Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Kristendomen och dess inriktningar

Skapad 2017-11-09 16:20 i Brattebergsskolan 7-9 Öckerö
Grundskola 8 Religionskunskap
Vi studerar kristendomen, dess inriktningar och historia.

Innehåll

Religionskunskap- kristendomen  




V.35-38

Ämne

Religion/Kristendomen







Bedömning:

Prov skriftligt

Religiösa personer- fakta och mingel.

Bibelanalys

Barnkonventionen- religion

Innehåll

CLIO/

Religionsbok:

 

Kristendom

Kristendomens inriktningar

(katolska, ortodoxa och protestantiska kyrkan)

Syfte/koppling läroplanen

 

Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen.

Huvuddragen i kristendomens historia. 

Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.

Hur religioner kan forma människors identitet och livsstilar.

( RE)

 

Prov: v.38 

8AF: 15 -18/9

8BF och 8CD 15-17/9

Begrepp: Dop, konfirmation, riter, sakrament, monoteism, Messias, ikon, ikonostas, urkund, treenighet, nattvard, patriark, påve, biskop, kättare, reformation, mission, statsreligion, altare, helgon. 

Barnkonventionen: 14 och 30. Analys och reflektion.

Arbetsområde och vad du ska kunna inför provet:

  • Arbeta med området kristendomen på Clio.alt/och religionsbok Finns under arbetsområden, vägen.

  • Du ska ha kunskap om följande inför provet: den tidiga historien, förföljelsen, de tre inriktningarna, urkund, helgonens roll, riter och dess innebörd, ursprung och högtider, reformationen, begreppen och var de olika inriktningarna främst finns i världen. Kunskap om din person.

  • Vi lär känna några religiösa profiler och deras kristna inriktning.

  • Vi bekantar oss med några av urkundens texter - bibelanalys.

  • Barnkonventionen: Rättigheter när det gäller BK.

 

 

 

Matriser

Re
Bedömningsmatris enligt kunskapskraven för Religion, Brattebergsskolan åk 7-9

F-nivå
E-nivå
D-nivå
C-nivå
B-nivå
A-nivå
Når inte kunskaps- kraven.
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Betyget D innebär att kunskaps- kraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Betyget B innebär att kunskaps- kraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Eleven för enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Eleven för utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Eleven för välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
Eleven kan föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan föra utvecklade resonemang om hur livs- frågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.
Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det. .
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: