Skolbanken Logo
Skolbanken

Alla årskurser

De abrahamitiska religionerna gäller för år 7a, c, d och f

Maserskolan, Borlänge · Senast uppdaterad: 13 mars 2018

Eleverna kommer att utveckla kunskap om de abrahamitiska religionernas historia. De kommer att läsa om romarrikets utbredning och betydelse för Kristendom och Judendom. I samband med detta får eleverna också träna på källkritik, i ämnet historia

 

Pedagogisk planering

 

Vårterminen 2018

 

Maserskolan år 7a, c, d och f

 

Arbetsområde:                                        De Abrahamitiska religionerna           

 

Lärare:                                                    Maria Näslund      

 

Ämne:                                                      Religion och historia

 

Detta arbetsområde tar, till viss del, vid där föregående arbetsområde slutade. För att du ska kunna visa kunskap som du utvecklat vid flera tillfällen, än vid ett specifikt arbetsområde, samt få möjlighet att stärka och utveckla kunskapen så får tidigare förmågor i ämnet historia stå kvar under syftet. Förmågan om källkritik är dock ny för arbetsområdet.

 

Syfte

 

I ämnet historia ska du utveckla förmågorna att:

 

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

 

  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
  • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används

 

I ämnet religion ska du utveckla förmågorna att:

 

  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,

 

Konkreta mål i religion och historia(två sista punkterna)

 

  • Utveckla kunskap om den historiska period som ligger till grund för de s k Abrahamitiska religionerna

  • Utveckla kunskap om ett par centrala myter som lyfts fram i de Abrahamitiska religionernas historia

  • Utveckla kunskap om likheter och skillnader i de Abrahamitiska religionernas sätt att koppla ihop sin religion till den historiska perioden

  • Utveckla kunskap om judarnas historia

  • Utveckla kunskap om de Abrahamitiska religionernas gemensamma geografiska platser av större betydelse

  • Utveckla kunskap det antika Rom i samband med kristendomens framväxt

 

  • Utveckla kunskap om begreppen, äkthet, tid, beroende och tendens, som behövs för att kunna analysera en historisk källa kritiskt

 

Genomförande, vecka 10 - 15

 

 

 

  • Genomgångar

  • Text som stödjer genomgångar, hämtade från so rummet, lösblad. (Läroboken s 82-131 berör innehållet i arbetsområdet men jag har avgränsat det du ska kunna till det innehåll som finns på lösbladen. Detta gäller för målen som berör de Abrahamitiska religionerna. )

  • Gemensam bearbetning av text, del av texten, utifrån en metod där vi packar upp textens innehåll, studieteknik i kombination med kunskapsutveckling

  • Frågeställningar till text som hjälper till att bearbeta innehållet

  • Se ett klipp som berör källkritiska begrepp

  • Samtala om de källkritiska begreppen för att sedan i mindre grupp öva på dem utifrån passande källa, antikens rom

 

Examination:  Efter diskussion med eleverna i de olika klasserna har vi enats om att dela upp examinationen i tre omgångar. Examinationen kommer att bedöma olika förmågor och eleverna får veta i god tid, strävan är två veckors framförhållning. Jag uppmanar eleverna i alla klasser att repetera lektionsinnehållet efter varje lektions genomförande. Det innebär att det är en stående läxa för eleverna i so -ämnena med mig. Detta för att stärka kunskapsutvecklingen eftersom eleverna inte skjuter kunskapsprocessen på framtiden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Historia, användbara kunskapskrav

 

 

 

Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid del ever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

 

Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.

 

Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

 

 

Religion, användbara kunskapskrav

 

Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.

 

Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang..

 

Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

.

 

 

 

 

vi

 


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback