Geometri

Sista stora matematikavsnittet i 6an rör geometri på olika sätt. Vi lär oss namnen på geometriska objekt, jobbar med vinklar, skala, symmetrier, längd, omkrets, area och volym.

Mål (alla mål ur läroplanen finns längst ner)

Detta förväntas du kunna efter kapitel 5:

- Namnet på de vanligaste geometriska objekten, t.ex. triangel, parallellogram, romb, rektangel, kvadrat, cirkel, månghörning, rätblock, kub, pyramid, cylinder, kon, tetraeder, klot.

- Vad det är för skillnad på en linje, en sträcka och en stråle.

- Längdenheterna och enhetsomväxling, t.ex. hur många millimeter går det på tre decimeter?

- Räkna ut omkrets, area och volym av enkla geometriska objekt. 

- Kunna mäta vinklar och benämna om de är spetsiga, trubbiga eller räta.

- Hur skala fungerar och när det används.

- Veta vad en symmetri är och vart man kan hitta dem i naturen.

- Prata "mattespråket". Förklara vad olika begrepp betyder och använda dem i diskussioner.

- Kunna delta i mattediskussioner med egna tankar, frågor eller alternativa lösningar.

- Lösa enkla problem som innehåller geometri. 

Undervisning

Under vecka 12 till 21 kommer största delen av matematikundervisningen fokusera på geometriområdet. Under perioden bryter vi även för lite repetitioner av andra områden och förbereder oss inför de nationella proven som ligger efter påsklovet. 

Vi kommer att arbeta mycket med gemensamma diskussioner och genomgångar, arbete i små grupper och enskilt arbete med olika matteuppgifter. Uppgifterna kommer att vara både laborativa, där man får prova på att räkna och testa med praktiskt material, och teoretiska, där man ska använda papper och penna för att skriva ner sina lösningar. 

Du kommer att få läxa varje vecka med uppgifter som bygger på det vi lärt oss i skolan. 

Bedömning 

Bedömningen sker på lektionstid och för att tydligt kunna visa dina kunskaper är det viktigt att du deltar aktivt i diskussioner, det praktiska arbetet i grupper och när du jobbar enskilt. Försök alltid förklara hur just du tänker när du löser en uppgift. Du bedöms utifrån vilka matematiska begrepp du kan använda när du pratar på "mattespråket" och hur väl du kan lösa problem samt vilka nya kunskaper du lär dig under kapitlet. Bedömning sker också genom ett avslutande prov tisdagen den 22/5 för att se hur stor del av kunskapsinnehållet du har med dig efter kapitlet.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Centralt innehåll

• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
• Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
• Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala och dess användning i vardagliga situationer.
• Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.
• Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
• Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

Kriterier

• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
• Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
• I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
• Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande resultat.
• Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
• I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.