåll

Läsa och skriva


Tala, lyssna och samtala


Berättande texter och sakprosatexter


Språkbruk

 





Arbetssätt

Vi kommer att arbeta enskilt och i grupp med:

Alfabetet
Alfabetisk ordning
Vokaler och konsonanter
Lång och kort vokal (dubbelteckning)
Lässtrategier (t ex läsa, reflektera över och förstå olika typer av texter)
Stavning av elevnära ord

Skriva meningar med stor bokstav och punkt

Tankekarta
Skriva med röd tråd(Inledning, handling och avslutning)
Presentation och reflektion av eget arbete 


Kunskapskrav och bedömning

LäsaSv   3  

Skriva


Tala/Lyssna

 


Läroplanskopplingar

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

söka information från olika källor och värdera dessa.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.

Handstil och att skriva med digitala verktyg.

Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Alfabetet och alfabetisk ordning.

Sambandet mellan ljud och bokstav.

Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.

Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.

Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.

Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras

Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.

Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.

Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.

Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.

Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.

Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.

I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.

De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter.

Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.

Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven till viss del förstärka och förtydliga sina budskap.

Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.

Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback