Antika Grekland

Genom att förstå sin historia får man ett större djup och förståelse till varför det ser ut som det gör idag. Arbetsområdet fokuserar på den klassiska antiken ca 700 f.Kr. till 500 e.Kr., där vi kommer att lära oss om det antika Grekland och om Romarriket.

Undervisning – Genomförande och tidsplan

Preliminär tidsplan

v. 16-17 Antikens Grekland

v 18 Prov

Arbetssätt

Vi kommer gå igenom tidsperioderna muntligt på lektionerna

Vi kommer jobba med startuppgifter och diskussionsuppgifter

Vi kommer se på film

Vi kommer att ha ett skriftliga prov

Centralt innehåll

I detta arbetsområde kommer följande centrala innehåll att behandlas:

Forntida civilisationer, från förhistorisk tid till medeltidens slut. 

Antiken, dess utmärkande dragsom epok och betydelse för vår egen tid.

Historieandvändning och historiska begrepp.

Bedömning

Ditt arbete kommer att bedömas löpande genom ditt arbete i klassrummet, din delaktighet i diskussioner där du visar förmåga att förklara och resonera samt i ditt skriftliga prov.  Ni kommer också få möjlighet att visa hur långt ni nått i er kunskapsutveckling genom uppgifter ni gör på lektionstid samt startuppgifter som kommer att genomföras vid varje lektion.

Konkretiserade mål för arbetsområdet

Fram till prov v 18

Känna till vad som var typiskt för de grekiska stadsstaterna.
Kunna beskriva något om den grekiska kolonisationen av Medelhavet.
Kunna redogöra för varför man kallar Aten för världens första demokrati.
Kunna göra en jämförelse av livsvillkor och styrelseskick mellan Aten och Sparta.
Kunna ge exempel på sådant som lever kvar från det antika Grekland.

Få insikter i vad historiska källor kan berätta om människors livsvillkor .  

Utveckla din förmåga att kritiskt granska, tolka och värdera olika källor.

 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

 

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
• Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
• Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk­ mord.
• Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.
• Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa sam­band mellan olika tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.
• Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.