Demokrati och politik

Vi pratar demokrati och diktatur både ur ett historiskt och aktuellt perspektiv. Vi fördjupar oss i det svenska statsskicket, i våra grundlagar och tar reda på hur ett val går till. Vi tittar närmare på riksdagens olika partierna och diskuterar likheter och skillnader mellan dem.

Arbetssätt

Del 1: Gemensamma diskussioner och föreläsning varvat med film, podcast och bearbetning av texter. Faktadelen av arbetsområdet avslutas med ett skriftligt test.

Kunskapskrav

• Du ska kunna förklara demokrati och diktatur och ha kunskap om demokratins ursprung.
• Du ska kunna förklara vad skillnaden är mellan representativ demokrati och direkt demokrati.
• Du ska kunna ge exempel på olika krav som sätts på en demokrati, exempelvis allmän och lika rösträtt, yttrandefrihet, regelbundna och hemliga val etc.
• Du ska kunna förklara vad monarki och republik är och ge exempel på länder som hör ihop med respektive begrepp.
• Du ska veta vilka Sveriges fyra grundlagar är och vad de innebär.
• Du ska känna igen minst fem partisymboler och minst två partiledare från partierna som ingår i Sveriges riksdag.
• Du ska kunna veta skillnaden mellan regering och riksdag och kunna beskriva hur ett val går till.
• Du ska kunna ge exempel på vad som bestäms i riksdag, landsting och kommun.
• Du ska veta vad EU är. 

Del 2: Grupparbete där varje grupp får skapa ett eget parti med namn, partiledare, partisymbol, vallöften m.m. Debatter kommer genomföras liksom ett val som avslutning.

Bedömning

Jag bedömer din förmåga att:

• Aktivt deltaga i gemensamma diskussioner
• Ta in information från föreläsning, film, podcast och text. Redovisas via kunskapsprov.
• Argumentera för din sak och uttrycka olika ståndpunkter 

Läroplanskopplingar

Syfte

• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll

• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val eller skapa opinion i sociala medier.
• Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer.
• Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer.
• Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.
• Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
• Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument.
• Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.
• Eleven har grundläggande kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra enkla resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang.
• Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.