Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Svenska

·

Årskurs:

1

LPP i svenska åk1

Kommunövergripande grupper FG, Kungsbacka Förskola & Grundskola - slutgallrad · Senast uppdaterad: 30 augusti 2017

Svenska 2017/18

Syfte utifrån Lgr11

Undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar kunskap i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. 

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse att läsa och skriva. De ska få möjlighet att möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.

Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.

 

Förmågor vi tränar

¤ läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften

¤ formulera sig och kommunicera i tal och skrift

¤ skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra

¤ urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

 

Våra mål för åk 1 utifrån kunskapskraven för åk 1 samt åk 2-3 LGR 11

  • Du utvecklar din läsning och skrivning utifrån din förmåga
  • Du visar säkerhet i sambandet mellan ljud och bokstav
  • Du börjar utveckla fungerande lässtrategier
  • Du läser texter på din nivå med flyt och förstår det du läser
  • Du kommenterar och kan återge några delar ur texten när du läser, eller då någon läser högt för dig
  • Du tränar på att skriva meningar och mycket enkla texter med stöd av talande tangentbord och talsyntes.
  • Du tränar på att skriva och läsa olika texter i olika genre (sagor, myter, fakta, dikter).
  • Du tränar på att skriva hela meningar och använda dig av stor bokstav, mellanrum samt punkt
  • Du målar bilder till dina texter och  kombinerar bild och text.
  • Du berättar om händelser och upplevelser i grupp och lyssnar på när andra talar.
  • Du beskriver enkelt hur något ser ut eller fungerar så att andra förstår
  • Du har fått möjlighet att i olika sammanhang träna på att återberätta och förklara liksom att ge och ta muntliga instruktioner 

Se nedan kunskapskraven för skolår 3:

Så här arbetar vi

  • Vi har högläsning av olika typer av skönlitteratur. 
  • Vid högläsning samtalar vi om ord och handling och visar olika lässtrategier.
  • Vi introducerar "läsfixarna" och tränar på läsförståelse utifrån materialet En läsande klass.
  • Vi tränar fonologisk medvetenhet på olika sätt, bland annat genom att repetera språkövningar från förskoleklass enligt Bornholmsmodellen. 
  • Vi bygger ord och laborera med ord.
  • Vi har individuell lästräning i skolan samt läsläxa. 
  • Vi skriver gemensamma texter på dator/smartboard.
  • Vi har skrivövningar på datorn, enskilt eller i par. Vi använder ljudande tangentbord och talsyntes. Texterna redigeras med stöd av pedagog innan de skrivs ut. Vi förstärker ofta textens budskap med bild.
  • Vi tränar finmotorikövningar: t.ex. pärla, klippa, måla mandala, knyta, sy, bygga mönster   m.m.
  • Vi tränar på att berätta och skriva om händelser och upplevelser samt läser upp skrivna texter.
  • Vi tränar på att ge och ta instruktioner.
  • Vi bekantar oss med några författare och deras böcker.
  • Vi tränar på att skriva i olika genrer.

 

 

Detta bedömer vi

Hur långt du kommit i din språkutveckling med att läsa, skriva, tala och lyssna. Vi använder då Skolverkets nya bedömningsstöd i

svenska för åk 1.

Så här visar du vad du lärt dig

Du lyssnar när någon läser högt och är med och samtalar om vad vi läst.

Du läser högt för en vuxen både texter du tränat i läxa och nya texter.

Du samtalar om texten, bilder och ord i texten.

Du skriver texter på datorn och ritar bilder till.

Du deltar aktivt när vi läser, skriver och samtalar tillsammans, liksom när vi har olika språkövningar i grupp och parvis.

Du deltar aktivt när vi har olika muntliga övningar i stor och liten grupp; berättar, lyssnar, beskriver, frågar samt övar på att ge dina kamrater respons.


Läroplanskopplingar

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.

Handstil och att skriva med digitala verktyg.

Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Alfabetet och alfabetisk ordning.

Sambandet mellan ljud och bokstav.

Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.

Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.

Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.

I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.

De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven till viss del förstärka och förtydliga sina budskap.

Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.

Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.

Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt.

Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv.

I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback