De första lektionerna ges en kort översikt från i början av vår tideräkning till 1700-talet. För två tusen år sedan till ca 1400-talet fanns det flera framstående civilisationer. Kontakten mellan flera av de stora civilisationerna var obefintlig eller mycket liten. Från i slutet av 1400-talet tätnar nätverket och det är Europa som hamnar i centrum.
På 1700-talet inleds en mycket genomgripande förändring i människors sätt att leva. Jordbrukssamhället övergår i ett industrisamhälle. Maskiner gör allt mer av arbetet. Vi undersöker orsaker till industrialiseringens framväxt och konsekvenser av industrialiseringen på lång och kort sikt.
Upplysningstiden ifrågasätter gamla maktförhållanden. Är det givet att kungen, adeln eller kyrkan ska ha så mycket makt? Vi studerar orsakerna till Franska revolutionen. Vilka konsekvenser fick revolutionen på kort och lång sikt.
Hur har Franska revolutionen använts, av politiska ledare i litteratur och på film
Aktivt deltagande under lektionerna. Den 13-14 mars besöker grupperna Dunkers på temat "Finns det bara män i historien?"
Aktivt deltagande i fördjupningsuppgifter.
Prov torsdagen 22 mars, sid och läsanvisningar kommer senast två veckor före provet.
Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att...I tabellen nedan hittar du kunskapskraven för betyg E - C- A i slutet av årskurs 9.
|
|||
E | C | A | |
---|---|---|---|
|
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
|
Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
|
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
|
|
Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
|
Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
|
Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
|
|
Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
|
Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder.
|
Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
|
|
Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
|
Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
|
Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
|
|
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
|
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
|
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
|
|
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
|
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
|
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
|
|
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
|
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
|