Vasatiden

Vad hände egentligen vid Stockholms blodbad? Varför åker vi Vasaloppet? Varför firar vi Sveriges nationaldag den 6 juni? Hur levde man på 1500-talet jämfört med idag? Det och många andra saker kommer du få reda på i detta arbetsområdet.

Syfte - förmågor och kunskaper som ska utvecklas

I detta arbetsområde ska du få utveckla din förmåga att:

• berätta om Vasatidens viktiga personer och händelser
• beskriva reformationen och dess påverkan på Sverige
• kritiskt granska, tolka och värdera källor

Bedömning - vad och hur

Vi kommer att bedöma din förmåga att:

• beskriva hur människorna levde under Vasatiden 
• beskriva hur Sverige styrdes av Gustav Vasa, samt hans söner
• beskriva kyrkans roll och förändring genom Martin Luther
• resonera om olika händelsers betydelse och konsekvenser 
• använda historiska begrepp för att berätta om Vasatiden
• göra jämförelser mellan vår tid och Vasatiden (likheter och skillnader)
• använda och resonera om historiskt källmaterial för att dra egna slutsatser 

Detta kommer vi bedöma genom att:

• lyssna på samtal och diskussioner
• läsa dina texter

Undervisning och arbetsformer

Så här kommer vi att arbeta:

- läsa faktatexter tillsammans och enskilt
- göra tankekartor, arbeta med stödord och skriva egna texter
- titta på film
- diskutera olika frågor 
- söka fakta i olika böcker och på iPad
- göra jämförelser med hjälp av VENN-diagram

- lära oss historiska begrepp på olika sätt
- lyssna på genomgångar 

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.