Stormaktstiden åk 6 vt 18

Stormaktstiden är en period när mycket händer i svensk historia. Vi kommer att möta och analysera flera viktiga gestalter och händelser under stormaktstiden exempelvis 30-åriga kriget, häxprocessen, Gustav II Adolf, Karl XII, Slaget vid Poltava, Sverige blir ett arvrike, nästan 50 nya städer bildas osv. Vilka är orsakerna och vilka är konsekvenserna av dessa historiska skeenden? Hur kunde Sverige bli en stormakt i Europa? Vilken betydelse har epoken haft för svensk historia?

Syfte

I det här arbetsområdet får du möjlighet att utveckla din förmåga att:

* Resonera om orsaker till och konsekvenser av olika viktiga händelser under stormaktstiden. Vilka orsaker fanns till och vilka följder fick det att Sverige blev en stormakt?

* Undersöka utvecklingslinjer och beskriva enkla samband mellan exempelvis Vasatiden/Stormaktstiden och andra tidsperioder. Vad innebar övergången från feodalsamhälle/ståndsamhället till en statsmakt för folket?

* Föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser. Föra enkla resonemang om källornas trovärdighet och användbarhet. Vem skriver historia och varför?

* I skrift och tal använda dig av historiska begrepp som kronologi, stormaktstiden, reformation, epok, statsmakt, nation osv.

* Tolka och visa på spår av historien i vår tid. Din förmåga att koppla dåtid till nutid. Varför blir kronprinsessan Victoria drottning och inte prinsessan Madeleine?  Varför firar vi svenska nationaldagen den 6:e juni?.

Centralt innehåll

När det här arbetsområdet är klart ska du:

• känna till vad som menas med en stormakt.
• kunna varför tiden 1611-1718 kallas Sveriges stormaktstid och hur Sverige får nya gränser.
• Ha kunskap om exempelvis Gustav II Adolf, Axel Oxenstierna, Drottning Kristina, Karl XI och Karl XII betydelse för svensk historia.
• Ha kunskaper om orsaker och konsekvenser av det trettioåriga kriget.
• Ha kunskap om häxprocessen.
• Känna till några städer som grundades på 1600-talet.
• Känna till hur "vanligt folk" hade det, både män, kvinnor och barn under stormaktstiden.

Undervisning/Metoder

• Lärarledda lektioner där vi läser och diskuterar innehållet i olika historiska texter.
• Titta på bilder från och filmer om tidsperioden och diskutera innehållet.
• Du får träna dig på att använda dig av modellen orsak-konsekvens både i grupp och enskilt.
• Analysera olika historiska källor och dess trovärdighet.
• Test där du får prova att använda dig av modellen orsak-konsekvens på en händelse från den aktuella perioden som vi pratat och diskuterat i helklass/grupper innan.
• Arbete i uppgiftshäfte.
• Följa veckobetingen och ansvara för att delta och göra det som ska göras.
• Skapa en tidslinje över Stormakttidens viktigaste gestalter, skeenden och händelser med hjälp av google kalkyl.

Bedömning

Bedömning sker kontinuerligt, alltså vid varje lektionstillfälle. Bedömningen utgår från hur du utför och visar dina kunskaper för mig genom både enskilt arbete och i grupparbeten.

Underlag för bedömning är:

• Muntligt, att delta i diskussioner i helklass och i mindre grupp.
• Skriftligt/muntligt kunna använda dig av modellen orsak-konsekvens på en historisk händelse/person.
• Hur du har sökt, sammanställt och presenterat fakta och analyserat faktan om en historisk person/händelse i din tidlinje.
• Hur väl du använder dig av historiska begrepp när du resonerar.
• Hur väl du kan se samband mellan dåtid och nutid. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.