Kemins grunder Åk 7 ht19

Du får lära dig att hantera ämnen och laborera på ett säkert sätt. Dessutom går vi igenom undersökningsbara egenskaper och vad som menas med grundämnen och kemiska föreningar. Du får också lära dig mer om olika metoder att skilja ämnen åt.

Vi kommer att ha boken Kemi Direkt Kap 1 sid 3-43 som grund, ej s 30-32 om brand). Sammanfattning s 32-35

När vi är klara med arbetsområdet ska du kunna:

Kemi förr och nu

• Berätta något om kemins historia
• Förklara hur man arbetar på ett naturvetenskapligt sätt
• redogöra för säkerhetsföreskrifterna på ett kemiskt laboratorium
• känna igen vanliga farosymboler

Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar

•  Redogöra för vad en atom och en molekyl är
• redogöra för vad ett grundämne och en kemisk förening är
• några vanliga kemiska tecken och hur man skriver och läser en kemisk formel

Ämnens egenskaper

• redogöra för några egenskaper som används för att beskriva ämnen
• förklara hur ämnen kan finnas i olika faser

Rena ämnen och blandningar

• Förklara vad det är för skillnad på ett rent ämne och en blandning
• ge några exempel på rena ämnen
• ge några exempel på blandningar

Att separera ämnen

•  beskriva några metoder för att separera ämnen
• föreslå en separationsmetod beroende på ämnenas egenskaper

Ämnen kan förändras

• förklara vad en fysikalisk förändring är
• förklara vad en kemisk reaktion är
• visa hur man skriver en reaktionsformel och vad den beskriver

 

Viktiga begrepp:

 Alkemi, naturvetenskapligt arbetssätt, hypotes, felkällor, farosymboler, atom, molekyl, grundämne, kemisk förening, kemiskt tecken, kemisk formel, periodiska systemet, faser, fasövergångar, smält- och kokpunkt, frys- och kondensationspunkt, densitet, atomrörelse, värme, absoluta nollpunkten, kelvinskalan, magnetism, blandningar, rena ämnen, lösning, lösningsmedel, mättad lösning, omättad lösning, svårlösliga ämnen, legering, emulsion, uppslamning, Separationsmetoder (sedimentering, filtrering, extrahering, indunstning, destillering, kromatografi), fysikalisk förändring, kemisk reaktion, reaktionsformel,

v.40 Kemi förr och nu, naturvetenskapligt arbetssätt, säker kemi, Atomer molekyler grundämnen och kemiska föreningar. 

Lab: brännarsäkerhet  - undersökning av magnesium

v.41-42 Kemiska tecken, periodiska systemet. Ämnens egenskaper

Lab: Ämnens egenskaper ex sortera olika ämnen utifrån egenskaper, alt Hur kan vi undersöka metaller för att sedan ta reda på vilka som är vilka?

v.43 Ämnens egenskaper, rena ämnen och blandningar. Lösningar

lab kristaller, mättad lösning

v.45 Separation

Lab Separationsmetoder-  t ex filtrering, sedimentering, kromatografi, destillering,

v.46 Ämnen kan förändras, rep smältpunkt, kokpunkt, värme, densitet

Lab Oxidation av järn

v.46 Forts rep 

 v.47 Prov tisdag 19/11

Bedömning:

• Bedömningen kommer att ske löpande genom muntliga diskussioner, laborationer samt övningar dessutom kommer vi att ha ett skriftligt prov och ett laborationsprov.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
• Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.
• Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
• Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
• Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Separations-och analys metoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.