Matematik åk 4 längdeheter, skala och omkrets

Vad är omkrets? Hur mäter man omkrets av ett föremål? I vilka enheter mäter man sträckor? Hur långt är 1 mm, 1 cm, 1 dm, 1 m och 1 km? Vad är en tabell? Hur läser man en tabell? Vad betyder skala 1:2 och 2:1?

Syfte - förmågor och kunskaper som ska utvecklas

• Din förmåga att använda och beskriva begrepp samt ge exempel på hur olika begrepp hör ihop.
• Din förmåga att välja och använda metoder för att göra beräkningar.
• Din förmåga att lösa och formulera problem.
• Din förmåga att skriftligt visa hur du löser olika uppgifter.
• Din förmåga att använda dina kunskaper för att göra beräkningar i vardagliga situationer.

Bedömning - vad och hur

Vad du ska kunna:

Begrepp: omkrets, milli, centi, deci, kilo, skala, förstoring, förminskning, tabell

·       Längdenheter – du ska veta hur lång 1 mm, 1 cm, 1 dm, 1 m, 1 km är.

·       Rita sträckor – du ska kunna rita ett föremål efter bestämda mått.

·       Omkrets – du ska veta hur långt det är runt något.

·       Skala – du ska kunna förstora och förminska något enligt skalor (1:2, 2:1) och skriva utryck med skala.

·       Läsa av tabeller – för att kunna ta reda på när bussen går eller vad en biljett kostar.

·       Lösa problem med hjälp av en tabell – för att veta hur långt TV-programmet är eller vilken biljett som är billigast.

 

Hur du kommer berömmas:

Formativt:

Undervisningen ger möjlighet till samtal och samarbete med lärkamrat, du får möjlighet att visa ditt lärande genom att föra och följa resonemang kring lösningar, tillvägagångssätt och metodval samt använda dig av lämpliga begrepp inom matematiken.

Du visar att du kan använda metoder vid avstämningar i vardagen.

I matematiksamtal kan du dela med dig av dina huvudräkningsstrategier och använder då lämpliga begrepp inom matematiken.

Summativ:

 

Skriftligt provtillfälle.

Undervisning och arbetsformer

• Gemensamma genomgångar av nya moment som tas upp i kapitlet.
• Diskussion och samtal i helklass och i grupper. Vi löser olika uppgifter tillsammans och diskuterar olika strategier och lösningar
•  Arbeta matteboken
•  Mattespel
•  Utematematik.

Läroplanskopplingar

Syfte

• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
• Konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala och dess användning i vardagliga situationer.
• Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
• Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.

Kriterier

• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande resultat.
• Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
• I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.