Skolbanken Logo
Skolbanken

Palanering av fokusområdet Naturvetenskap,Teknik, Miljö VT-18

Jungfrustigens fsk/Bosgårdens ped. enhet, Mölndals Stad · Senast uppdaterad: 11 juni 2018

Vi ska undersöka allt vad barnen hittar i naturen och undervisa om träd och fåglar.

 

Barnen är intresserade av pinnar, träd, frön, nötter, småkryp, fåglar - ja, allt som finns i ett träd.  

Vi vill lära barnen hur träd är uppbyggda och vad alla delar heter, fortplantningen, trädets innevånare - fåglar och småkryp, trädets betydelse för människan (papper, vedeldning, skydd mot UV strålning, betydelse för syresättning och rening av koldioxid i luften)  Vi hade en inledning till fokusområdet Naturvetenskap, för att ta reda på barnens kunskaper och intressen, där vi såg att barnen var mycket intresserade av träd, djur, småkryp och fåglar. Vi ska använda oss av allt barnen hittar ute i naturen och använda det materialet till skapande och undervisning/utbildning, vilket innebär att barnen kommer att få ett reellt inflytande. 

Vi kommer att till största delen vara utomhus, under fokusområdet. Även undervisning kommer att ske utomhus, bl.a för att barnen ska få uppleva det vi riktar deras uppmärksamhet mot ( ljud, ljus, färg form) med sina sinnen, här och nu.

Metoden för att skapa bästa förutsättningar för lärande är en medundersökande roll hos pedagogerna, när barnen kommer med sina fynd.

- John Dewey, ( pedagog, forskare och filosof) förmedlade i sin forskning att utbildning, i stället för att förmedla redan givna sanningar till eleverna, bör handla om ett återupptäckande och ett konstant utforskande av mysterierna i vår gemensamma och okända värld. På så vis görs inkonsekvenserna och naturens besynnerligheter till någonting eleven och läraren tillsammans står frågande inför. Rekonstruktion blir då att åter öppna världen och göra dess mysterier möjliga att återupptäcka på nytt. När så sker suddas den traditionella, vertikala distansen mellan lärare och elev ut eftersom båda står lika inför mysterierna och bryderierna i vår gemensamma värld. Elev och lärare kan då tillsammans både komma i kontakt med och dela gemensamma problem, samt genom gemensamma reflektioner vidga sina erfarenheter. Pedagogiken blir en ”personlig delaktighet i gemensamma erfarenheter” som Dewey skriver i Demokrati och utbildning.16

Vi använder oss av skapande, faktasökande, appar ( kvitter), UR: filmer, program från sli.se, litteratur (t.ex Pinneman). I undervisningen utgår vi från tankar och frågor som ställts, insamlat material,  skapande, samt barnens visade intresse. De kunskaper vi måste skaffa oss, gör vi genom att ha fokuset tillsammans med barnen, som eget intresse också. Vi tar reda på sånt som intresserar oss själva och barnen. För att ta reda på om målen uppnåtts, dokumenterar vi hela tiden vad barnen säger och lär sig. När vi avslutar fokusområdet utvärderar vi tillsammans med barnen.

Vi granskar i allt vårt arbete med fokusområdet vad som är norm och levnadssätt hos olika djur. ( olika samhällen, sätt att dela på ansvar, hierarkier, vilket också en slags kulturell mångfald).

Vi lär oss vad träd, stam,stubbe, gren, krona, rot, frön, nötter, kärnor heter på olika språk.

Genom att studera hur träd blir papper, ska vi lära barnen att inte slösa på handdukar, ritpapper, m.m.

I grön flagg målen vill vi få in att det är viktigt att värna om träden, inte riva bark, bryta grenar, för att träden betyder så mycket för vårt eget välbefinnande som människor.

Vi tänker oss också att titta på träd ute i världen, t.ex Redwood i Kanada, elefanträd i Afrika, träd som växer i Mangroveträsk m.m.

Genom att skapa utifrån insamlat material, där var och en får skapa sitt eget träd och utöka med innevånare, främjar vi de skapande processerna.

Vi vill också lära barnen att det är bra och hälsosamt att vistas ute i naturen och röra på sig. Att klättra på stenar och gå omkring i varierad terräng är hälsofrämjande och själsligt stimulerande.

För vem? Hur ska det dokumenteras? Vad, vem, hur, varför.

  • Vi kommer ta foto, filma och anteckna det som händer i undervisningssituationer och under utbildningen.
  • Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom området.
  • Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer och resonemang. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det.
  • Vi lägger ut det vi gjort på unikum för att få vårdnadshavarna delaktiga i det vi gör, samt ge de möjligheten att diskutera hemma tillsammans med sina barn.

Läroplanskopplingar

utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback