Ämnen:
Historia, Samhällskunskap, Svenska
·
Årskurs:
4 - 6
Vasatiden
Malmaskolan, Uppsala · Senast uppdaterad: 6 oktober 2017
Varför kallar vi en period i Sveriges historia för Vasatiden? Vem var Gustav Eriksson och varför blev just han en så känd kung? På vilket sätt förändrade han samhället? Och hur har det påverkat oss som lever idag? Dessa frågor ska vi ha bättre koll på när detta arbetsområde är klart. (Texten nedan kommer att flyttas till innehåll, men den funktionen fungerar inte för tillfället) Mål med undervisningen: Få en förståelse för de utmärkande dragen på Vasatiden, såsom: • Sveriges statsbildning • Handelns utveckling och kulturmöten • Kristendomens förändring Se likheter och skillnader mellan samhället på Vasatiden och samhället idag. Få en förståelse för att historiska personer framställs på olika sätt genom olika tider och källor. Att använda historiska begrepp och få en större förståelse för dessa. Hur ska vi arbeta med temat: Vi kommer tillsammans läsa och diskutera innehållet i texterna i Koll på Vasatiden samt andra läromedels texter. Vi kommer även att se på filmer/videoklipp för att reflektera över denna tidsperiod. Vi kommer att arbeta med tankekartor, sammanfattningar, diskussioner och instuderingsfrågor. Vi kommer sedan att skriva en argumenterande text där olika teman kommer att kunna väljas. Det kommer också bli någon form av inlämningsuppgift, alternativt prov. Detta kommer att meddelas ett par veckor i förväg.
Läroplanskopplingar
Syfte (5)
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll (12)
Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
Den svenska statens framväxt och organisation.
Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
Kriterier (6)
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam band mellan olika tidsperioder.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
