👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Mötesplatser - Tillsammans

Skapad 2017-10-26 11:07 i Nattugglan förskola/fritidshem Falkenberg
Uppdaterad mall för Projektbeskrivning för Falkenbergs förskolor maj 2017
Förskola
Vi arbetar med att låta barnen mötas i olika lärmiljöer för att stärka gruppdynamiken genom samspel och kommunikation.

Innehåll

Uppstart projektplanering

Vilka pedagogiska och organisatoriska erfarenheter och lärdomar väljer vi att ta med oss från föregående utvärdering, våra identifierande utvecklingsområden/mål?

Sedan vi gjorde vår utvärdering i våras har vi ändrat vår grundidé då barngruppen förändrats mycket och där vi insett att fokuset behöver läggas på att skapa lugna lärmiljöer där barnen kan mötas för samspel och kommunikation. Vi har valt att dela upp barngruppen i två delar, de yngre barnen på "nattsidan" och de äldre barnen på "dagsidan". Detta för att i förlängningen skapa en bättre gruppdynamik i mindre grupper där alla våra barn kan finna trygghet för att utvecklas och lära sig tillsammans.

Formulering av syfte

Vad vill vi att barnen ska få för upplevelser och erfarenheter i projektet? Vad är det vi vill undersöka och varför? (tänk på det pedagogiska innehållet)

Skapa en fysisk miljö som ger barnen möjligheter att finna trygghet för att utvecklas, samt ger barnen möjlighet att upptäcka och utforska med alla sina sinnen.

Vi vill att barnen ska känna tillit till sin egen förmåga och visa respekt gentemot andra. Vi vill att de ska uppleva saker tillsammans för att skapa en gemenskap, samt för att vidga sina relationer. Eftersom att barnen är mycket oregelbundet på förskolan vill vi att de ska hitta vägar att umgås med flera barn samt bjuda in andra i sin lek.

cFöräldrarnas delaktighet

På vilket sätt kan vi göra föräldrarna delaktiga i projektet?

Dem är alltid välkomna in på förskolan för att ta del av det vi gör. Vi ber dem komma in för att lämna och hämta barnen för att de ska få ta del av barnens vardag på förskolan, detta eftersom att vi tidigare upplevt att föräldrasamverkan såsom föräldramöte och liknande inte har lett till att föräldrarna tagit del av vår verksamhet då intresset för sådant varit i stort sett obefintligt.

Vi väljer också att starta ett instagramkonto där föräldrarna kan se bilder från den dagliga verksamheten på ett sätt som vi tror är enkelt för både dem och oss att genomföra.  

Iscensättning av lärmiljön utifrån vårt syfte eller gemensam projektrubrik

Vilka material och miljöer vill vi erbjuda barnen under inskolningen/barnens undersökningsperiod? Varför har vi tänkt och gjort så?

Dela upp barnen i mindre grupper. Ordna miljön så att det finns inspirerande mötesplatser som barnen vill och kan mötas vid. Vårt jobb blir att se till att barngruppen inte blir för stor vid de olika mötesplatserna, att vi som pedagoger är närvarande och kan stanna kvar vid respektive mötesplats,  samt se till att de alltid är inspirerande och "iordningställda".

Arbetssätt, organisation och struktur

Hur ska vi organisera veckan/dagen för att ge barnen möjlighet att utvecklas i riktning emot vårt syfte?

Vi arbetar åldersindelat för att kunna möta barnen och utmana dem där de befinner sig just nu. Som vi har beskrivit ovan strukturerar vi oss efter frukost så att de stora barnen är på ena sidan av förskola med Josefine och Evalotta och de små på den andra sidan med Sofie och Anna. De minsta barnen har visat ett stort intresse för att upptäcka och utforska med alla sina sinnen. Varje vecka försöker vi därför erbjuda taktila aktiviteter där barnen kan mötas och samspela tillsammans.

De stora barnen visar intresse för sagor och med utgångspunkt i det är alla måndagar avsatta för läsning i alla dess former ,som vi sedan samtalar om och ibland gestaltar. Bokläsningen har även resulterat i att barnen velat skriva och rita egna sagor. Vi märker att skapanderummet har fått ett nytt lyft och utnyttjas nu på ett helt annat sätt. Barnen samlas gärna där och samtalar gärna med varandra när de har en gemensam utgångspunkt som kan vara förutbestämd av oss. Vi har märkt att barnen har svårt för att uttrycka vad de skulle vilja göra och vad de faktiskt tycker är roligt, men när vi fungerar som inspiratörer och kommer med förslag är de snabba att hänga på. Därför erbjuder vi olika material och olika skapandetekniker för att barnen ska få möjlighet att prova på och hitta det som intresserar just dem.

 

Hur använder vi pedagogisk dokumentation för att synliggöra processen och lärandet? (ex. unikum och processväggar)
 
Vi dokumenterar både på bloggen i unikum och på vårt nya instagramkonto. Vi använder även våra väggar för att synliggöra barnens lärprocesser och hoppas att även de kan inspirera dem till att komma vidare  i projektet, samt bidra till samtal mellan barnen.

 

Kompetensutveckling

Vi känner att vi skulle vilja ha kompetensutveckling i hur vi möter barn med särskilda behov. Vi har många barn som på olika sätt kräver ganska mycket av oss och vi upplever att vi ofta har känslan av otillräcklighet samtidigt som vi saknar kunskap om hur vi bör bemöta dem i olika situationer och sammanhang.

 

Sammanfattning av barnens undersökningsperiod

Vad visar barnen intresse för i miljön? Hur visar barnen intresse? Vilka material och aktiviteter har vi erbjudit barnen, ge exempel? Vad ser vi att barnen är nyfikna på som vi kan utveckla?

När vi gjorde om det stora rummet under hösten så blev det ett stort intresse för "bollhavet". Det samlades upp mot 7-8 barn där samtidigt och alla hade aktiviteter, var för sig eller i par, de färgsorterade, storlekssorterade, räknade och försökte pricka bollarna i små hinkar. 

Vi upplever att uppdelningen har gjort att fler barn får mer eget utrymme, de yngre barnen har fått möjlighet att ta större plats och mötas kring på olika mötesplatser och de har fått bättre förutsättningar att våga ta för sig lite mer. De känns tryggare i den mindre gruppen.  De äldre barnen upplever vi också att de har hittat ett större lugn och att de har gått ner i varv och kan sysselsätta sig under längre perioder, de stannar kvar i aktiviteter som de har startat upp även slutför dem ibland. Bland de stora barnen har fokus legat på samarbete och språk. Skapande rummet är mycket mer igång nu än tidigare så vi spinner vidare på deras intresse för det.  De stora barnen har haft bokläsning med samtal eller gestaltning varje måndag och det har resulterat i att de har velat skriva egna sagor. I skapande rummet har de samlats runt bordet för att skriva och det märks att en gemensam utgångspunkt bidrar till att barnen samtalar mer med varandra. Vi tänker att det är bra att vi ibland fungerar som inspiratörer eftersom vi upplever att barnen ofta har svårt för att komma på egna förslag på aktiviteter men är snabba att hänga på om vi kommer med förslag och idéer. Vi kommer arbeta vidare med samarbete och språk även under våren eftersom vi upplever att det gynnar vår barngrupp. Flera utav barnen har utvecklat ett mer nyanserat talspråk, de kan samtala i längre meningar men framför allt vågar de barnen som inte har ett så väl utvecklat talspråk uttrycka sig mer. 

Vi märker att de små barnen tycker om att utforska med sina sinnen. De använder gärna händerna när vi målar med flaskfärg och de smakar på penseln. Risbaljan är uppskattad, det verkar som de tycker att det är härligt att hälla, ösa, kasta, smaka och känna. Även när vi degar tillsammans kan de stanna kvar i aktiviteten lite längre och vi får många tillfällen att träna konflikthantering , prata om att vi måste dela på sakerna på förskolan och att man måste vänta på sin tur. Vi tänker att vi vill fortsätta erbjuda barnen aktiviteter där de får använda sina sinnen. Vi har under hösten erbjudit barnen aktiviteter och material som moonsand, fingerfärg, flaskfärg till musik, vattenfärg, rislek etcetera.  De flesta barnen uppskattar dessa sinnliga upplevelser men vi märker även att vi har ett par barn som inte gillar att bli kladdiga och väljer att inte delta eller avbryter sin delaktighet nästan direkt. Vi funderar på hur vi ska gå tillväga eftersom det blir problematiskt när något barn inte vill delta och en av oss måste lämna aktiviteten och den övriga gruppen. Vi tänker att vi aktivt fortsätter erbjuda olika upplevelser och hoppas att de andra barnens entusiasm kan smitta av sig så att de blir sugna på att prova de också.

 

Formulera mål

Vilka läroplans mål är relevanta utifrån barnens intresse, nyfikenhet, gruppens behov och er utvärdering från förra läsåret. Konkretisera läroplans målen. Tänk på att ni ska kunna synliggöra ett förändrat kunnande och lärande i er dokumentation.   3-5 mål från 2:1, 2:2, 2:3 titta på målen under förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar............

 

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

Utifrån det målet tänker vi att vi fokuserar på talspråk och kommer arbeta för att stärka barnens deras verbala språk med hjälp av tecken som stöd. 

 

Uppföljning/reflektionsvecka (hösten)

 Gör detta inlägg i personalbloggen.

Uppföljning av projekt. Se reflektionsfrågor i respektive område.

Ev förändring/utveckling av inriktning

Vilka utmaningar behöver barn och pedagoger? Hur arbetar vi vidare? Behöver vi formulera nya mål? 

Uppföljning/reflektionsvecka (våren)

Gör detta inlägg i personalbloggen. 

Uppföljning av projekt. Se reflektionsfrågor i respektive område

Avslutning av projekt

Hur avslutar vi projektet tillsammans med barnen? Hur kan barnen förmedla sina erfarenheter och upplevelser?

Utvärdering

Se utvärderingssfrågor i respektive område.

Kopplingar till läroplanen

  • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
    Lpfö98 Rev. 2016