SO år 1 HT17

I årkurs 1 HT kommer vi att arbeta med dessa arbetsområden/Teman. Under årskurs ett kommer du att ha klassråd, samtala om livsfrågor och regler. Att få en förståelse till vad en demokrati är. Vi ska undersöka varför vi firar våra högtider och vad som står i Barnkonventionen och rita enkla kartor över klassrummet, skolgården, skolvägen, och vår närmiljö.

SO

Syfte

Att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, 

Att reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Tema

Jag/Vi

•  Har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.
• Respekterar andra människors egenvärde,
• Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
• Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Trafiken / närmiljön/ teknik

• Trafikmärken som vi ser när vi går
• Cykel
• Tips i trafiken
• Reflexer
• Elevens väg till skolan/ enklare kartor.

Högtider

• Känna till de traditioner som vi har kring svenska högtider.

Årstider

• Vad händer under hösten
• vad händer under vintern
• Vilka tecken i naturen kan vi hitta och se
• Vad gör djuren under vin

Centralt innehåll

Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 1-3

Att leva i närområdet

SO 1-3

• Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.

Att leva tillsammans

• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer..

• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.

Att leva i världen

• Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd.

• Barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
• Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.
• Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.

Att undersöka verkligheten

• Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 1-3

Året runt i naturen

• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters
  livscykler och anpassningar till olika årstider.
• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas
  samt namn på några vanligt förekommande arter.

Metoder och arbetssätt

• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra
  uttrycksformer.

Vad och hur gör vi?

Vi uppmärksammar individen och hur vi arbetar i grupp. Vi har regelbundna klassmöten/lektioner då vi diskuterar och beslutar demokratiskt kring gemensamma regler och normer som ska gälla hos oss men även vika normer och lagar som finns i vårt samhälle. Med hjälp av film, skönlitteratur och berättelser samtalar vi om elevnära livsfrågor. Vi uppmärksammar FN- dagen då vi pratar om och lär oss kring barnens rättigheter, ”Barnkonventionen” genom samtal, bilder, filmer, litteratur. Vi uppmärksammar kristna högtider genom film, berättelser. Vi arbetar med kartor/ritningar över klassrum, skolgård och skolväg i verkliga sammanhang på ett lekfullt sätt.

Bedömning:

– Eleven har grundläggande kunskaper om barnets rättigheter, och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.

– Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.

– Eleven kan beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras.

– Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor.

– Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan då använda karta och rumsliga begrepp.

Läroplanskopplingar

Syfte

• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,

Centralt innehåll

• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
• Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.
• Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i sportsammanhang.
• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
• Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.
• Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
• Yrken och verksamheter i närområdet.
• Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.
• Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
• Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.
• Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar, såväl med som utan digitala verktyg. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.