Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Läsa böcker och andra texter + skriva olika texttyper

Skapad 2018-03-12 11:50 i Sannarpsgymnasiet Halmstad
Kopiera mallen och gör din egen planering. Koppla till ämnet. TA BORT DEN HÄR TEXTEN SOM VISAS I SKOLBANKEN.
Grundskola 1 – 9 Svenska som andraspråk SO (år 1-3)
Vill du klara att komma in i böckernas värld? Skönlitteratur kan handla om ditt liv - och många andras! Dina förmågor kan användas till olika typer av texter - som leder till fortsatta studier. Du får också läsa och skriva faktatexter i SO - främst samhällskunskap.

Innehåll

Syfte (Varför ska vi göra det här)

Du ska utveckla förmågan att:

  • Syfte
  • SvA
    Syfte formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • SvA
    Syfte läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • SvA
    Syfte välja och använda språkliga strategier,
  • SvA
    Syfte urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

 

 

Konkretisering av mål (Vad ska vi göra?)

 

Du ska nå godtagbara kunskaper  enligt den matris du tilldelas - för den nivå du jobbar med.

 

Läroplan åk 4-6: Berättande texter och sakprosatexter - Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.

 

Vilka begrepp behöver vi arbeta med?

Till varje typ av text får du lära dig de begrepp som krävs av dig i den texttypen.

 

Genomförande (Hur ska vi jobba?)

Vi läser skönlitteratur och redovisar genom att berätta för klasskamrater, diskutera budskap och motivera vad vi tycker och varför.

Vi arbetar enligt målen i Start Svenska och bedömer efter kriterierna i boken samt i  Bygga svenska språkintro samt läroplan åk 1-3 eller 4-6 eller 7-9

Du kommer att öva på olika texttyper både när det gäller att läsa och förstå innehåll och uppbyggnad samt att lära dig vad du ska ha med för att göra sådana texter med så stor självständighet du kan klara.

Du får de anpassningar som vi individuellt har bedömt att du behöver t.ex modelltexter, hjälpmedel på dator, att få lyssna på texter, hjälp att förstå hur ord bildas och varieras i olika former eller att få stöd med strukturen av hur man planerar sin text eller att träna hur man läser upp med rätt prosodi.

 

 

Bedömning (Vad ska bedömas)

Du lämnar in olika typer av texter som du skriver själv efter att vi tränat på den texttypen.

 

Redovisning kan också bedömas i en dialog där läraren för anteckningar.

 

Dina kunskaper bedöms i en matris som du sett i förväg Bygga svenska -matrisen.

 

Du får möjlighet att förklara och berätta både muntligt och skriftligt

I dina muntliga redovisningar övar vi kamratrespons genom att de som lyssnar och den som redovisar har specifika uppgifter. - bedömning för lärande.

.

 

 

Uppgifter

  • Läsa böcker

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    SvA
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
    SvA
  • välja och använda språkliga strategier,
    SvA
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
    SvA
  • Centralt innehåll
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning.
    SvA  1-3
  • Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
    SvA  1-3
  • Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
    SvA  4-6
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
    SvA  4-6
  • Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt deras ord och begrepp.
    SvA  4-6
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.
    SvA  4-6
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
    SvA  4-6
  • Ords klassificering i över- och underordning, till exempel kläder - tröja.
    SvA  4-6
  • Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
    SvA  7-9
  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag samt deras ord och begrepp.
    SvA  7-9
  • Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
    SvA  7-9
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
    SvA  7-9
  • Ordbildning, till exempel avledningar med suffix och prefix. Bildspråk och idiomatiska uttryck.
    SvA  7-9
  • Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
    SvA  4-6

Matriser

SO SvA
Bygga svenska 1 - Skriva

Skriva - Steg 1

Har inte bedömts ännu
Eleven...
börjar använda referensbindning i form av vanliga pronomen, till exempel "Jag har en syster. Hon är tjugotvå år."
börjar använda enkel textbindning i form av vanliga samordnande konjunktioner (och, eller) och vanligt förekommande adverbial (nu, på morgonen). Det är även vanligt att textbindning saknas, till exempel "Jag spelar fotboll. Simmar."
skriver med en enkel meningsbyggnad, huvudsakligen huvudsatser med rak ordföljd (subjekt – verb), adverbial kan inleda satsen men följs då av rak ordföljd, till exempel "Nu jag kan lite svenska; Efter lunch jag ska gå gymmet."
har ett vardagligt, konkret och personnära ordförråd, i ämnestexter mer specialiserat och då oftast ord som eleven mött i undervisningen (invånare, huvudstad)
använder viss grundläggande interpunktion

Skriva - Steg 2

Har inte bedömts ännu
Eleven...
använder en variation av pronomen för referensbindning, till exempel "Vi kännde varandra och blev kompisar; Våra läraren är snäll allt de vill lära oss nya ord"
använder mest enkel textbindning med enkla och vanliga konjunktioner (och, men), temporala ad verbial (sedan, då, i går) och börjar använda vanliga bisatsinledare (eftersom, för att, när)
skriver med viss variation i meningsbyggnaden och börjar använda bisatser även om texterna mest består av huvudsatser till exempel "På klassen fanns många elever som jag känner inte; Det var svårt att prata varandra för att vi pratade inte samma språk"
börjar placera adverbial och i enstaka fall bisatser först i satsen till exempel "när jag bodde i Syrien jag hade många kompisar"
har en något större bredd och variation i ordförrådet som nu inkluderar även mindre frekventa ord som tålamod, sorglig, och ämnesrelaterade ord som älvar, odlad mark
börjar använda utbyggda nominalfraser, till exempel, "sin första skolan, mitt smiknamn Hassan"
är något säkrare på stavning, interpunktion och styckeindelning

Skriva - Steg 3

Har inte bedömts ännu
Eleven...
använder en större variation av konjunktioner, adverbial och bisatsinledare i textbindningen
skriver med en varierad meningsbyggnad som omfattar både huvud- och bisatser samt anföring till exempel "jag förstod varför jag måste studera för att jag måste få kunskap /… / plösligt gick läraren till mig och sa – Hej! jag är din mantor. Tar det lugnt du är duktig inte gråtar så längre"
kan variera sitt ordförråd utifrån uppgiften och genren (vardaglighet å ena sidan och specialisering och skriftspråklighet å andra sidan) och börjar använda liknelser och metaforer (jag hade oroligt i hjärtat) men ordförrådet domineras fortfarande av allmänna ord
använder oftare nominaliseringar (klimat förändringen är den viktigaste ämnet) och längre nominalfraser (mycket bra land för att bo, många elever från olika länder)
är säkrare på stavning, interpunktion och styckeindelning

Skriva - Steg 4

Har inte bedömts ännu
Eleven...
börjar skriva i stort sett fungerande komplexa meningskonstruktioner med olika bisatser och satsförkortningar till exempel "Choklad är inte varan som har mycket problem, men sättet att tillverka choklad, odla kakao och transportera till olika del av världen det är det som gör att det blir dålig för miljön och problem till människor /…/ Skog som försvinner desto mindre syre har alla i ekosystemen /…/ Det består svårigheten för de som odlar kakao att skapa handelsförbindelser och ta sig in på världsmarknaden"
har en större bredd och variation i ordförrådet med fler lågfrekventa ord och nominaliseringar än på tidigare steg, i ämnestexter använder eleven dessutom mer specialiserade ord och uttryck till exempel "Kakao transporteras från Afrika till Sverige. Det är väldigt dåligt för miljön med dessa transport"
klarar styckeindelningen väl i stort

Skriva - Steg 5

Har inte bedömts ännu
Eleven...
skriver med en textbindning och meningsbyggnad som är varierad och välgjord
har ett utvecklat ordförråd och kan uttrycka sig i stort idiomatiskt och med både precision och nyansering, det utvecklade ordförrådet visar sig i lågfrekventa ord, synonymer (klen och krasslig), partikelverb (huggit ned, slösa bort), precisa mindre frekventa verb (stirra, bulta, gnissla), kollokationer och andra fasta flerordsfraser (förlorade tåla modet, sätta eld på), bildspråk (han har ett brinnande hjärta som vill komma ut ur bröstet och slå för henne för evig)
är säker i interpunktion, stavning och styckeindelning

SO SvA
Bygga svenska - Tala

Tala - Steg 1

Har inte bedömts ännu
Eleven...
presenterar sig på ett enkelt och i många fall inövat sätt i parsamtal och ställer och svarar på enkla och konkreta frågor, till exempel "Var bor du?"
återberättar med stöttning en självupplevd händelse
använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen och börjar dessutom använda ämnesrelaterade ord och uttryck som förekommer i undervisningen
använder ofta ord och uttryck på ett förenklat sätt, till exempel genom att enbart använda verb i presens eller infinitiv (jag se bok) eller genom att uttrycka substantivens plural med många i stället för med ändelse (många bok). Kopulan och prepositioner utelämnas ofta
har, med stöd av sammanhanget, ett i huvudsak begripligt uttal och börjar uttala inövade frågor och svar med en fungerande prosodi

Tala - Steg 2

Har inte bedömts ännu
Eleven...
presenterar en kort förberedd uppgift i mindre grupp, till exempel genom att berätta om sitt första hemland, och svarar på enkla frågor från kamrater och lärare
deltar med stöttning i enkla samtal, till exempel genom att berätta om upplevda erfarenheter och om sådant som händer i olika skolsituationer
förhandlar på ett enkelt sätt om betydelsen av ord, fraser och innehåll
uttrycker på ett enkelt sätt åsikter, värderingar och jämförelser
använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen och i ämnesundervisningen
börjar uttrycka sig med en viss precision både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att börja skilja mellan olika tempusformer, använda modala hjälpverb följt av infinitiv, börja använda substantivets böjningsformer och flera former av pronomen, börja använda tidsbisatser, enkla partikelverb och genom att mer sällan utelämna kopulan
gör förenklingar, till exempel genom att i hög grad använda rak ordföljd
har, med stöd av sammanhanget, ett i huvudsak begripligt uttal och använder i inövat tal en fungerande prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser

Tala - Steg 3

Har inte bedömts ännu
Eleven...
presenterar med hjälp av nyckelord korta förberedda uppgifter inför mindre och större grupper och svarar på följdfrågor från klasskamrater och lärare
deltar i samtal genom att återge, berätta och beskriva något som eleven har hört, läst eller upplevt, så att innehållet tydligt framgår. Eleven använder då sambandsord, till exempel för tid och orsak
förhandlar i samtal om betydelsen av ord, fraser och innehåll
jämför förhållanden och erfarenheter samt uttrycker åsikter och värderingar och kan motivera dessa
uttrycker sig med en viss precision och variation både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att ofta skilja på presens och preteritum, göra skillnad på bruket av preteritum och perfekt, uttrycka framtid på olika sätt, tillämpa inversionsregeln (det vill säga omvänd ordföljd) då huvudsatser inleds med en annan satsdel än subjektet, börja kongruensböja adjektivet när det står attributivt (hårt arbete, trasiga kläder), börja använda partikelverb där betydelsen inte är genomskinlig (kommer ihåg, läser om)
uttrycker sig med ett visst flyt, har ett begripligt uttal och börjar även i spontant tal använda en fungerade prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser

Tala - Steg 4

Har inte bedömts ännu
Eleven...
presenterar med stöd av nyckelord förberedda uppgifter och svarar på följdfrågor från klasskamrater och lärare
deltar i samtal och återger, berättar om och beskriver ett innehåll med ett nyanserat ordförråd och med flyt så att innehållet tydligt framgår
gör jämförelser, uttrycker åsikter, förklarar och motiverar på ett alltmer utvecklat sätt
förhandlar i samtal om betydelsen av ord, fraser och innehåll
uttrycker sig med en större precision och variation, både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att använda relevanta sambandsord, olika slags bisatser, tillämpa inversionsregeln (det vill säga omvänd ordföljd när det krävs), använda verbens tempusformer ändamålsenligt (sprang, sprungit), kongruensböja adjektiven även i predikativ ställning. (när adjektivet står efter kopulan är eller blir, till exempel huset är stort), börja använda mindre frekventa partikelverb, börja använda idiomatiska uttryck och kollokationer (ord som ofta förekommer tillsammans, till exempel sin värsta fiende)
uttrycker sig oftast med flyt och använder en fungerande prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser

Tala - Steg 5

Har inte bedömts ännu
Eleven...
utvecklar tankegångar, bemöter och bygger vidare på det andra har sagt i resonerande samtal om mer generellt och abstrakt innehåll
uttrycker sig med precision, variation och en större säkerhet både grammatiskt och lexikalt
uttrycker sig med flyt samt använder en fungerande prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser

SO SvA
Bygga svenska - Läsa

Läsa - Steg 1

Har inte bedömts ännu
Eleven...
är bekant med kopplingen mellan ljud och symbol i det svenska språket och visar det genom att läsa ljudenligt stavade ord högt
identifierar huvudinnehållet i texter och svarar kortfattat på frågor som Vad handlar texten om? Vilka personer finns med i boken?
lokaliserar explicit information i texter och svarar på enkla frågor som När börjar innebandyturneringen? Var ska klassen samlas? Hur många invånare har Sverige?
kan härleda leden i ”genomskinliga” sammansatta ord, det vill säga ord där båda leden har en tydlig koppling till vad de beskriver, till exempel badkläder, idrottshall
börjar använda bilder och andra multimodala resurser, till exempel pilar och tankebubblor, för att skapa mening i en läst text

Läsa - Steg 2

Har inte bedömts ännu
Eleven...
vet att olika texter kan ha olika syften och visar detta i samtal om olika texters övergripande funktion
återger med stöttning huvudinnehåll och enkla händelseförlopp i texter med ett för eleven i huvudsak känt ordförråd
kan förklara och omformulera ord, meningar och avsnitt i en text och svara på frågor som Vad hände här? Vad betyder det? Hur kan man säga det med andra ord?
tolkar information i texter och svarar på frågor, även om svaren inte direkt går att utläsa av texten. Till exempel: Varför springer Amina? Finns det något i beskrivningen som du tror stämmer också för andra rovdjur?
gör relevanta kopplingar mellan texters innehåll och egna kunskaper och erfarenheter för att bekräfta och befästa sin förståelse samt reflekterar över texter och svarar på frågor som Vad tycker du att de ska göra?
kan i viss utsträckning använda sig av sammanhanget, texten eller delar av ord för att ringa in betydelsen av okända ord i texter
tolkar skrivtecken och grafiska markeringar, till exempel rubriker på olika nivåer, talstreck och citationstecken i dialogtext. Eleven använder också bilder och andra multimodala resurser som en del i sitt meningsskapande

Läsa - Steg 3

Har inte bedömts ännu
Eleven...
återger texters huvudinnehåll självständigt eller med stöttning beroende på textens längd och svårighetsgrad
kan förklara och omformulera ord, meningar och avsnitt i en text även när det kräver en viss förståelse av nyanser och preciseringar. Eleven kan i relation till en text svara på frågor som Vad hände här? Vad betyder det? Hur kan man säga det med andra ord? Vad tyckte de om det nya stället? Vad i texten/ vilka ord visar det?
lokaliserar och sammanför explicit information från olika delar av en text, till exempel genom att svara på frågor som På vilka olika sätt förändrades Sverige på 1800-talet? eller Varför valde hon att stanna?
kan med stöttning dra slutsatser om orsaker, samband och konsekvenser i olika ämnestexter, till exempel genom att svara på frågor om sambanden mellan vaccinet, potatisen, befolkningsökningen och emigrationen under 1800- talet
reflekterar över texters funktion och svarar på frågor som Vad är syftet med texten? I vilka sammanhang kan man hitta den här typen av text?
använder sig av sammanhanget eller delar av ord för att ringa in betydelsen av okända ord i texter samt uppfattar lexikala referenser, det vill säga referenser inom själva texten
använder information från bilder, kartor, diagram och tabeller som en del i sitt meningsskapande

Läsa- Steg 4

Har inte bedömts ännu
Eleven...
kan urskilja det väsentliga innehållet i olika typer av texter som ingår i undervisningen och visar det genom muntliga eller skriftliga sammanhängande och självständiga sammanfattningar
uppfattar i viss mån värderingar, nyanser och humor i texter och tolkar information och svarar på frågor, även när svaren inte direkt går att utläsa av texten
uppfattar med stöd av lärarens frågor outtalad information i texter, till exempel utelämnad agent i passiva konstruktioner (det vill säga utelämnad information om vem som utför en handling, till exempel I april 1861 avlossades det första skottet; kungen avsätts), eller information som döljs i nominaliseringar av verbet (till exempel Variationen kan bero på olika faktorer som till exempel konkurrens eller jakt. I söder dominerade bomullsodlingen)
kan utmana förgivettagna antaganden i en text och reflektera över textens funktion, till exempel Varför står det på ett visst sätt och inte på ett annat? Vilken information får respektive får vi inte? I vilka sammanhang skulle man kunna hitta en sådan här text?
uppfattar och förstår betydelsen av uttryck som beskriver orsak, samband och konsekvens (till exempel ledde till, följaktligen, i gengäld, ju mer … desto, på lång sikt, förhållandevis) samt olika jämförande uttryck (samma, liknande) och kontrasterande språkliga uttryck (trots det, till skillnad från, emellertid). Eleven drar självständigt slutsatser utifrån olika ämnestexter samt svarar på frågor om orsak, samband och konsekvens, till exempel sambanden mellan olika händelser i Europa som ledde fram till första världskriget

Läsa - Steg 5

Har inte bedömts ännu
Eleven...
tolkar och förstår i allt högre grad metaforiska och idiomatiska uttryck (på jakt efter kunskap, sätter käppar i hjulet) liksom uttryck för stilistisk variation (inse – fatta) samt tolkar information i texter och svarar på frågor även om svaren inte direkt går att utläsa av texten
uppfattar på egen hand eller med ett visst stöd av lärarens frågor, outtalad information i texter som till exempel utelämnad agent i passiva konstruktioner eller information som döljs i nominaliseringar av verb
tolkar och förstår en referensbindning som bygger på semantiska relationer mellan ord och fraser i texten, till exempel mellan synonymer och ord med underordnad respektive överordnad betydelse (så kallade hyperonymer och hyponymer) vilket kräver utvecklade och fördjupade lexikala nätverk. Exempel på referensbindning med synonymer är landets befolkning respektive den infödda arbetskraften och med överordnade respektive underordnade begrepp sporväxter (överordnat begrepp) respektive ormbunkar, lummer, fräken och mossor (underordnade)
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: