Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Smörblommans kulturplan 2018-2019 Upptäckarna

Skapad 2018-04-03 08:47 i Förskoleområde 13 Pysslingen
Förskola
Hur vi på Smörblomman jobbar med kultur.

Innehåll

Utifrån forskning

Ett interkulturellt förhållningssätt kräver förmåga att vara öppen för det nya, och att olika tankesätt och värderingar genomsyrar hela organisationen (Pirjo Lahdenperä i Interkulturellt perspektiv 2006). När man pratar om interkulturellt lärande tänker man kanske först på olika nationaliteter men det går även att tolka på individnivå, alla har en egen ”hemkultur” där egna erfarenheter och traditioner påverkar. Det handlar om en medvetenhet att det finns andra tankesätt och värderingar i andra miljöer och det kräver kunskap menar Pia Lahdenperä, professor i pedagogik med interkulturell inriktning. Mlekov och Widell (2003) påpekar att mångfald innebär att man ser olikheter som en tillgång och för en levande diskussion i det dagliga arbetet.
Loris Malaguzzi, grundare av Reggio Emilia pedagogiken ansåg att pedagogerna på förskolan skulle utveckla barnens alla uttrycksmöjligheter. Pedagogen skulle ses som en medforskare och ta tillvara barnets kompetens och nyfikenhet. Det ligger till stor grund för dagens pedagogik i svensk förskola. Som pedagog krävs det att man bortser från det för givet tagna och tar vara på barnens önskningar och frågor och gör dem delaktiga i lärprocessen först då kommer lusten in i arbetet menar Lenz Taguchi (2005).

Lahdenperä, Pirjo (2006). Interkulturella perspektiv, pedagogik i mångkulturella lärande miljöer. Lund: Studentlitteratur AB
Mlekov, Katarina & Widell, Gill (2003). Hur vi möter mångfald på arbetsplatsen. Lund: Studentlitteratur.
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik- etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber.

Mål 

Att barnen lyssnar på varandra

Att barnen känner delaktighet i sin egna kultur och visar intresse för andra kulturer.

Att barnen vågar uttrycka sig. 

Att barnens förmåga att fungera enskilt och i grupp stärks.

På förskolan finns en pedagog som ansvar hur kulturpengen används.

Målkriterier

Genom dokumentation i lärloggar, bloggar, kartläggning, sociala medier ser vi:

- att barnen uttrycker sig genom flera olika uttrycksformer 

- att barnen delger varandra utifrån sina kulturella erfarenheter

- att barnen visar trygghet mot varandra och förmåga att värna om sin egen integritet.

 

Vi ser att vi systematiskt dokumenterar hur vi använt kulturpengen. 

Högre resultat i NKI samt i Nacka kommuns enkät.

Syfte

Vår verksamhet ska präglas av ett interkulturellt förhållningssätt, där vi låter olika åsikter och synsätt berika varandra samt att olikheter ses som en tillgång. Vi utgår från barnens kunskaper och erfarenheter. 

 

Metod 

Hos oss på Smörblomman värnar vi om mötet. Vi ser och uppmärksammar alla barn och vuxna som kliver in innanför våra grindar. 
Vi har gemensamma aktiviteter på huset: Ljusfesten, midsommar, Lucia, skräpplockarvecka, fixarkväll, ect. 

Vi uppmärksammar alla olika nationaliteter på förskolan med gemensamma temaveckor. Aktiviteterna utgår från barnens förmågor. 
Vi stärker barnens identitet och självkänsla genom att lyfta allas kompetenser och förmågor i gruppaktiviteter. När barngrupperna förändras lägger vi extra fokus på gruppstärkande övningar/lekar i små grupper. 
Vid konfliker lyssnar vi in alla barns egna upplevelser av situationen (Läs mer om detta i vår plan mot diskriminering och kränkande behandling)

Genom att arbeta med olika skapande aktiviteter ger vi barnen tillgång till olika uttrycksformer.

Upptäckarna:

Vi bygger Upptäckarnas gruppkultur i alla situationer under dagen. Ex saker vi gör på samlingen, att vi har dukvärdar, hur vi gör när vi sköljer tallriken, vilka lekar som är populära osv. De vuxna är en del av gruppen.

Vår flerspråkighet siktar sig mest mot engelska, framförallt sånger.

Vi uppmuntrar barnens fantasilek och ser att vi har en grupp lekglada barn som använder sin fantasi för att skapa lekar med olika innehåll. De vuxna är lekbara och deltar om barnen så önskar. Vi är medvarande (aktivt närvarande) så att vi kan referera till sådant som vi sett barnen leka. Genom att ställa frågor fördjupar vi barnens lek.

Vi skapar i olika material och tekniker utifrån tradition, aktuella teman eller barnens intressen.Vi använder oss av sagor och meningsbärande figurer på samlingar och läsvila och uppmuntrar barnen att göra detsamma. Det är vanligt med teaterföreställningar av barnen.

Inflytande är en viktig del av Upptäckarnas kultur. Allt sker utifrån gruppmedlemmarnas intressen och önskemål eller från sådant de vuxna sett barnen intressera sig för.

 

Analys (hur blev resultaten? Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika? På vilket sätt?)

 

Uppföljning (här ska pedagogen tillsammans med barnen reflektera över arbetet och prata om det vi gjort, var och en efter egen förmåga. Vi dokumenterar i barnens lärlogg).

Utvärdering (verktyg som går att använda är dokumentation, observation, reflektionssamtal med barnen, pedagogisk dokumentation mm.)

 

 

Utveckling (Hur går vi vidare? Vart ska vi).

Kopplingar till läroplanen

  • utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
    Lpfö98 Rev. 2016
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: