Geografi år 8

Lokal pedagogisk planering för (ämne och tidsintervall)

Geografi år 8

Vecka 35-43

 

Arbetsområde

Våra basnäringar och Europas geografi

 

Syfte och förmågor

Syfte:

Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla en medvetenhet om de sammanhang där geografiska kunskaper är viktiga och användbara.

 

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om vilka mänskliga verksamheter, och av naturen framkallade processer, som påverkar jordytans former och mönster. Den ska även bidra till att eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av olika förändringar som sker i det geografiska rummet.

 

Förmågor:

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,

• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,

• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och

• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

 

Centralt innehåll

• Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.

• Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.

• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät,färger, symboler och olika skalor, Topogarfiska och olika tematiska kartor.

• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.

• Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel.

• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

 

Förväntat resultat/kunskapskrav

Efter arbetsområdets slut kan eleven:

• Resonera kring de fyra basnäringarna, om hur de är viktiga för människan och risker för miljön.

• Kunna resonera kring hur vår konsumtion påverkas i en allt mer globaliserad värld och göra jämförelser i ett historiskt perspektiv.

• Kunna förklara skillnaden mellan förnybara och icke förnybara energikällor och resonera kring fördelar och nackdelar.

• Kunna avläsa olika typer av kartor, tabeller och diagram för att få fram information.

• Namnge och placera viktiga länder, vatten, öar, berg, regioner och orter främst i Europa och Norden.

• Kunna beskriva Nordens och Europas klimat, berätta om förändringar i klimatet i historien och i framtiden och hur det kan påverka människor och natur.

• Kunna resonera om vilka platser människor lever i  Nordens och Europas och vad det beror på.

• Kunna resonera kring orsaker till migration.

• Kunna beskriva storstadens delar.

• Kunna använda och förklara viktiga begrepp som hör till ämnet geografi.

Aktiviteter/uppgifter för bedömning

• Genomgång av centrala delar.

• Muntliga diskussioner och frågor.

• Högläsning och/eller tyst läsning av läroboken eller andra texter.

• Arbeta med instuderingsfrågor och arbetsbok.

• Olika typer av övningar och uppgifter som knyter an till arbetsområdet.

• Film

• Prov, läxförhör

Elevinflytande i undervisningen

• Vilka läromedel som används.

• I vilken takt och ordning olika uppgifter ska göras.

• Vilka arbetsformer man ska användas.

• På vilket sätt en uppgift ska redovisas.

Bedömning/rättning av presentationer (kunskapskrav)

• E: Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.

 

• E: Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

 

• E: Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

Tänkbara kunskapsomdömen

X behöver utveckla sin förmåga att förstå och använda begrepp.

Y visar goda kunskaper om Europas namngeografi.

Med reservation för ändringar