👋🏼Vi håller på att göra om Skolbanken med nytt gränssnitt och nya förbättrade funktioner! Ta en smygtitt på Nya Skolbanken här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Österängs förskolas planering 2017-2018

Skapad 2017-11-21 06:46 i Österängs förskola Halmstad
Halmstads mall för Gemensam pedagogisk planering i förskolan (GPP)
Förskola
På Österängs förskola kommer vi att ha ett gemensamt tema under en längre tid och det bygger på boken "Var är min syster?" av Sven Nordqvist (bild till vänster). Med temat vill vi skapa gemensamma mötesplatser för barn och pedagoger där vi tillsammans utforskar vår omvärld. På avdelningarna kommer olika projektet att pågå utifrån barnens olika intressen.

Innehåll

Varför?

I föregående års kvalitetsberättelser kan vi utläsa framgångsfaktorer som vi ska fortsätta arbeta med, men vi ser också områden som vi behöver utveckla.

Framgångsfaktorer; arbeta i mindre grupper under dagen med närvarande pedagoger, upprepning av aktiviteter så att alla barn får möjlighet att delta och att "uppdragsgivare" (figurer, väskor) påverkar barnens delaktighet positivt.

Områden att utveckla; dokumentation tillsammans med barnen, matematik, naturvetenskap, hållbar utveckling och lärmiljöerna inne och ute.

Syfte/Mål

Vårt övergripande syfte med temat är att skapa en gemensamhet på Österängs förskola och av erfarenhet vet vi att samlas kring en bok är en bra utgångspunkt. Vi valde "Var är min syster?" av Sven Nordqvist för att den är rikt illustrerad och kan väcka många olika tankar och funderingar hos barn och pedagoger. Boken ger många olika ingångar till att utforska utifrån läroplanens strävansmål. I boken finns det många olika platser och därför börjar vi med att ställa frågan "Vilken plats på Österängs förskola tycker du om?" till de äldre barnen och de yngsta barnens favoritplatser hittar vi genom att observera vart barnen söker sig mest.

 För barnen

Vi vill att barnen ska utforska, upptäcka och utveckla våra lärmiljöer tillsammans med oss pedagoger. Vi vill att barnen ska möta och få förståelse för många olika ord och begrepp. De ska få möjlighet att uttrycka sig på många olika sätt med många olika material och verktyg.

För pedagogerna

Vi ska göra barnen mer delaktiga i dokumentationsprocessen för att synliggöra deras tankar och idéer på ett tydligare sätt.

Prioriterade mål utifrån Normer och värden 2:1

  • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning
    • Det innebär att vi utgår från alla människors lika värde. Vi ska ge alla barn förutsättningar att lyckas och bli sina bästa jag. Det innebär att barn och pedagoger skapar relationer som bygger på hänsyn och respekt för varandra

Prioriterade mål utifrån Utveckling och lärande 2:2

  • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
  • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
    • Det innebär att barnen får möjlighet att möta många olika aktiviteter, material och tekniker på många olika sätt där deras fantasi och kreativitet uppmuntras, utmanas och utvecklas. 
 
  • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
  • Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål
    • Det innebär att vi har ett interkulturellt förhållningssätt där vi är nyfikna på det enskilda barnets berättelse. Vi är nyfikna på och uppmuntrar barnen att prata sitt första språk. Vi läser och samtalar om böckerna vi läser, vi sjunger och använder oss av konkret material för att förtydliga ord och begrepp för barnen. Med de yngre barnen använder vi ofta TAKK (Tecken som Alternativ Kommunikativ Kommunikation) där barnen med stöd av tecken kan kommunicera och samtidigt utveckla sitt verbala språk.
 
  • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
    • Det innebär att vi uppmärksammar matematiken i vardagen såväl som i temat. Vi förhåller oss till målbilderna i matematik som bland annat tar upp; räkna, lokalisera, mäta, designa, leka och förklara.
 
  • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
    • Det innebär att vi arbetar med hållbar utveckling, att vi uppmärksammar barnen på hur vi tillsammans tar hand om vår värld ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Till exempel att vi ska vara rädda om djur och natur, att vi är bra kompisar som leker tillsammans, hjälper varandra, är rädda om våra saker och miljöer på förskolan, återvinner förpackningar.

Prioriterade mål utifrån Barns inflytande 2:3

  • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
    • Det innebär att vi är nyfikna på och lyssnar på barnens tankar och funderingar och att barnen ska på ett reellt sätt se hur de påverkar sin vardag. Arbetet med pedagogisk dokumentation är ett sätt att öppna upp för och synliggöra barnens reflektioner och påverkan för dem. För pedagogerna är dokumentationen ett sätt att tolka och förstå på olika sätt och utifrån det planera den fortsatta verksamheten.

Planera och genomföra

Vi planerar och erbjuder lek och lärmiljöer där barn och pedagoger kan mötas och tillsammans inspireras, utmanas och utforska på många olika sätt. Vi skapar mötesplatser med material där man kan mötas några eller flera, men också platser för avkoppling. Miljöerna ska uppmuntra till utforskande och lustfyllt lärande, både inne och ute. Barnens välbefinnande, både fysiskt och psykiskt ska stå i centrum utifrån Barnkonventionen. Vi värdesätter leken och försöker minimera avbrotten. Lek är inte "bara lek". Strandberg (Vygotskij, barnen och jag, 2014) skriver att "leken är en rik och djup aktivitet för lärande, en metod där barnen för en stund kan lämna det förnimbara (perceptuella) rummet och gå in en en förställd (imaginär) värld- en värld av tankar, språk, viljor, känslor, fantasi och kreativitet" (s. 119).

Barn är kompetenta om vi ger dem förutsättningar att lyckas. Genom att arrangera utmanande och utforskande miljöer och aktiviteter där barnen får känna styrkan i att lyckas tror vi att barnen vågar utmanar sig själva och låter sig utmanas av varandra och pedagoger. Barnen får tillit till sin egen förmåga och en bra självkänsla. Vi ger dem tid att undersöka, utforska och pröva själva. De ska uppleva att de lär tillsammans och av varandra.

Vi respekterar barnens tankar och åsikter så att de känner att de kan påverka sin vardag, både genom att vara närvarande och aktivt lyssnande pedagoger, men också genom att använda oss av pedagogisk dokumentation. I den pedagogiska dokumentationen är barnen delaktiga och pedagogerna kan då höra och se barnens reflektioner och utifrån dem reflektera och vidareutveckla verksamheten till vidare upptäckter.

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Under läsåret arbetar vi med att dokumentera temat och reflekterar tillsammans med barnen kring dokumentationen och därefter reflekterar pedagogerna tillsammans kring den.

Dokumentation görs med papper & penna, lärplattans möjligheter till foto och film används ofta.

I maj sammanfattas läsårets processer.