Tryck, Värme, Väder och Klimatförändringar åk 7

Vad är tryck? Hur fungerar en luftvärmepump egentligen? Kan man gå på glödande kol? Varför känns ett stengolv kallt, medan ett trägolv känns varmare? Vad är egentligen värme? Hur uppstår väder? Vad är växthuseffekten? Hur påverkar vädret klimatet? Hur vet man hur vädret ska bli i morgon? Varmfront och kallfront, vad är det?

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• Använda kunskaper i fysik för att  granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle
• Genomföra systematiska undersökningar i fysik
• Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället

Vi kommer att arbeta med: 

• Tryck, lufttryck, vätsketryck
• Värme, värmetransport, fasövergångar
• Materia: massa, volym och densitet
• Årstider, väder, väderleksrapporter, växthuseffekten, klimatförändringar och människans påverkan

Så här ska vi arbeta:

• Genomgångar av begrepp och modeller
• Faktainhämtande via läroboken spektrum och digital lärobok NE360.
• Specifika frågor kopplad till varje område i form av inlämningsuppgifter, exempelvis de som anges i ingresstexten.
• Laborationer

Detta kommer att bedömas:

• Hur man använder den fakta vi jobbar med
• Hur man deltar i samtal och diskussioner, samt för dem framåt/breddar dem. I dessa diskussioner använder eleverna fysikaliska begrepp. 
• Presentationen av frågor i mindre grupper och anpassat efter målgruppen.

Tidsåtgång:

Vecka 33 till vecka 41.

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och samhället,
• förmåga att använda fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik och miljö, och
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i fysik.

Centralt innehåll

• Partikelmodell av materiens egenskaper samt fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur.
• Fysikaliska förklaringsmodeller av jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
• Krafter, rörelser och rörelseförändringar samt hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
• Några instrument för att mäta fysikaliska storheter, till exempel kraft och ström. Användning av mätvärden i enkla beräkningar, till exempel beräkningar av densitet och hastighet.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan undersökningar av fysikaliska fenomen och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De fysikaliska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör fysik. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör energi, teknik och miljö.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller. Med viss användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven fysikaliska fenomen i naturen och samhället.
• I frågor som rör energi, teknik och miljö för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med viss naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör fysik och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra enkla resonemang utifrån frågeställningarna.