Livsmedelskemi och matspjälkningen 8D

Du kommer att lära dig vad som händer med maten efter att du har ätit, de olika näringsämnenas kemiska egenskaper, vad som händer med dem i din kropp och hur din kropp använder dem.

Livsmedelskemi och matspjälkningen

Arbetsområde omfattar både biologi och kemi. s 146-157 i biologi direkt. s.122-137 i kemi direkt.

När vi är klara med arbetsområdet ska du kunna:

Föda, matspjälkning

• redogöra för vilka födoämnen vi behöver och vad de används till i kroppen
• redogöra för vilka organ som finns i matspjälkningskanalen
• beskriva hur födan bryts ner i matspjälkningen
• förklara vad vår kropp behöver syre till

Kolhydrater

• redogöra för vad kroppen använder kolhydrater till
• redogöra för hur kolhydrater är uppbyggda
• ge exempel på några enkla och sammansatta kolhydrater
• förklara skillnaden mellan snabba och långsamma kolhydrater

Fetter

• redogöra för vilken funktion fett har i kroppen
• beskriva hur ett fett är uppbyggt
• förklara skillnaden mellan mättat, omättat och fleromättat fett.

Proteiner

• Redogöra för vilken funktion proteiner har i kroppen
• Förklara hur ett protein är uppbyggt
• redogöra för vilka födoämnen som innehåller protein

I arbetsområdet ska du få möjlighet att utveckla: 

• din förmåga att beskriva kemiskt hur olika näringsämnen är uppbyggda samt hur de sönderdelas (tas upp i kroppen)
• Beskriva och förklara vad som händer med maten (olika näringsämnen)från munnen till ändtarmen
• Din förmåga att förstå vikten av att äta rätt och vad de olika näringsämnena är bra för i kroppen
• din förmåga att följa en laborationsinstruktion, genomföra laborationen och redovisa ditt resultat

Undervisning (arbetsformer och lärande)

Lärargenomgångar, diskussioner, filmer  och laborationer.

Bedömningar

• Elevens förmåga att följa en instruktion, skriva egna laborationsplaneringar, genomföra laboration och redovisa sitt resultat
• Elevens förmåga att använda sig av teorin till att förklara (både muntligt och skriftligt) och ge exempel
• Elevens delaktighet vid diskussioner och laborationer
• Skriftligt prov

Veckoplanering

v. 45 Kolhydrater, Påvisa stärkelse 

v. 46 Fortsättning Kolhydrater, Trommers prov

v. 47 Fetter, proteiner, vitaminer och mineraler. Gluten

v.48 Matspjälkningssystemet 

v.49 Matspjälkning forts.

v.50 Repetition och skriftligt prov 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
• Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier.
• Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.
• Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.
• De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
• Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi, såväl i digitala som i andra medier.
• Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
• Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
• Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning.
• Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier.