Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Jorden - formar och formas

Skapad 2017-09-15 12:49 i Nyhammars skola Ludvika
Jordytan förändras ständigt. Ibland är det vi människor som skapar förändringarna och ibland är det jorden själv som orsakar dem. Dessa förändringar påverkar både natur och alla levande varelser
Grundskola 6 Geografi
Vi ska ta reda på hur jordytan har formats och förändrats. Dels kan vi människor förändra jordytan genom hur vi använder marken men naturen har också ständiga processer såsom t.ex. erosion, jordbävningar och jordskred. Vi ska lära oss om kartor och källors användbarhet.

Innehåll

Så här kommer vi att jobba

Vi kommer att läsa och titta på filmer tillsammans.

Vi kommer att lära oss om viktiga ord och begrepp i geografi.

Vi kommer att fördjupa oss i olika processer och ta reda på fakta och begrepp från olika källor.

 

 

Vad som kommer att bedömas

Hur du kan koppla hur plattorna rör sig med uppbyggande/nedbrytande krafter.

Hur du kan använda dig av relevanta geografiska begrepp

Hur du kan resonera och dra slutsaster om det du lärt dig.

 

 

 

 

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
    Ge
  • utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
    Ge
  • Centralt innehåll
  • Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
    Ge  4-6
  • Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.
    Ge  4-6

Matriser

Ge
Kunskapskrav geografi

E
C
A
Fakta och förståelse
Natur och kulturlandskap
Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. Ex. Varför bidades Surtsey? Istid-rullstensås.
Eleven har goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. Ex. Varför bidades Surtsey? Istid-rullstensås
Eleven har mycket goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. Ex. Varför bidades Surtsey? Istid-rullstensås
Resonemang-samband
Landskap ,resurser och befolkning
I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Ex: varför bor det flest människor vid kusten?
I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Ex: varför bor det flest människor vid kusten?
I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Ex: varför bor det flest människor vid kusten?
Resonemang-orsak och konsekvens
Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Ex låg läskunnighet, brist på dricksvatten
Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Ex låg läskunnighet, brist på dricksvatten
Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Ex låg läskunnighet, brist på dricksvatten
Geografiska begrepp
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Ex. Saltvatten, sötvatten, vattnets kretslopp, vattendrag i Sverige
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt välfungerande sätt. Ex. Saltvatten, sötvatten, vattnets kretslopp, vattendrag i Sverige
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett välfungerande sätt. Ex. Saltvatten, sötvatten, vattnets kretslopp, vattendrag i Sverige
Fakta och förståelse
Kartor, källor, metoder och tekniker
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet Ex. vatten och mat i världen. naturkatastrofer slår olika.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Ex. vatten och mat i världen. naturkatastrofer slår olika.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Ex. vatten och mat i världen. naturkatastrofer slår olika.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: