👋🏼Vi håller på att göra om Skolbanken med nytt gränssnitt och nya förbättrade funktioner! Ta en smygtitt på Nya Skolbanken här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Trygghetsvandring Järven Ht-17 Vesslan

Skapad 2017-11-27 12:12 i Pysslingen Förskolor Järven Pysslingen
Förskola
Trygghetsvandring sker i en främjande del för att ta reda på hur barnet upplever sin miljö ur ett trygghets- och säkerhetsperspektiv. Detta blir till ett underlag för vår "Plan mot diskriminering och kränkande behandling" som visar på vilka åtgärder vi kan behöva uppmärksamma och utveckla för att varje barn ska känna sig trygg på förskolan.

Innehåll

Utifrån forskning;

Metoden utvecklades i början av 2000-talet av Gerd Sondén på "Tryggare och Mänskligare" i Göteborg. Metoden har utvecklats vidare av kollegor på TMG där man har sett att i många sammanhang har barn och unga mycket att tillföra i samtalen, de upplever och ser saker som vi vuxna inte ser. Därför har denna vandringsmodell vidareutvecklats och anpassats till att barn och ungas perspektiv sätts i fokus.

"Det främjande arbetet ska anpassas till barnen och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten"(Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)


"Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synligöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer förmält genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barnens förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. Barnens behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas" (Lpfö 98 rev 16)

"I några studier har man undersökt hur unga ser på sin position i samhället. Resultaten varierar mellan studierna och vissa tyder på att unga ser sig som medborgare med rättigheter medan andra visar ungas upplevelse av att de har en underlägsen position visavi vuxna och att deras åsikter inte räknas med.

När det kommer till vilka frågor unga själva vill vara delaktiga visar några studier att för unga är delaktigheten mest meningsfull och har störst inverkan i deras vardagskontexter såsom hem, skola och fritid" (Moses, S. (2008), "Childrens participation in South Africa: An Overview". International Journal of Children`s Rights. 16 327-342.

"För 20 år sedan antogs FN:s konvention om barnets rättigheter av FN:s generalförsamling. I många olika sammanhang idag hör vi att vuxna bör ta hänsyn till barnperspektivet. Att förstå barns perspektiv innebär att vi måste lyssna till vad barn har att säga, att göra dem delaktiga" ( Att bli tagen på allvar, Exempel på  barns och ungas inflytande, Tina Eliasson 2010).

Christian Eidevald (2009)  menar i sin forskning  att om barnet ges möjlighet att träna sig i att uttrycka sina känslor och önskningar kan därmed all barn bli rustad för att senare i livet använda sig av språket för dessa ändamål. Då ger vi barnet ett verktyg att kunna förklara med ord vad de vill ha och berätta med egna ord hur de upplevt olika situationer utan att bli betraktad utifrån vilket kön man har.

 Mål; 

Trygghetsvandring sker i en främjande del för att ta reda på hur barnet upplever sin miljö ur ett trygghets- och säkerhetsperspektiv. Detta blir till ett underlag för vår "Plan mot diskriminering och kränkande behandling" som visar på vilka åtgärder vi kan behöva uppmärksamma och utveckla för att varje barn ska känna sig trygg på förskolan.

Syfte

Trygghetsvandring är en metod för att ta reda på vad i miljön som kan upplevas otryggt och därmed behöver åtgärdas men också vad som bör värnas om- och förstärkas. Att uppmuntra barnen till delaktighet kan vara ett sätt att aktivt öka trygghet samt främja lika rättigheter och förebygga diskriminering och kränkande behandling.  

Metoder; (dessa metoder kan användas separat men också tillsammans)

A) Varje barn får med hjälp av lärplattan i uppdrag att:   

  Fotografera platser de tycker om på gården / inomhus

   Fotografera platser de inte tycker om på gården / inomhus

   Barn och pedagog reflekterar tillsammans kring bilderna barnen tagit

   Pedagog frågar om de är rädda eller upplever någon plats som otrygg

   Pedagog frågar om de saknar vuxna på någon plats ute på gården / inomhus

   Barn och pedagog skapar ett collage av bilderna som sedan blir till en lärlogg

 

B) Tillsammans med barnen genomförs en typ av Husmodellen, material som

     Diskrimineringsombudsmannen tag fram.    

  Bilder visas på de olika platser/miljöer som finns på gården / inomhus där barnen kan ge uttryck för vad

  de känner för de olika platserna. Uttrycken kan vara verbala men också genom att peka samt genom mimik. 

 

C)  Då miljön är föränderlig utifrån barnens lust, intressen och behov samt att gruppkonstellationer ändras

      ser vi att det ständigt behöver ske observationer i både ute- och innemiljön. Dessa observationer görs av

      pedagoger på förskolan och finns med som en stående punkt på LG- och avdelningsmöten. 

 

 

Analys (hur blev resultaten? Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika? På vilket sätt?)

Utvärdering (verktyg som går att använda är dokumentation, observation, reflektionssamtal med barnen, pedagogisk dokumentation mm.)