Krusboda skola, Geografi åk 4, 17/18

Vi kommer inom ämnet Geografi i årskurs 4 arbeta med och utveckla elevens kunskaper om Sverige (Norden), arbeta i kartboken samt diskutera hållbar utveckling.

Tidsperiod: v. 35- v. 43

1. Geografi åk 4, Krusboda skola

2. Förankring i läroplanen och kursplanens syftestext

3. Innehåll i undervisningen - centralt innehåll

4. Arbetssätt/ Arbetsområde

Geografi läses under period 1, v. 35- v. 43 i åk. 4.

Livsmiljöer

- De svenska natur- och kulturlandskapen.

- Sveriges naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark och skog.

- Fördelningen av Sveriges befolkning.

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

- Namngeografi Sverige (Landskap, städer, sjöar med mera).

- Kartan och dess uppbyggnad.

- Insamling och mätning av geografiska data från närområdet.

- Fältstudier.

- Centrala ord och begrepp.

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

- Hållbar utveckling; val och prioriteringar i vardagen.

- Ojämlika levnadsvillkor i världen.

Vi kommer att arbeta med ovanstående områden genom att läsa i läroboken och arbeta med tillhörande frågor/ arbetsuppgifter, studera kartboken samt se filmer.

Läromedel

- "Boken om Sverige", Almqvist&Wiksell.

- "Landskapsboken" (Puls Tema), Natur och Kultur.

- "Geografens testamente", UR Utbildningsradion.

- Filmer på till exempel ne.se och ur.se

- Atlas (kartbok, grön), Almqvist&Wiksell. 

- http://online.seterra.com/sv, https://www.landguiden.se/, www.skolplus.se

5. Bedömning

Kunskaperna kommer att redovisas och bedömas på olika sätt, det kan till exempel vara genom grupparbeten som redovisas muntligt/skriftligt, individuella inlämningsarbeten och/ eller skriftligt prov. 

Diskussioner och arbete på lektioner är också en viktig del och underlag för bedömning.

6. Kunskapskrav

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

 

• Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
• I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

 

• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet.
• Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har grundläggande kunska­per om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

 

• Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen.
• Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Centralt innehåll

• De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
• Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
• Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
• Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.