Utveckling och lärande, DaVinci - Björkris förskola Vt-18

Systematiskt kvalitetsarbete Björkris förskola

 

Nuläge - Var är vi?

Kartläggning, självvärdering och underlag       

 Barngruppen består av barn i åldrarna 2-3 år.Eftersom vi arbetar efter Kungsbackamodellen, har vi just nu elva barn och två pedagoger. Detta innebär att vi kan vara närvarande och ta bättre vara på de relationer som finns i gruppen. Enligt den nya läroplanen som fortfarande är i utvecklingsstadiet kommer den digitala utvecklingen få mer fokus. Vi vill utmana både oss själva och barnen genom att testa programmering. Enligt forskning vi tagit del av skapar detta en större jämlikhet inom förskolan och är en av morgondagens kompetenser.

Målformulering - Vart ska vi?

Uppdraget och målen

Att barnen

• har fått möta programmering på en nivå som passar dem.
• har testat att programmera själva.

Dokumentation i blogg 

• hur barnen samarbetar inom programmering och hur vårt arbete fortskrider

Dokumentation i lärlogg

• en film där det enskilda barnet programmerar.

Strategier - Hur gör vi?

Planera, erfara, pröva, observera och dokumentera - koppla till forskning och beprövad erfarenhet ( utifrån barngruppens behov, intressen och erfarenheter ).

Metoder:

 Genom den forskning vi tagit del av så är analog programmering det lättaste och konkretaste sättet för yngre barn att förstå programmering på.  Vi kommer därför skapa och köpa in material som vi hoppas kommer skapa ett lustfyllt lärande kring programmering.

Detta material består av sångkort kring Imse Vimse Spindel, en robot som vi skapat för att göra programmeringen mer konkret, komandokort som vi bland annat kommer använda i gymnastiksalen.

Vi har tidigare inte arbetat med programmering i dessa åldrar utan får testa oss fram, genom att fungera som ett kognitivt stöd till barnen när de utforskar den digitala världen.

Vetenskaplig grund:

När det kommer till programmering i förskolan är det viktigt att alla barns utveckling och behov hamnar i fokus för att pedagogerna ska kunna utvärdera och uppmärksamma vad barnen erbjuds för möjligheter till lärande (Mårdsjö Olsson, 2010). Mårdsjö Olsson belyser även vikten av att vara en närvarande pedagog. Hon hävdar att pedagogen behöver vara flexibel och kunna se vad barnen tycker om att leka, vad de är intresserade av samt att pedagogen måste finnas nära till hands för att kunna hjälpa och stötta barnen i olika situationer som kan uppkomma. Det vill säga, om barnen visar sig vara intresserade av digitala verktyg eller liknande, behöver pedagogerna finnas där för barnen

Analog programmering i förskolan har många fördelar. Bland annat att barnen får möjlighet att träna på kommandon och algoritmer. Barnen utvecklar även sin förståelse och sina förmågor kring begreppsuppfattning, läge och riktning, symbolers betydelse och att föra och följa resonemang. Genom att använda sig av analog programmering i förskolan pekar Nöjd (2015) på att barnen får hålla på med det som är allra viktigast för dem, nämligen att skapa med händerna, röra på sig, göra saker i grupp tillsammans och vara utomhus. Analog programmering i vardagen kan exempelvis vara att en person läser recept när denne bakar eller att en person följer legoinstruktioner

Genom att låta barnen parvis sitta vid en surfplatta och använda diverse appar för programmering tränar de på olika så kallade lekregler. De tränar samförstånd, det vill säga att barnen förstår att de leker och vad de leker. De tränar ömsesidighet, att barnen oavsett ålder och styrka är på samma nivå. De tränar även turtagande, att barnen ska veta att ibland är det du, ibland är det jag som bestämmer. Ett barn som har lärt sig detta bär detta med sig hela livet och klarar livets påfrestningar på ett bättre sätt (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2014). 

Skolverket skriver att vi bör arbeta med programmering för att ge barnen förutsättningar att utveckla användbar digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen och kommer möta i framtiden.

Analys - Hur blev det?

Reflektera, värdera, analysera och utmana vidare

12/2 -18 Vi har hunnit testa att programmera Imse vimse Spindel flera gånger i storgrupp och med nästan alla barn enskilt. De har visat stort intresse för sången och bilderna. Det vi lärt är att hjälpa dem med en tydlig struktur kring hur bilderna skall läggas samt att sjunga sången med dem när de väljer korten. Nu det senaste har vi börjat att felsöka vid uppsättningen av korten och har lagt märke till hur barnen medvetet väljer att sätta korten "fel" då det blir ett roligt ljud vid felsökningen. Att de gör så visar ju också att de förstår hur felsökningen går till, poängen med den och hur det egentligen skall vara.

Att ta bort alla appar på iPaden utom de som vi tagit hem för programmering har varit väldigt lyckat. Barnen frågade i början efter de gamla apparna men slutade med det efter ett par gånger. De har istället utforskat de nya apparna och verkligen gett dem tid, tyvärr har vi inte hunnit sitta med så mycket som vi önskat.

När det kommer till kommandokorten har vi bara använt dem en gång, barnen var intresserade men vi kan ännu inte säga om de förstått innebörden av dem.

19/2 Vid genomgång av filmerna har vi uppmärksammat att vi börjat med korten från olika håll, ibland har vi utgått från vårt vänster och ibland från barnens. Detta kan bero på att vi suttit mittemot barnet, vi kanske ska börja sitta bredvid eller ha en mall/ram där de ser följden. vi har märkt vid felsöken att barnen tappar intresset lite för det tar lång tid när vi både sjunger och göra ljud för fel eller rätt. Vi kommer därför försöka att bara göra ljuden, samt förstärka med tecken en grön bock när det är rätt och ett rött kryss när det blivit fel.

Den sista tiden har QR-koderna tagit över användandet av iPaden helt, vi kommer att fortsätta att sätta upp nya qrkoder för att utmana barnen i deras forskning kring programmering och spindlar. Vi märker att barnen lär varandra och framförallt när vi har besök av barn från andra avdelningar att våra barn visar hur man scannar och vad som händer/kommer när man scannat en QR-kod.

5/3-18 Vid observationer och aktiviteter ser vi hur barnen har gjort programmering till sitt. De är säkra vid sitt val av kodkort när vi gör programmeringsbanan, förstår skillnaden mellan fel- och rätt-tecknet vid felsökningen och har börjat leka programmeringsbana i sin fria lek. Dokumentationen av programmeringen är "klar" så långt som vi hade tänkt 19/2 men ser nu ut att kunna bli större. Barnens utforskande av programmeringen går framåt snabbt och de är nyfikna och vill utmanas tidigare än vi trott.

Skapandet av mallen för programmeringskorten gav mer än vi tänkte, inte bara gav det en tydligare struktur utav även möjligheten att börja med sitt favoritkort även om det inte skall vara först.

Barnen tog sig an programmeringsbanan med stort intresse, efter att ha gjort den tillsammans med barnen vid cirka fem tillfällen var de redan förtrogna med tecknen på kodkorten och vad de symboliserade. De blev säkrare och snabbare vid valet av kodkort och vi tror att de kopplar ihop korten med en aktivitet, som pil med gå och fjädern med hoppa och kan se vad som händer om de lägger dessa kort. Barnen började också snabbt att leka programmeringsbana och när vi skapade kodkort till dem att leka med blev det en lek som lockade hela barngruppen att vara med.

12/3 Skapandet av filmerna med barnen har varit över förväntan. Barnen har klarat alla momenten att röra spindeln, regnmolnet och solen samt sjunga eller prata. Vi upplevde att de flesta hade koll på ordningsföljden. Glädjen kring skapandet och utforskandet av appen var väldigt stor och vi känner att de vill bli utamanade mer i det skapandet. Vi tycker att det är positivt att de inte bara är konsumenter utan även producenter i vårt digitala utforskande. Vi vill ge skapandet av filmerna den tid barnen vill ha, låta dem göra flera filmer om Imse Vimse Spindel. Detta både för att se utvecklingen hos dem samt låta dem utforska vidare, därför kommer vi nog inte göra en annan programmeringsbana. Varken barnen eller vi är inte vid programmeringsbanan utan i skapandet av filmer. Men när intresset kommer tillbaka för programmeringsbanan kommer vi utveckla den vidare. För att låta barnen ta del av sina filmer kommer vi göra QR-koder av dem som vi sätter på deras spindlar.

26/3 Vi kommer att ta tillvara på barnens initiativ till att dela upp sig i två grupper under tisdagsutflykten. Här kommer vi kunna utmana barnen mer efter deras behov och vi kan få de äldre barnen att börja lära känna de jämnåriga på Piaf.

De äldre barnen kommer få gå till skogen där de kommer leta och lyssna efter fåglar samt leka i skogen.

För de yngre barnen kommer fokus ligga på att gå och inte vart vi går. Vi kommer även mata fåglar och samtala kring de fåglar vi ser beroende på vart vi hamnar.

9/4 Lärmiljön är något vi ständigt arbetar med, den senaste vetenskapliga grunden vi tagit del av ger oss vatten på vår kvarn när det kommer till att ta bort soffan och blommorna i fönstret. Enligt Linda Linders bok Pedagogisk miljö i tanke och handling är soffor och blommor kvarlevor från den tiden när förskolan skulle se ut som ett hem. Vi planerar hur vi ska ordna miljön så att den blir inbjudande och mer utmanande.

Nyläge - Vart är vi nu?

12/2-18 Introducera QR-koder, dels genom bilder på fåglar med en QR-kod där deras sång finns. Barnen har visat stort intresse för en leksaksfågel vi har i en bur ovanför det ena matbordet. Vi utmanar dem vidare genom att påvisa att olika fåglar låter olika samt hur QR-koder fungerar. Vi kommer även skapa en Qr-kod för Imse Vimse Spindel och Dansa lilla Nallebjörn så att barnen kan lyssna på sången samt följa bilderna vi skapat.

Fortsätta med programmering genom sångkort nu med Dansa Lilla Nallebjörn.

Fortsätta med kommandokort genom banor i lekhallen.

19/2

•  fokusera på att få dokumentationen kring programmering klar,
• skapa en mall för programmeringskorten.
• Göra en programmeringsbana, både för barnen och för roboten.

5/3

• Börja skapa Imse Vimse Spindelsångerna på ipaden
• intervjua barnen kring skapandet
• Göra programmeringsbanan på ett annat sätt

12/3

• Skapa Bockarna Bruce med hjälp av Puppet Pals HD.
• Skapa QR-koder av Bockarna Bruce och sätta upp ovanför soffan så barnen kan scanna dem lätt.

26/3

• dela upp barnen i två grupper på tisdagar så att vi kan utmana dem i deras utveckling mer

Avstämning Vt-18

Det vi tar med oss från detta arbete är att vårt intresse verkligen smittar av sig, och att barnen kunde lära sig. Inget är för svårt det handlar bara om vilken nivå det läggs på. Vi kommer fortsätta utmana oss själva att ge barnen det som känns aktuellt och viktigt och inte bara det vi känner oss bekväma i. Våga lära tillsammans både med barnen och andra kollegor. Detta ger samtliga inblandade en stärkt självkänsla.

Vi tar även med oss att det tar otroligt lång tid när det är saker som behöver göras en till en. Där är barngruppens storlek och pedagogernas närvaro a och o. Men att man gör det ändå och inte ger upp utan fortsätter sträva åt samma håll.

Vi tar med oss att den dokumentation och visning av barnens alster som sätts upp behöver bytas ut och förändras kontinuerligt, även bli bättre på att skriva ut bilder på barnen om det vi gjort under veckan.

Det som lockat deras intresse mest har varit scanningen, detta kanske för att det gett ett så omedelbart resultat och varit både lustfyllt och igenkännande. Det som varit när de scannat har varit deras egna filmer, sånger de känner igen från verksamheten osv. 

När man ska arbeta med små barn behöver materialet vara konkret och visuellt, de behöver se resultatet omgående och har svårt att "bara" ha det i huvudet. 

Vid ingången i arbetet med programmering så kändes det väldigt smalt men under resans gång blev det stort. Vi hittade många olika saker som analog programmering, digital programmering, scanning och makey makey m.fl. Ord som sekvenser, logaritm, programmering, koder osv. Vi var och nosade lite på många olika områden och gav oss inte riktigt tiden att djupdyka. Detta ledde till att det som barnen visade mest intresse för blev det vi utvecklade mest istället för att hitta ingångar till att utveckla det som vi ville introducera. 

En annan svårighet var att tillgodose föräldrars önskemål om att vara ute och att hinna göra saker med de yngre barnen där den tiden kolliderar, då det är förmiddagen det handlar om.