Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Jorden, kartan och klimatet

Skapad 2017-09-07 17:22 i Norgårdenskolan 7-9 Uddevalla
Vi arbetar med kartkunskap, namngeografi och jordens klimat och vegetationszoner. Dessutom lär vi oss om sårbara platser.
Grundskola 7 – 9 Geografi
I det här arbetsområdet utforskar vi jorden både på kartan och genom att lära oss mer om olika klimat- och vegetationszoner. Vi lär oss kartkunskap och namngeografi samt breddar våra kunskaper om hur geografiska data framställs och används.

Innehåll

Moment i läroplanen (centralt innehåll)

Undervisningen i Geografi ska behandla:

Konkretiserade mål

Du som elev ska lära dig:

  • förstå hur kartan är uppbyggd med gradnät (latitud och longitud) och skala
  • kunna använda dig av centrala begrepp som t ex ekvatorn, nollmeridian och datumgränsen 
  • ge exempel på olika kartor samt kunna använda dem t ex topografiska och tematiska kartor
  • kunna ett antal länder, hav, floder, berg och städer i varje världsdel
  • kunna storleksordningen på världsdelarna.
  • använda olika kartor och andra geografiska verktyg för att sammanställa fakta
  • jordens indelning i klimat- och vegetationszoner och vad som kännetecknar dessa
  • att förstå vad som menas med sårbara platser och hur hot och risker för dessa kan förebyggas 

Bedömning

Bedömningen kommer att ske utifrån kunskapskraven i geografi. Se bedömningsmatris.

Uppgifter som kommer att bedömas är:

  • Diskussionsövning.
  • Namngeografi och kartkunskaps uppgift

Undervisning

För att nå målen kommer du att:

  • ta del av genomgångar och litteratur
  • arbeta med olika uppgifter enskilt och i grupp
  • öva namngeografi på olika sätt
  • diskutera och analysera

Uppgifter

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
    Ge  7-9
  • Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
    Ge  7-9
  • Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
    Ge  7-9
  • Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
    Ge  7-9
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
    Ge  7-9
  • Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
    Ge  7-9
  • På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
    Ge  7-9

Matriser

Ge
Geografi - LGR11

Betyget E
Betyget C
Betyget A
Geografiska begrepp
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Källhantering
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
Namngeografi
Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Samspel mellan människa och natur
Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
Ny aspektKlimatförändingar
Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: