Frihetstiden och Gustavianska tiden

När Karl XII skjuts år 1718 tar det kungliga enväldet slut. Nu är det slut på kungarnas makt i Sverige. Det är nu fred, i alla fall under några år. Det här är tiden då frihet råder från kungarnas enväldiga makt.
Under denna tiden är det tre kungar/drottningar i Sverige som nästan inte har någon makt alls.
Vetenskapsmän och uppfinnare i världen hittar många nya platser under sina resor och uppfinningar som kommer att leda utvecklingen framåt mot industrialismen. Sveriges befolkning ökar och yttrandefriheten får betydelse.
Till slut tröttnar den svenske kungen på att inte få bestämma och då bestämmer sig Gustav III för att göra en förändring. Denna tid kallar vi för den Gustavianska tiden. Det är en tid när den svenske "Kung Sol" tar till sig den franska stilen med teater, sång och eleganta kläder och de stora barockslotten byggs.

Du kommer att få lära dig mer om:

• Varför tiden 1720-1772 kallas Frihetstiden och 1772-1809 kallas Gustavianska tiden.
• Spår från Frihetstiden och Gustavianska tiden..
• Hattar och mössor: partiväsen.
• Jordbrukets förändring.
• Folkökningen.
• Reformer/förbättringar.
• Vetenskapsmän/kvinnor och uppfinnare.
• Nya lagar.
• Samer.
• Sverige, Europa och världen under Frihetstid/Gustaviansk tid.

Hur ska vi arbeta?

• Gemensamma genomgångar.
• Arbetsblad med olika uppgifter.
• Läsning av faktatexter.
• Filmer.
• Samtal och diskussioner.
• Fördjupning om en vetenskapsman/kvinna eller annan viktig person under denna tid.
• Jämföra nutid med 1700-talet.
• Gemensam ordlista över historiska begrepp så att du kan tala och skriva om Frihetstiden/Gustavianska tiden..

Begrepp

Frihetstiden, Gustavianska tiden, hattar, mössor, tryckfrihet, statskupp, tortyr, enväldig, religionsfrihet, industriell revolution, laga skifte, teg, exportera, importera, kompani,

Hur visar du vad du har lärt dig?

Du ska göra en mindre fördjupning om en viktig person under frihetstiden.

Du ska i ett skriftligt läxförhör kunna:

 

• visa att du kan tidsperioderna i rätt tidsföljd.
• tala om varför det kallas Frihetstiden/Gustavianska tiden.
• vilka länder Sverige handlade med och vad man köpte och sålde. T ex järn, kryddor, porslin.
• vilka förändringar som skedde inom jordbruket. T ex skiftet, nya odlingsmetoder och dess konsekvenser för människor.
• orsaker till att befolkningen ökade. T ex  bättre jordbruksmetoder, bättre sjukvård.
• vilka konsekvenser det blev av befolkningsökningen.
• hur Sverige styrdes. Veta något om hur partier i Sverige växte fram, regeringsformen och några nya lagar under 1700-talet.
• vad t ex dagböcker och arkivmaterial kan berätta om livet under 1700-talet för barn, kvinnor och män.
• ge exempel på spår i vårt samhälle från 1700-talet. T ex traditioner, namn och språkliga uttryck.
• förklara ord och begrepp.
• se likheter och skillnader i hur det var att leva på 1700-talet i olika samhällsklasser och även jämföra med nutiden.
• visa att du känner till något om viktiga personer och händelser under 1700-talet.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.