Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Matematik årskurs 3 - Vårterminen
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/skolor/pilotskola7/silvieprobst/3352271173_1516714637407.prima3b.jpg
Skapad 2018-01-08 10:40
i Västerholm Grundskolor
unikum.net
Mall för lpp för Västerholms friskola hösten 2011. Reviering sker av Lgr11-gruppen. Kom gärna med förslag till förbättringar.
Grundskola
3
Matematik
Här beskrivs vilka arbetsområden vi kommer att arbeta med under vårterminen i årskurs 3.
Innehåll
Så här ska vi arbeta
- Med konkret material (tiobas-material, pengar, klossar)
- Vi lär genom att använda kroppen
- Vi pratar matematik och berättar hur vi tänker
- Använda ipad
- Arbetsbok eller arbetspapper
- Mini-whiteboard
- Titta på livet i mattelandet
Visa vad du lärt dig/Bedömning
Du ska i detta avsnitt visa vad du lärt dig genom att aktivt delta under lektionerna. Genom att berätta hur du tänker.
Kunskapskrav
Se matris nedan.
IKT
Ipad (ex. skolplus, matteraketen, king of math, mattemums, livet i mattelandet)
Smartboard
Kopplingar till läroplanen
- Syfte
-
formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,Ma
-
använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,Ma
-
välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,Ma
-
föra och följa matematiska resonemang, ochMa
-
använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.Ma
- Centralt innehåll
-
Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordningMa 1-3
-
Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.Ma 1-3
-
Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.Ma 1-3
-
De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.Ma 1-3
-
Ma 1-3 -
Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.Ma 1-3
-
Rimlighetsbedömning i vardagliga situationerMa 1-3
-
Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.Ma 1-3
-
Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckasMa 1-3
-
Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.Ma 1-3
-
Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.Ma 1-3
-
Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.Ma 1-3
-
Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.Ma 1-3
-
Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.Ma 1-3
-
Slumpmässiga händelser i experiment och spel.Ma 1-3
-
Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.Ma 1-3
-
Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.Ma 1-3
-
Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.Ma 1-3
-
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.Ma 1-3
Matriser
Matematik årskurs 3 - Vårterminen
Taluppfattning |
||||
|
Talsorter
|
Jag känner till att det finns ental, tiotal, hundratal och tusental.
|
Jag kan bygga talen 0-500 med ental, tiotal och hundratal.
|
Jag kan bygga talen 0-1000 med ental, tiotal och hundratal.
|
|
|---|---|---|---|---|
Räknesätt |
||||
|
Addition +
|
Jag kan addera tal mellan 0-1000 med hjälp av konkret material (ex. klossar) eller fingrar.
|
Jag kan addera tal mellan 0-1000 utan hjälp av konkret material (ex. klossar) eller fingrar.
|
Jag kan addera tal mellan 0-10 000.
|
Jag kan addera talsorterna var för sig.
|
|
Subtraktion -
|
Jag kan subtrahera tal mellan 0-1000 med hjälp av konkret material (ex. klossar) eller fingrar.
|
Jag kan subtrahera tal mellan 0-1000 utan hjälp av konkret material (ex. klossar) eller fingrar.
|
Jag kan subtrahera tal mellan 0-10 000.
|
Jag kan subtrahera talsorterna var för sig.
|
|
Multiplikation *
|
Jag kan tabellerna 0-10 med hjälp av konkret material (ex. klossar)
|
Jag kan tabellerna 0-10 utan hjälp av konkret material.
|
|
|
|
Division /
|
Jag vet vad division är.
|
Jag känner till sambandet mellan multiplikation och division.
|
Jag kan räkna division.
|
|
|
Algoritmer
|
Jag kan ställa upp talsorterna på rätt plats i en algoritm.
|
Jag kan använda mig av algoritmer (uppställning) när jag räknar addition med och utan växling.
|
Jag kan använda mig av algoritmer (uppställning) när jag räknar subtraktion med och utan växling.
|
|
|
Avrundning och överslagsräkning
|
Jag kan avrunda ett tal till närmsta tiotal.
|
Jag kan räkna överslagsräkning.
|
|
|
|
Miniräknare
|
Jag känner igen symbolerna på miniräknaren.
|
Jag kan använda en miniräknare.
|
|
|
|
Problemlösning
|
Jag kan lösa en problemlösning i flera steg.
|
Jag kan berätta hur jag tänker när jag räknade och vilket räknesätt jag använde.
|
Jag kan visa hur jag räknat.
|
Jag kan kan skapa egna problemlösningar.
|
|
Öppna utsagor
|
Jag kan lösa ett tal där ett tal är okänt (ex. 54 + __ = 60)
|
Jag kan lösa ut X ur en ekvation (ex. 54 + X = 60)
|
|
|
|
Rimlighetsbedömning
|
Jag kan bedöma om svaret är rimligt.
|
|
|
|
Geometri |
||||
|
Geometriska objekt
|
Jag känner till de geometriska objekten kub, rätblock, klot, kon, cylinder, prisma och pyramid.
|
Jag kan identifiera de geometriska objekten kub, rätblock, klot, kon, cylinder, prisma och pyramid.
|
Jag kan konstruera de geometriska objekten kub, rätblock, klot, kon, cylinder, prisma och pyramid.
|
Jag kan beskriva de geometriska objekten kub, rätblock, klot, kon, cylinder, prisma och pyramid med hjälp av begrepp som hörn, sida och kant.
|
|
Bråkräkning
|
Jag känner till bråk upp till tolftedelar.
|
Jag kan kan identifiera olika delar.
|
Jag kan markera delar av en cirkel, kvadrat eller rektangel.
|
Jag kan skriva bråk med siffror (ex. en halv = 1/2)
|
|
Omkrets och area
|
Jag vet vad omkrets är.
|
Jag kan mäta omkrets på månghörningar.
|
Jag vet vad area är.
|
Jag kan mäta area på en kvadrat och rektangel och skriva ut enhet.
|
|
Skala
|
Jag vet vad skala är.
|
Jag vet vad skala 1:1, 1:2 och 2:1.
|
Jag kan förstora och förminska i skala 1:2 och 2:1.
|
Jag vet vad skala 1:4 och 4:1 är.
|
Väga och mäta |
||||
|
Längd
|
Jag vet hur lång en milimeter, centimeter, en decimeter, en meter, en kilometer och en mil är.
|
Jag kan uppskatta hur långt något är.
|
Jag kan mäta med linjal.
|
Jag känner till relationen mellan längdenheterna (upp till mil)
|
|
Väga
|
Jag vet ungefär hur mycket ett kilogram är.
|
Jag kan uppskatta hur många kilogram något väger.
|
Jag känner till viktenheterna ton, gram och hektogram.
|
Jag känner till sambandet mellan ton, kilogram, hektogram och gram.
|
|
Volym
|
Jag vet ungefär hur mycket en liter, deciliter, matsked och tesked är.
|
Jag känner till sambandet mellan måttenheterna.
|
|
|
Tidsuppfattning |
||||
|
Klockan
Analoga klockan
|
Jag kan läsa av hela klockan.
|
|
|
|
|
Klockan
Digitala klockan
|
Jag förstår sambandet mellan den analoga och den digitala klockan.
|
Jag kan läsa av heltimmar och kvartar på den digitala klockan.
|
Jag kan läsa av den digitala klockan 00:00-12:00
|
Jag kan läsa av den digitala klockan 00:00-24:00.
|
Tabeller, diagram, sannolikhet och statistik |
||||
|
Tabeller
|
Jag känner till frekvenstabeller, stapeldiagram och cirkeldiagram.
|
Jag kan avläsa en tabell.
|
Jag kan skapa ett diagram med hjälp av en frekvenstabell.
|
Jag kan göra undersökningar och dokumentera det med en tabell.
|
|
Sannolikhet
|
Jag vet vad sannolikhet är.
|
Jag kan experimentera med slumpmässiga händelser.
|
|
|
Matematiska begrepp |
||||
|
Linje, sträcka, punkt
|
Jag vet vad en linje är.
|
Jag vet vad en sträcka är.
|
Jag vet vad en punkt är.
|
|
|
Antal
|
Jag kan använda begreppen många, fler, flest.
|
Jag kan använda begreppen få, färre, färst.
|
|
|
|
Bas och höjd
|
Jag kan peka ut basen och höjden på en geometrisk figur.
|
|
|
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
