Snöflingans projektbeskrivning 2017/2018

Sättet att se på barnet får stora konsekvenser för dess
utvecklingsmöjligheter. Det påverkar vårt förhållningssätt och våra förväntningar på barnet. Barnsynen påverkar barnets bild av sig själv. Genom att arbeta på ett strukturerat och målstyrt vis ger vi barnen möjlighet att utveckla sina kommunikativa och demokratiska förmågor.

Bakgrund

Vi vill att barnen ska fortsätta att uppleva förskolan som en trygg men samtidigt utmanande plats att vara på. Vi kommer bygga vidare på att låta rutinsituationer såsom måltider, samlingar, av-på klädning, utevistelse och smågruppsverksamhet (sång, dans, sagor, skapande m.m.) fungera som navet i verksamheten. Vi vill att dessa situationer ska bli så utmanande som möjligt; de ska erbjuda barnen möjlighet att utveckla förmågor som kreativitet, empati, ansvarstagande, problemlösning, kommunikation. Vi kommer arrangera en miljö som fortsätter att inspirera och utmana barnens intresse för bokstäver, sång och rörelse

Många vuxna och barn är nya för varandra och därför lägger vi mycket fokus på att bygga relationer mellan barn-vuxna men framförallt mellan barnen. Vi har observerat vår barngrupp och vi har reflekterat över det vi sett. Vi har funderat över vad vi tror att våra barn kommer att ha nytta av/ glädje över, vad vi vill att de ska ”få med sig” när de lämnar oss på Snöflingan?

För att kunna bygga relationer så måste vi ha något spännande och utmanande att mötas kring. Därför är vi uppmärksamma på vad barnen tycker är intressant och roligt att göra- vilka aktiviteter och vilka saker drar sig barnen till? Utifrån det vi ser så försöker vi skapa miljöer där barnen får möjlighet att utforska och lära både på egen hand men framförallt tillsammans med andra. 

Formulering av syfte

Vi vill att barnen ska utveckla förmågan att samspela.

Vi vill att barnen ska utveckla sina kommunikativa förmågor.

Vi vill att barnen ska se sig själva och varandra som en tillgång.

Föräldrarnas delaktighet

Vi gör föräldrar delaktiga genom att dagligen försöka informera och samtala (ibland visa en bild eller filmsnutt) om dagens verksamhet.

Vi använder avdelningsbloggen för att delge föräldrarna om det som händer samt våra intentioner om verksamheten.

180228

Genom dokumentation i hallen visa vår verksamhet. Vi har under våren skapat en ny dokumentationsvägg där föräldrarna kan ta del av vår verksamhet samt få möjlighet att påverka verksamheten genom att skriva sina reflektioner och tankar i en egen bok. Föräldrarna kan på det här viset få del av hur verksamheten förändras och utvecklas under terminen. Dokumnetationerna är uppsatta på en höjd där de kan få bli kvar, på så sätt kanske processerna hinner bli synliga.

Inbjuda till föräldramöte och erbjuda utvecklingssamtal.

Iscensättning av lärmiljön utifrån vårt syfte eller gemensam projektrubrik

Vilka material och miljöer vill vi erbjuda barnen under inskolningen/barnens undersökningsperiod? Varför har vi tänkt och gjort så?

• Miljö som lockar till möten, gemenskap och initiativ
  -olika material att känna på- balansbrädor, konstruktionsmaterial, vägg att rita och måla på med tillgängligt material
• Miljö som möjliggör och inspirerar till lek
  - omvandla ”risrummet” till ett rum för rollek- västar, väskor, hattar, skor
  -ha tillräckligt med material så att det räcker till de som vill ex byggmaterial
• Arrangera stunder för dans och musik
  - använda oss av digitala verktyg ex tv, ipad-lyssna och dansa till musik från andra kulturer- använda oss av föräldrar som inspiration och tips
• Låta böcker och högläsning ta plats

180228

Under årets första månader har vi skapat sagomiljöer där Bockarna Bruse är i fokus. Vi behöver ha flera olika ställen där barnen kan få ta del av sagan. gruppen kräver att vi delar den då många har behov av en liten grupp. Alla vill vara med och gärna ha all rekvisita själva. Sagan finns i flano, bockar på pinne, plast- och träfigurer. barnen har tillsammans skapat ett landskap till bockarna. Vi har genom rekvisitan berikat sagan. Vi vill ge barnen fler detaljer och begrepp (silverberget och landskapet).

Fram tills idag har vi haft en stor balja med ris där barnen fått utforska riset genom att ösa, hälla, smaka känna och träna på turtagning. Riset är nu ersatt med papper i olika format och med olika karaktär. Vi har till en början erbjudit A4, A3 av ritpapper, silkespapper, creppappe

Förhållningssätt, organisation och struktur

Barnsynen påverkar barnets bild av sig själv. 

Vårt sätt att se på barnet får stora konsekvenser för dess utvecklingsmöjligheter. Det påverkar vårt förhållningssätt och våra förväntningar på barnet. Vi gör medvetna val när det gäller ex att svara i telefonen, tala med andra vuxna mm. När vi är i en aktivitet eller samspel med barn så är det viktigt att vi undviker att låta oss avbrytas av annat. På det viset visar vi barnen att de är viktiga. Vissa sysslor kan få vänta ex ej akuta blöjbyten. Pedagoger är förebilder-. Vi behöver tänka på hur vi själva agerar när vi är ex upprörda, irriterade.

 Måndagar: Denna dag är pedagogernas planeringsdag. Det betyder att de olika arbetslagen får sitta ner i en timme (utan barn) och under tiden tar pedagoger från andra avdelningar hand om barnen. Under denna timma utvärderar pedagogerna veckan som gått och sedan planerar vi aktiviteter inför kommande vecka. Snöflingan planerar kl. 13-14

Tisdagar, Onsdag och Torsdag: Från kl. 9:30 delar vi upp barnen i mindre grupper, Snö och Flingorna. De äldsta barnen Snö går ut på gården i en timme medan två pedagoger har en aktivitet inne med de yngsta Flingorna. Vid behov delar vi även denna grupp. 
Ca 10:30 kommer Snögruppen in och Flingorna går ut. På så vis upplever vi att det blir lugnare både ute och inne och vi har även möjlighet att ge varje barngrupp den stimulans som den behöver.

Fredag: Vi har något färre barn och pedagoger och denna dag  är vi tillsammans hela gruppen. Varannan vecka går en pedagog iväg på ett möte med vår förskolechef och representanter från övriga avdelningar. Vi diskuterar och beslutar om saker som rör hela förskolan.  

 

Reflektionsunderlag
• Kommunikation som blickar, röstläge, ljud och rörelsemönster, det barnen gör och det de har möjlighet att göra.

• Vad som fångar barnens uppmärksamhet, skapar förutsättningar för samspel och i vilka sammanhang som sker detta?

• Möjligheten för barnen att göra nya kopplingar och hitta nya sammanhang i miljön. Vilka stationer/material är tillgängliga för barnen att flytta sig mellan?

•Vad det är som barnen undersöker och är upptagna av?

Ambitionen är att ha processväggar med reflektionsmöjligheter i form av reflektionsprotokoll i de olika rummen. Vi filmar små kvalitativa stunder som vi sedan reflekterar över i olika konstellationer barn/barm, barn/vuxen, vuxen/vuxen

 

Vi synliggör vår dokumentation på bloggen samt på dokumentationsväggen i hallen.

 

Kompetensutveckling

Lovisa Sköldefors föreläsning 5/9 gav oss inspiration.

Martin Rentons och James Nottingham gav oss också inspiration och tankar som vi anpassar till vår verksamhet. 

Sammanfattning av barnens undersökningsperiod
De allra yngsta tillhör gruppen ”Flingorna”. De har fullt upp med att utforska allt, både inne på avdelningen och ute på gården. De undersöker och upptäcker med hela sin kropp och med alla sinnen. De smakar, känner, luktar, lyssnar, klämmer, drar och pillar på allt de kommer åt. Det händer ofta att de vill ha samma sak som kompisen just har och vi ser att barnen har olika strategier för att nå sitt mål. En del rycker det ur händerna på den andra, en del börjar gråta för att få sin önskan uppfylld och andra tar hjälp av oss vuxna för att hantera dilemmat. Vi pedagoger gör vårt bästa för att vara närvarande och delaktiga i det som barnen ägnar sig åt och vi försöker sätta ord på det barnen gör, ser, känner etc. På så vis hjälper vi barnen att koppla upplevelsen/känslan med ord och begrepp vilket i sin tur stimulerar deras språk.  

Snöflingans något äldre barn hör till gruppen vi kallar ”Snö”. Dessa barn har ett mer utvecklat verbalt språk och har så smått börjat leka rollekar. Ett av rummen på avdelningen, Elefantrummet inspirerar just nu till lek med dockor, utklädning, mat och servering. Det är härligt att se hur de äldre barnen nu kan gå in i leken med ett annat fokus och uthållighet än tidigare. De börjar uppskatta att ha en eller ett par kompisar vid sin sida eftersom de nu börjar förstå värdet av att dela lekupplevelsen med någon och tillsammans för de leken/aktiviteten framåt. Det är inte alltid så lätt att  kompromissa och dela med sig men det är oerhört viktigt att få träna på det. För att leken/aktiviteten ska fungera bra så behöver barnen utveckla och träna de olika förmågor som nämndes ovan.

Vi erbjuder olika material att mötas kring ex skapande med tyg, färg, lim. deg, is, ris, sand, löv.

Vi ser ett stort intresse för sång och musik; både med och utan bild. De försöker hänga med  med rörelse- händer, armar, ben och kroppen. De uppskattar vuxen närvaro.

Framöver vill vi  fördjupa oss i en saga: Bockarna Bruse. Vi har läst, sjungit och tittar på små filmer och ser att det finns intresse för sagan. 

 

Formulera mål

Läroplansmål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i ändra människors situation samt vilja att hjälpa andra.

Det betyder för oss: Vi vill ge barnen möjlighet att utveckla sin empatiska förmåga genom att uppmärksamma de känslor som uppstår i det dagliga arbetet, Vi vill ge barnen möjlighet att träna på att hantera konflikter på ett adekvat sätt utifrån mognadsnivå. Vi vill ge barnen möjlighet att få upplevelser av att känna sig respekterad samt utveckla förmågan förstå andras intentioner. Vi vill ge barnen möjlighet att hjälpa en kompis- låta en kompis hjälpa mig MEN även prova själv

Läroplansmål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med varandra.

Det betyder för oss: Vi vill barnen möjlighet att reflektera och samtala om det som de upplever på förskolan. Vi vill ge barnen möjlighet att utveckla förmågan att kommunicera med varandra- verbalt och icke verbalt.

Läroplansmål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin gen förmåga.

Det betyder för oss: Vi vill ge barnen möjlighet att se andra och mig själv som en tillgång.Vi vill ge barnen möjlighet att hjälpa en kompis- låta en kompis hjälpa mig MEN även prova själv. Vi vill ge barnen möjlighet att uppfattas som positiva genom att lära sig använda en positiv röst/positiv attityd- pedagoger är förebilder- tänka på hur vi själva agerar när vi är ex upprörda, irriterade

Uppföljning/reflektionsvecka (hösten)

Vårt projekt "att bygga relationer" har skapat nya kompiskonstellationer. Det kan vi se genom att de som förr bara kunde leka med en särskild kompis nu visar intresse för andra. Våra stora barn skapar plats för varandra vid t ex måltider. Barnen hjälper varandra i hallen med kläder. Flera barn har en känsla och stannar upp när något blir galet. De vet att de får hjälp av en vuxen när det krävs. Pedagogerna har "is" i magen och en fingertoppskänsla när vi behöver ingripa. Vi ger barnen en chans att bli självständiga och få en tilltro till sin egen förmåga, att sätta gränser samt att prova själv.

Valet av projekt har ställt höga krav på pedagogerna att organisera lärmiljöer och aktiviteter för att främja samspel och relationsbyggande. Ibland har det varit svårt att få syn på vad som händer då gruppen är spretig och barnen har hög närvaro.  Barnen har höga förväntningar på dagen. De deltar med engagemang i aktiviteter som erbjuds t ex lera, måleri, vatten, deg samt andra upplevelser. Förändringar i lärmiljön har gjorts kontinuerligt. Det har underlättat att hålla barnens intresse uppe. Vi har skapat nya samspelsmiljöer efterhand.

Skapande med färger och pennor arbete med lera samt vatten är material som vi sett fascinerat våra barn och inbjuder till samspel. Detta har vi sett genom bl.a. daglig filmning av våra aktiviteter som vi sedan reflekterat och analyserat tillsammans i arbetslaget.

Flera av barnen har anammat att deras röstläge och kroppsspråk kan ge olika effekter. Den glada rösten liksom ansiktet används mer frekvent för att att förmedla ett önskemål. Barnen har utvecklat förmågan till turtagning. Vid samlingssituationer samt rutinsituationer tränar vi på detta och det är där vi har sett de största effekterna. Barnen skickar idag runt trumman till sina kompisar på ett mer frivilligt vis.

Barnen har visat stort intresse för musik och sång (Sjung med Sanna). Vi har dansat och sjungit samt tecknat till sångerna. Några barn kan flertalet texter samt alla tecken till sångerna. Ett barn inspirerar och lär ut tecken till övriga barn. Barnen efterfrågar ofta att dansa till musik på TV:n. Vi pedagoger väljer ibland att komplettera med cd-spelare för att det visuella inte ska ta över.

Varje dag innehåller utmaningar till våra barn. Det kan handla om att utforska ett nytt material eller att lyssna och försöka förstå enkla instruktioner. Genom att vara närvarande pedagoger och se vad de gör och vad som fascinerar kan vi tillvarata deras intressen och tillföra nytt eller utökat material t ex bilder eller rör samt hinderbanan med olika sinnesintryck, hörsel, känsel mm. Barnen får använda sina teorier i t ex konflikthanteringssituationer. "Hur kan ni lösa detta? Hur ska vi göra för att alla ska få plats?

Vi har observerat och dokumenterat i huvudsak via filmning. Vi har reflekterat i arbetslaget varje vecka över filmerna samt reflekterat med barnen i storgrupp. Vid hämtningar visar vi ofta filmer för föräldrarna samt överlämnar nån upplevelse barnet gjort eller fått under dagen. 

Under vårterminen kommer vi att göra barnen mer delaktiga i reflektionen. Det kräver att uppkopplingen blir mer stabil. Vi kommer också att utveckla bloggandet för att systematisera våra reflektioner och analyser.

Ev förändring/utveckling av inriktning

Vi har en grupp barn (de äldsta) som behöver vidare utmaningar kring ett riktat projekt. Därför kommer vi troligtvis att arbeta med sagan om Bockarna Bruse (en saga som barnen visat intresse för).Detta för att ge dem möjlighet att utveckla sina matematiska och språkliga förmågor. Ett riktat projekt underlättar för pedagogernas gemensamma tänkande och planerande av dagliga aktiviteter tror vi. Vi kommer att inleda samarbete med Regn och Vind för att skapa ytterligare relationer samt kunna utmana dem på deras nivå. 

Vi kommer att starta upp vårterminen för de yngsta med att introducera bilderböcker.

Uppföljning/reflektionsvecka (våren)

Gör detta inlägg i personalbloggen. 

Uppföljning av projekt. Se reflektionsfrågor i respektive område

Avslutning av projekt

Hur avslutar vi projektet tillsammans med barnen? Hur kan barnen förmedla sina erfarenheter och upplevelser?

Utvärdering

Se utvärderingssfrågor i respektive område.