Fysik åk 7 Rörelse och kraft

Allting rör sig i förhållande till varandra. Hur det går till har vi människor funderat på och undersökt i alla tider. För drygt 300 år sedan förklarade Isaac Newton att det behövs en kraft för att skapa eller bromsa en rörelse och dessa samband använder vi oss av än idag för att förklara rörelse.

 Vi använder läroboken Fysik Spektrum kap 6 Rörelse och kraft sid 166-189.

Efter det här arbetsområdet ska du kunna redogöra för:

Rörelse

• Likformig och olikformig rörelse
• Sambandet mellan sträcka, tid och medelhastighet

Krafter skapar rörelser

• Det fysikaliska begreppet kraft
• Jordens dragningskraft, gravitationskraften
• Hur man mäter krafter och vilken enhet som används
• Sambandet mellan massa och tyngd
• Kraft och motkraft
• Friktion
• Vad som menas med tyngdpunkt

Fritt fall och satellitbanor

• Vad som menas med fritt fall
• Hur föremål som kastas faller
• vad som gör att satelliter håller sig i sin bana

Tröghet och tvättmaskiner

• Det fysikaliska begreppet tröghet och hur man kan förklarar vardagliga fenomen med detta
• Centralrörelse och de krafter som förekommer vid en sådan rörelse

Viktiga begrepp:

likformig rörelse, accelererad rörelse, retarderad rörelse, medelhastighet, gravitationskraft, dynamometer, motkraft, friktion, tyngdpunkt, lodlinje, stödyta, luftmotstånd, vakuum, fritt fall, kaströrelse, satellit, tröghet, centralrörelse, centripetalkraft, centrifugalkraft

Veckoplanering:

v 10 Olika former av rörelse, sträcka tid och hastighet, massa och tyngd, lab massa och tyngd

v 11 Krafter skapar rörelser, kraft och motkraft, friktion, tyngdpunkt, lodlinje, stödyta, när välter ett föremål

v 12 Fritt fall och satellitbanor, kaströrelse, tröghet, centralrörelse lab Vad påverkar friktionen?

 v 13 Sammanfattning uppgifter hastighet, rörelse, fallrörelse, tröghet

v 15 Repetition Start nytt arbetsområde

v 16 ti 17/4 Prov

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.
• Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.
• Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

Kriterier

• Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
• Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
• Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
• Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband.
• Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
• Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.
• Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
• Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband.
• Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
• Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
• Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
• Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband.