Medeltiden

I arbetsområdet Medeltiden kommer du bland annat att lära dig mer om följande begrepp och namn: Digerdöden, riddare, kyrkan, Heliga Birgitta, Birger Jarl och Kalmarunionen.

Arbetsformer och bedömning

I det här arbetsområdet kommer du att lära dig om vad som hände under Medeltiden år 1100-1523

Vi kommer att läsa i läromedlet Upptäck Historia och titta på filmer. Vi varierar arbetssätt genom att vi arbetar enskilt, i mindre grupper och alla tillsammans.

Vi kommer att få möjlighet att:

• utveckla förmågan att använda en historisk referensram vilket bland annat innefatta händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer under Medeltiden.
• kritiskt granska, tolka och värdera källor
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används

Bedömningen kommer att ske genom ett prov om Medeltiden, där det också ges tid och material att läsa på och förbereda sig hemma. För att kunna bedöma resonemangsförmågan tas även observationer från lektionerna med i bedömningen.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• De nordiska staternas bildande.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.