Jorden, kartan och klimatet

I det här arbetsområdet utforskar vi jorden både på kartan och genom att lära oss mer om olika klimat- och vegetationszoner. Vi lär oss kartkunskap och namngeografi samt breddar våra kunskaper om hur geografiska data framställs och används.

Moment i läroplanen (centralt innehåll)

Undervisningen i Geografi ska behandla:

Konkretiserade mål

Du som elev ska lära dig:

• förstå hur kartan är uppbyggd med gradnät (latitud och longitud) och skala
• kunna använda dig av centrala begrepp som t ex ekvatorn, nollmeridian och datumgränsen 
• ge exempel på olika kartor samt kunna använda dem t ex topografiska och tematiska kartor
• kunna ett antal länder, hav, floder, berg och städer i varje världsdel
• kunna storleksordningen på världsdelarna.
• använda olika kartor och andra geografiska verktyg för att sammanställa fakta
• jordens indelning i klimat- och vegetationszoner och vad som kännetecknar dessa
• att förstå vad som menas med sårbara platser och hur hot och risker för dessa kan förebyggas 

Bedömning

Bedömningen kommer att ske utifrån kunskapskraven i geografi. Se bedömningsmatris.

Uppgifter som kommer att bedömas är:

• Diskussionsövning.
• Namngeografi och kartkunskaps uppgift

Undervisning

För att nå målen kommer du att:

• ta del av genomgångar och litteratur
• arbeta med olika uppgifter enskilt och i grupp
• öva namngeografi på olika sätt
• diskutera och analysera

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.