Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Lpp berättande text åk 5 vt-18

Skapad 2018-02-16 21:09 i Alsike skola Knivsta
Grundskola 5 Svenska
Med början vecka 5 kommer vi att arbeta med att skriva berättelser och lära oss mer om hur de är uppbyggda. Spännande berättelser skrivs oftast för att roa, det kan till exempel vara äventyrsberättelser, spökhistorier, mysterier och deckargåtor. Vilket många gånger innebär att läsaren ska bli lite skrämd. Spännande berättelser vill locka dig att läsa vidare så att du bara måste veta hur det slutar.

Innehåll

Syfte

Genom ett utvecklat språk och kunskaper utvecklar du din identitet. Under arbetet med olika texttyper i svenska kommer du att få rika möjligheter att skriva, läsa och samtala. I detta område kommer du att utveckla dina möjligheter att kommunicera och det i sin tur leder till en ökad tilltro den egna språkliga förmåga.

Metod/Arbetssätt

Under det här arbetsområdet ska eleverna …

förstå syftet med en berättande text (Förförståelse/förkunskaper)

• lära sig hur en berättande texts (en äventyrsberättelse) berättarkurva är uppbyggd, med en

inledning, en serie spännande händelser och svårigheter som måste lösas samt en avslutning

som knyter ihop berättelsen (Steg 1)

• lära sig hur man använder språket för att skapa levande miljöer och bygga upp spänning

(Steg 2)

• öva på det de lärt sig på Steg 1 och 2 och tillsammans i klassen/gruppen bygga upp en berät- tarkurva och skriva några avsnitt till en berättelse (Steg 3)

• på egen hand kunna planera och skriva en berättelse med hjälp av en bildserie (Steg 4)

 

Hur undervisningen kommer att gå til

Förförståelse/förkunskaper:

Förförståelse/förkunskaper: Klassen/gruppen läser, återberättar och dramatiserar olika spänningsberättelser och samtalar om vad det är som gör en berättelse spännande.

• Steg 1: Klassen/gruppen arbetar gemensamt med modelltexter och lär sig känna igen spän- ningsberättelsens struktur (berättarkurvan).

• Steg 2: Eleverna arbetar med de språkliga drag som används för att skapa spänning, som vikten av att välja rätt adjektiv och beskrivande verb, tala till alla sinnen, ibland inleda meningar med ett adverb eller en preposition, använda liknelser samt variera meningslängden.

• Steg 3: Eleverna läser och analyserar några textavsnitt, skriver tillsammans med sin lärare korta avsnitt, där de övar på det de lärt sig på Steg 1 och 2. Läraren ger stöd i smågrupper till de elever som behöver extra hjälp.

• Steg 4: Varje elev planerar och skriver på egen hand utifrån en bildserie en spännande berät- telse samt bedömer den tillsammans med sin lärare. Nya mål formuleras.

• Läraren noterar elevens skrivutveckling i bedömningsmatrisen för berättande text (se ZickZack Skrivrummets lärarhandledning).

Dessa förmågor kommer att bedömas

Förmågan att ...

• förstå syftet med en berättande text

• kunna skriva en text med ett begripligt innehåll och en tydlig röd tråd

• kunna använda strukturen för en berättande text (spänningstext)

• kunna använda de språkliga drag som är typiska för en berättande text, som olika berättar

tekniska grepp, ordval, meningsbyggnad m.m.

 

Matriser

Sv
Zick Zack Skrivrummets skrivutvecklingsmatris: Berättande texter

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Syfte
Börjar förstå varför berättelser skrivs. Kan identifiera en berättande text.
Förstår varför berättelser skrivs och att de kan se olika ut. Försöker anpassa texten till syftet.
Förstår att berättelser kan skrivas för att underhålla, undervisa, informera osv. och samtidigt ge läsaren möjlighet att använda sin fantasi. Kan anpassa texten till syftet och målgruppen.
Förstår att berättelser kan skrivas med olika syften och att läsarna tolkar berättelser på olika sätt. Kan och vågar på egen hand anpassa och variera texten utifrån syfte och målgrupp.

INNEHÅLL

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Texten är begriplig men den ”röda tråden” är svag.
Texten är begriplig och innehåller en enkel handling med en tydlig ”röd tråd”.
Texten har ett relativt tydligt innehåll, med utvecklad handling och ”röd tråd”.
Texten har ett tydligt och för målgruppen intressant innehåll, med en väl utvecklad handling och tydlig ”röd tråd”.

STRUKTUR

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Skriver en rad löst sammanhängande händelser med en enkel avslutning.
Har en i huvudsak fungerande struktur. Introducerar personer och miljöer och fokuserar sedan på en rad händelser med ett enkelt slut.
Har en relativt väl fungerande struktur. Orienterar läsaren genom att berätta detaljer, valda för att stegra berättelsens utveckling. Problem introduceras och löses på ett tillfredsställande sätt.
Har en väl fungerande struktur. Väljer att använda, manipulera eller lämna konventionell textstruktur för att skapa spänning.
Inledning:
Tar bara med delar av informationen och förutsätter att läsaren delar bakgrundskunskapen Har ej med information om tid och plats.
Försöker vägleda läsaren med en enkel miljöbeskrivning. Har med information om tid, plats och personer utan närmare beskrivning.
Beskriver tid, plats och personer med detaljer för att ge berättelsen ett sammanhang.
Försöker sig på nyskapande berättelsedrag. Ger tillräckligt med detaljer för att etablera samband mellan miljö, huvudpersoner och bipersoner
Komplikation:
Återger en rad händelser som inte verkar leda till en komplikation.
Har en inledande händelse som antyder en komplikation. Kopierar och använder komplikationer från välkända berättelser.
Skapar en tydlig berättelsekurva och utvecklar handlingen genom att ha med mer än en komplikation.
Utvecklar en berättelsekurva som är följdriktig och sammanhängand. Utvecklar och löser varje komplikation i olika avsnitt. Manipulerar läsaren genom att ge noga utvald information vid olika tillfällen.
Avslutning:
Skriver en enkel avslutning, t.ex. ”Det var en dröm.”
Försöker skriva en avslutning. Använder vanliga teman, t.ex. att det goda besegrar det onda.
Försöker sammanfatta med avsikt att föra berättelsen mot en upplösning. Visar på samspel och konflikter mellan karaktärer och löser någon av konflikterna.
Binder tydligt ihop de olika delarna med avsikt att föra berättelsen mot en upplösning. Visar på samspel och konflikter mellan karaktärer och löser någon av konflikterna.

SPRÅKLIGA DRAG

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Använder inte de språkliga drag som är typiska för en berättande text.
Använder några av de språkliga drag som är typiska för en berättande text.
Använder de språkliga drag som är typiska för en berättande text.
Använder och utvecklar de språkliga drag som är typiska för en berättande text.
Ordval och meningsbyggnad:
Ordvalet är vardagligt och meningsbyggnaden i huvudsak korrekt men utan variation.
Ordvalet är relativt varierat och meningsbyggnaden korrekt med viss variation. Börjar använda adjektiv och beskrivande verb.
Ordvalet är varierat och meningsbyggnaden varieras (både vad gäller längd och sätt att inleda meningarna), med avsikt att skapa spänning och tempoväxling. Använder adjektiv, adverb och beskrivande verb. Använder liknelser och bisatser inledda med prepositioner och adverb, för att utveckla texten.
Ordvalet är passande och höjer kvaliteten och visar på god språklig variation. Kontrollerar effektivt språket och strukturen och väljer noga ord och stil.
Första/tredje person:
Byter ofta från tredje person till första person.
Skriver konsekvent i första eller tredje person.
Anpassar perspektivet på ett i stort sett korrekt sätt.
Anpassar perspektivet på ett för sammanhanget korrekt sätt.
Direkt och indirekt tal:
Använder sällan direkt tal.
Återger tal ibland. Börjar använda riktig interpunktion i dialoger.
Använder dialoger på ett för sammanhanget passande och korrekt sätt.
Använder dialoger på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.
Tempus:
Har vissa svårigheter att hålla ett bestämt tempus.
Håller sig i viss mån till ett och samma tempus.
Använder tempus korrekt.
Använder tempus korrekt och effektivt.
Sambandsord:
Använder några få enkla sambandsord, som t.ex. ”och, sen”.
Använder vanliga sambandsord som t.ex. ”för att, därför, så att”.
Använder mera komplexa sambandsord som t.ex. ”även om, å andra sidan”.
Använder sambandsord på ett välutvecklat sätt, så att texten är lätt att följa och förstå.
Berättarteknik:
Texten innehåller inga eller få gestaltande beskrivningar eller berättartekniska grepp.
Texten innehåller enkla gestaltande beskrivningar samt en del berättartekniska grepp, avsedda att skapa spänning och väcka intresse.
Texten innehåller gestaltande beskrivningar av olika slag, liksom olika berättartekniska grepp, medvetet valda för att skapa spänning och väcka intresse.
Texten innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar av olika slag, såväl som liknelser och metaforer. De berättartekniska knepen är medvetet valda och fungerar effektivt.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: