Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Berättelseboken utveckling och lärande

Skapad 2017-12-12 09:14 i Brunnsalléns förskola Helsingborg
Förskola
Här presenteras förskolans arbete med utveckling och lärande. I förskolans verksamhet arbetar vi med en pedagogik som ger omvårdnad, omsorg, fostran och lärande till en enhet. Vi tar till vara på barns nyfikenhet, intresse, behov och åsikter där syftet är att utmana barnen vidare i sitt lärande.

Innehåll

 

Förskolans visionsord

 

Glädje: vi ser nyfikna, kreativa, lösningsfokuserade och idérika barn hos oss. Vi har roligt när vi lär.

 

Lekfullt lärande: vi tar till vara på situationer som uppkommer i leken och uppmuntrar barnen att testa sina teorier, våga prova, bli fängslade och förundras tillsammans med oss pedagoger.

 

Inspirerande miljö: i våra mötesplatser får varje barn möjlighet att växa och lära i samspel med andra barn, vuxna och med material som utmanar och väcker nyfikenhet.

 

 

 

Förskolans prioriterade mål

 

Varje barn ska stödjas i sin språkliga utveckling för att bli bättre på att kommunicera och förmedla upplevelser samt få inflytande.

 

 

 

Mål och riktlinjer från förskolans läroplan Lpfö:

 

- Se kopplade blogginlägg för respektive projektgrupp.

 

 

 

såhär har vi arbetat/barns inflytande:

 

Snigelgruppen -Vårt rörelseprojekt har nu, allt efter barnen intresse förflyttats till kastanjer.

 

Vi utforskar nu kastanjernas rörelse och förflyttning. Efter en uppstart med inspirationsmaterial såsom rör, halvrör och hinkar har vi upptäckt att fokus hamnade på lutande plan. Ibland rullar kastanjerna genom röret och ut på andra sidan ibland inte. Vad beror det på? Gruppen har provat att medvetet stoppa upp kastanjeflödet och släppa på det igen. Det är härligt när det rutschar till! Barnen arbetar med hela kroppen som verktyg. Det är ju något med röret som gör att farten förändras eller uteblir, men vad...

 

Gruppen har också utforskat olika sätt att få in kastanjerna i röret. Att hälla i kastanjer var inte så enkelt. Men när vi tog fram ett rör med större diameter så gick det mycket lättare.

 

 

 

Lilla projektgruppen- I lilla projektgruppen har vi för en period lämnat korten "Min väg till förskolan". Ett gemensamt intresse i den lilla gruppen är Babblarna, de yngsta tycker också mycket om att dansa. Vi utforskar tillsammans musiken och Babblarnas rörelser. Barnen har tillgång till bilder på Babblarna. När vi träffas i projektet så projicerar vi Babblarna på vår stora filmduk och dansar tillsammans. Barnen härmar Babblarnas rörelser. Glädjen är stor. Barnen dansar på sitt eget sätt och låter sig ryckas med. Vi provar varandras rörelser och hittar på eget. Först var barnen helt upptagna av filmduken och helt inne i sin egen upplevelse. Efterhand har en del av intresset flyttats till kompisarna och vad de gör.

 

 

 

 

Ormgruppen - Vårt projekt i Ormgruppen har gått från att barnen i början visade stort intresse för ”vägormar” strecken som finns ute på gatorna. Vart dessa ledde till? hur lång en ”vägorm” kunde vara? Hur kan vi skapa egna vägormar? Detta jobbade vi med och utforskade tillsammans under hela höstterminen genom att både skapa egna vägormar och vara ute i naturen och ”leta” efter dem.

I början på vårterminen gick barnen ifrån intresset för vägormarna till att nu intressera sig mer av spår och djur för detta hade barnen uppmärksammat de gånger vi varit ute tidigare och letat "vägormar". Frågor som barnen ville undersöka var: Vad är ett spår? Hur kan ett spår se ut? Vilka mönster har ett spår? Var kommer spåren ifrån egentligen? Kan alla djur ge spår? Eftersom jag kunnat se hur mycket barnen i denna grupp tycker om att vistas i vår ateljé ville jag behålla det intresset och låta barnen utvecklas i en miljö de trivs i samtidigt som vi plockar in vårt projekt i det hela. Det började med att vid vårt första grupptillfälle la vi ut ett långt vitt papper som barnen började gå, stampa, trampa, hoppa på, med mera. Barnen sa att de gjorde spår på pappret. Barnen fick sedan skapa i ateljén både tillsammans och enskilt olika spår. Barnen har använt olika tekniker och rörelser med penslarna när de skapat sina olika spår. Hoppat med penslarna på pappret, - som en groda och en kanin. Små penseldrag – små djur. Stor pensel – stora djur som en björn, är några av teorierna som barnen haft. Barnen har också intresserat sig av de olika mönstren som ett spår kan ha. Vi har tittat på en film om ”skrutt” som vi hittade på Ur.se, där han letar spår i skogen och där inspirerades barnen genom att de själva ville gå ut och ”leka” Skrutt och göra likadant i parken.  Vi har därefter själva varit ute i parken och sökt efter spår. Barnen fick själva dokumentera de spår de hittade med hjälp av ipaden. Där fick de sammarbeta och hjälpas åt genom att någon höll i ipaden och någon tryckte på knappen. Ute i parken trodde barnen att några av spåren kom från hundar, katter, ankor och fåglar. – "Det ser ut som tassar" var det några av barnen som uttryckte sig. "Tassarna har rört sig in mot skogen". Detta är barnens egna hypoteser över vilka spår det faktiskt kan vara som de hittat.

 

 

Väggruppen:

Under hösten började vi att titta på fotona som barnen och föräldrarna tagit på väg till eller från förskolan. Det var då vi kom in på begreppet genvägar och barnen förklarade att ”det är en väg man går på morgonen om man har bråttom, den går snabbare än en vanlig väg”. Barnen ritade sedan egna kartor med genvägar till olika platser i parken. Vi tog med oss kartorna ut och hittade alla platser från barnens kartor med hjälp av att ta just genvägar. Barnen diskuterade under promenaden vilken väg som skulle gå snabbast att ta och vilken genväg som därmed var den bästa att välja.

Under vårterminen har intresset för kartor fortsatt. Barnen började prata om skattkartor och vi letade efter filmer och material för att se om vi kunde gå på riktig skattjakt. Vi hittade information om något som heter Geocaching. Det är en app som visar var det gömmer sig riktiga skatter. Vi kollade filmer på Youtube, läste om vilka riktlinjer som finns och tog reda på vad vi behöver ha med oss ut på vår jakt. Vi slog upp kartor på Googlemaps för att se hur vår park ser ut och barnen ville själva rita skattkartor som de kunde ha till hjälp vid vårt framtida letande. Frågor som barnen diskuterat är: -Får man ta det som är i burken? -Vad kan finnas där i? -Hur ska vi hitta den? -Måste vi ha spadar med oss så vi kan gräva? 

Barnen har prövat olika sorters material och haft fri tillgång till olika sorters papper, lim, pennor, pärlor med mera. De har varit noga med att ”skatten” ska sticka ut från det andra på kartorna. ”Det ska synas att det är en skatt”.

 

Femårs-gruppen

Barnens nyfikenhet har lett oss från arbete med kartor till intresse-spåret  "ekigt i tunnlar". Det har fått oss vidare att upptäcka rörelsen i ljudet. Genom att använda röstinspelning och  filminspelning har vi fått syn på olika typer av ljud. Ljudvågor som av barnen kallas ljudbubblor eller ljudbollar, eftersom ljudet åker upp och ner och tycks studsa.

Vi har skapat i kreativa material som lera, färg och papper för att här kunna ge uttryck för våra olika ljudupptäckter. Genom att prova på olika ljudexperiment har vi också testat våra olika hypoteser när det gäller ljudets rörelse.

Områdets fem-årsgrupp:

Vi har varit uppdelade i mindre grupper. Barnen från två avdelningar har träffats och då fått olika uppdrag i varierande gruppkonstellationer. De olika uppdragen har varit en matematisk och  språklig utmaning. Samtidigt som tanken är att uppmuntra samspelet och samarbetet mellan barn från olika avdelningar.

Språk och kommunikation: I Femårsgruppen har vi spelat in filmer där barnen återger vad de gjort för upptäckter under projektets gång. De är också mycket intresserade av att anteckna egna lappar med instruktioner till föräldrar och kompisar, som de sen sätter upp på vår reflektionsvägg.

Vid vår läs-stund efter maten har de äldre barnen på eget initiativ tagit hand om läsningen. De barn som kan har läst en bok för sina kompisar, de ljudar eller så berättar barnen bokens historia.

 

 

Slutsatser - vilken utveckling har vi sett? 

Väggruppen: Barnens språk, kommunikation och samspel med varandra har prövats och utvecklats. De har fått diskutera olika slags begrepp och tagit reda på vad de intresserat sig för. Vad är egentligen en skattkarta? Varför är den bra? Hur kan en skattkarta se ut? Vad ska man ha den till? Behövs den? Barnen har börjat samarbeta mer och tar sig tid att lyssna på varandra. De har också börjat hjälpa varandra och diskuterar sig fram till lösningar tillsammans.

 

Ormgruppen: Barnens utveckling inom språk och kommunikation har skett genom att i början av projektgruppen så var det mycket den enskilda individen som ville bli sedd och hörd. Nu samspelar gruppen på ett annorlunda sätt genom att lyssna på varandra, ge varandra tid att få förklara sina hypoteser och visar intresse för varandra när vi kommunicerar. Barnen har diskuterat, reflekterat och analyserat sitt material tillsammans och utmanat sig själva genom att testa nya material.

 

Femårsgruppen: Det har vuxit fram ett engagemang och en stark vi-känsla i vår projektgrupp. Barnen är vana vid att kunna påverka och bli lyssnade till och ger gärna uttryck för sina idéer och åsikter. Efter hand erövrar barnen kunskap om sin omvärld. De gör upptäckter som bearbetas och blir till nya erfarenheter. Det ekiga ljudet i tunneln har blivit till en upptäckt av ljudvågor och kunskap om hur ljud uppstår.

Snigelgruppen: Vi har sett en utveckling i språk och kommunikation genom att barnen i början pratade alla samtidigt, ibland till varandra, ibland oriktat ut i rummet/ gruppen. Nu riktar barnen språket mer tydligt till varandra. De visar med sin kropp och sitt uttryck att det är viktigt att bli lyssnad på. Gruppen ger också ett större gensvar på varandras språkliga uttryck.

Lilla projektgruppen: De inspireras av varandras rörelser och visar med hela kroppen att de är glada över att få göra detta tillsammans. De bjuder in varandra genom att titta på varandra, skratta mot varandra och sträcka ut händerna mot varandra. Barnen tar själva initiativ till rörelser som de kommer ihåg att vi gjort tillsammans tidigare. De utforskar även begreppet likadan/samma genom att hämta bilderna och jämföra med figurerna som syns på duken.

 

Så här utmanar vi barnen vidare

Väggruppen: Väggruppen kommer att fortsätta arbetet med kartor då barnens intresse fortfarande är stort. Det barnen visar mest intresse för nu är att ge sig ut med hjälp av Geocaching och leta efter skatter i parken. Kan vi läsa en karta? Kan barnen utmana varandra och läsa varandras kartor? Fokus kommer att ligga på att samarbeta som grupp och att alla känner gemenskap, - vi gör och lär tillsammans!

 

Ormgruppen: Ormgruppen kommer att fortsätta med att jobba med spår och djur. Intresset är fortfarande stort och barnen har tydligt visat att de vill ut på spårjakt igen nu under våren. Kanske är det svårare att upptäcka när det inte finns någon snö kvar på marken? Kan vi hitta nya sorters spår vi inte upptäckt tidigare? Vi kommer att tillsammans analysera fotografierna barnen tagit på de olika spåren och se om vi kan hitta vilka spår som tillhör vilket djur? Med tanke på att barnen tycker om att vistas i ateljén kommer vi utgå där ifrån och skapa och lära tillsammans.

 

Femårs gruppen: Vi fortsätter att utforska närmiljön. Barnen är mycket nyfikna på de olika skyltar som de upptäcker utomhus. Vad betyder det som står där? Ibland är det text, olika tecken och ibland siffror. Kan siffrorna kanske visa att vi får prata så starkt i tunnlarna?

Barnen fotograferar, vi diskuterar, lägger fram olika hypoteser och tar reda på mer om det här?

 

Snigelgruppen: Vi ska nu fortsätta utforska hur rörens olika placering och storlek har betydelse för rörelsen och flödet genom att tillföra rör med olika dimension

 

Lilla projektgruppen: Lilla projektgruppen kommer att jobba vidare på detta på likartat sätt eftersom vi fått nya barn i gruppen och de ska ha möjlighet att känna igen sig.

 

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: