Medeltiden, år 1050-1523

På medeltiden var nästan alla människor bönder, men det växte upp allt fler borgar, kyrkor och städer i Norden. Vi ansluter oss till medeltiden i och med kristnandet från år 1050 och tiden varar fram till Gustav Vasa blir kung år 1523.

Arbetssätt

Vi kommer att:

• Se filmer
• Läsa faktatexter
• Parläsa faktatexter
• Muntliga diskussioner och övningar
• Genomgångar och egna arbeten
• Resonera kring historiska källor
• Jobba med ord och begrepp

Ord och begrepp: påven, stormän, nunnor, adel, biskopar, borgare, kloster, köpmän, hantverkare, kyrka, skatt, munkar, fogde, de fyra stånden

Bedömning

Du ska kunna och ska känna till:

• Kyrkans betydelse och makt över folket.
• Hur livet i ett kloster fungerade och vad som fanns i klostren.
• Vem Birger Jarl, Magnus Ericsson, den heliga Birgitta, drottning Margareta, Erik av Pommern och Engelbrekt Engelbrektsson var.
• Vad människorna arbetade med på medeltiden och att män och kvinnor arbetade med olika saker.
• Hur städer började växa fram.
• Vad digerdöden var.
• Lag och ordning i samhället under medeltiden.
• De fyra stånden och vad de innebar.
• Vad Hansan var.
• Vilka länder som ingick i Kalmarunionen.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• De nordiska staternas bildande.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.