Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

"Mitt Älta" projekt - avdelningen Myran

Skapad 2017-11-08 15:14 i Pysslingen Förskolor Almdungen Pysslingen
Förskola
"Mitt älta"- närmiljö blir vår lärmiljö.

Innehåll

"Mitt Älta"- närmiljön blir vår lärmiljö

Syfte 

Syftet med att arbeta med "Mitt Älta" utgår ifrån intressen i barngruppen. Vi upplever barnen som nyfikna med intresse för utforskande i vad som finns runt omkring dem. Barnen berättar för varandra var de bor, hur många som finns i deras familj, vilken lekpark de brukar leka i och vem som bor närmst. Vi vill ge barnen mer förståelse om deras omvärld/närmiljö och vad som finns i den. Vem är jag, Var bor jag, Var bor mina vänner? Vad finns i Älta? Vad önskar jag fanns i Älta? Vi vill inom projektet få barnen att bli trygga i sin identitet och känna tillit till sin egen förmåga. Vi är alla lika mycket värda oavsett var eller hur vi bor, hur vi ser ut eller vilka vi bor med. Vi kommer använda både vår inomhus och utomhusmiljö samt närområdet i vårt dagliga arbete i verksamheten. Vi vill inom projektet få in olika uttrycksformer såsom; skapande i olika former, IKT, experimenterande, rörelse, texter och bilder, för att fånga barnens intresse och lust att lära. Vi tar avstamp i vår närmiljö för att börja utforska världen. 

Metod

Vi började projektet med att dela in barnen i mindre grupper. Några startade upp med att göra en mindmap med frågan "Vad finns i Älta", några går på en utforskande promenad och vi pedagoger är lyhörda och lyssnar in vad barnen visar intresse för. På så vis har barnen fått vara med och "brainstorma" deras tankar om "Mitt Älta" och projektet växer fram. I projektet kommer vi använda oss av ett utforskande och medforskande arbetssätt, det vill säga att vi pedagoger lyssnar in barnens intressen och fångar upp deras tankar och utforskar tillsammans med barnen. På så vis blir det barnen och deras frågor, tankar och erfarenheter som står i centrum. Vi utgår ifrån barnen och spinner vidare tillsammans hur projektet fortlöper, på så vis arbetar vi i riktlinjer med läroplanens intuitioner. Inom projektet kommer vi arbeta både i helgrupper och dela in barnen i mindre grupper för att på så vis kunna fånga upp varje barns tankar och funderingar som vi sedan bygger verksamheten vidare efter varje individs intresse. När barn upptäcker något nytt behövs möjlighet att fånga upp frågor som väcks och chans att reflektera tillsammans. Det blir oftast mer engagerade reflektioner när barngruppen består av färre barn och talutrymmet inte delas av många (E. Stendahl, Tidningen förskolan 2016). 

Vi kommer utgå ifrån barnens mindmap och genom den kommer vi in på bland annat: Jaget (mitt hem), familj, kartor, trafik och livsmiljön. Vi kommer även ta hänsyn till de trygghetsvandringar som började terminen i vad, var och hur barnen trivs att göra/vara på förskolan. Barnen har redan nu under en promenad uppmärksammat att det är skräpigt i Älta. För att få barnen mer miljömedvetna kommer de att få arbeta med återvinning i olika former. I vårt arbete kommer barnen erbjudas både planerade men också spontana aktiviteter och leken kommer genomsyra vårt arbete i enlighet med läroplanen, "det ska vara roligt att lära. Lek och lärande går hand i hand" (Skolverket 2016). 

Både vi och barnen kommer att dokumentera under projektets gång, vi använder oss av bilder, text och film. Vi kommer att reflektera tillsammans med barnen över vad vi gör och har gjort för att fånga barnens förändrande lärande. Vi kommer både fysiskt och genom bilder prata om det upplevda och på så vis hjälpa barnen minnas hur det var först jämfört med sist. Som hjälpmedel kommer vi använda Unikum både i bloggar/veckobrev och individuella lärloggar. Vi använder även väggar på avdelningen för dokumentation. 

 

Utifrån forskning, beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund.

”Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat (vi väljer att kalla det projekt) arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra”, (Läroplan för förskolan, Lpfö 98 rev 2010).



Alla individer är kreativa och det visar sig i deras skapande, människors aktiviteter och allt nytt som de skapar är kreativa handlingar. Skapandet behöver inte vara ett fysiskt verk utan kan likväl vara en inre föreställning. Vygotskij menar att fantasin är grunden för all kreativ aktivitet. Han anser att kreativa handlingar är förenade med individens sociala erfarenhet. Människans möjlighet för kreativitet och fantasi är beroende av hennes erfarenheter i livet. Ju mer erfarenhet man har desto större chans till inspiration och fantasi.

 Lenz Taguchi beskriver hur barnet själv skapar sin kunskap utifrån sina egna erfarenheter och att kunskaper skapas i sammanhang och i en dialog.

 Vecchi (2006) menar att det inte bara är lärande i grupp när gruppen samarbetar om en konstruktion i en och samma konstruktion utan har upptäckt att barns alster växer fram ur den kultur som finns i gruppen, fast deras produkt ändå förblir individuell.

 Med detta som bakgrund väljer vi att arbeta projekterande där alla barn och pedagoger i gruppen samlas i ett och samma arbete fast med olika ingångar och barnens tankar och intressen är i fokus. 

Mål (Förväntat resultat, vilken förmåga/förmågor ska barnen ges möjlighet att utveckla)

  • Väcka barnens nyfikenhet för naturvetenskap och teknik. 
  • Olika attityder, värderingar, leva sig in i andras situation.
  • Uppfattningar, åsikter och möjlighet att påverka sin situation. 
  • Erbjuda barnen utforskande aktiviteter. 

Att vi utefter barnens olika överenskommelser och plan framåt vill utveckla följande förmågor; 

• Leka och samspela

• Bygga och konstruera

• Skapa, uttrycka sig genom olika uttrycksformer

• Tillit till den egna förmågan

 

Målkriterier (Hur ser vi att målen är uppnådda)

  • Alla barn har lärloggar kring deras överenskommelser, kopplat till projektet.
  • Alla barn ska vid flertalet tillfällen fått utforska naturvetenskap och teknik utifrån deras intressen.
  • Vi kommer att skriva bloggar där vi beskriver gruppens process och lärande utifrån målen.

 

Analys (hur blev resultaten? Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika? På vilket sätt?)

Uppföljning (här ska pedagogen tillsammans med barnen en bit in i arbetet reflektera och prata om det vi gjort. Var befinner vi oss nu? Hur går vi vidare?)

Utvärdering (verktyg som går att använda är dokumentation, observation, reflektionssamtal med barnen, pedagogisk dokumentation mm. Utvärdering gör vi minst en gång per termin eller efter behov).

Utveckling (Hur går vi vidare? Vart ska vi).

Kopplingar till läroplanen

  • utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och
    Lpfö98 Rev. 2016
  • ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik,
    Lpfö98 Rev. 2016
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: