Religion och livsåskådningar

I detta arbetsområde kommer vi först att se på vad religion är och sedan gå vidare till att läsa om kristendomen. Vi avslutar arbetsområdet genom att diskutera livsfrågor utifrån olika religioner och livsåskådningar

Religion och livsåskådning

Du kommer lära dig om olika religioner och hur man lever enligt dessa religioner. Vi kommer också undersöka hur man ser på människan och vilken roll religion har på hur vi ser på varandra och oss själva.

Målet med undervisningen är att utveckla förmågan att...

Du kommer undersöka olika religioner se hur dessa liknar men också inte liknar varandra. Du kommer också utveckla din förmåga att använda ord som är bra att kunna när du samtalar om religion.

Undervisningens innehåll

Hur?

Vi kommer arbeta med studi.se där du kommer få titta på olika filmer om religionerna och testa dina kunskaper. Du kommer också få texter och bilder som du ska arbeta med. 

Kunskapskrav (för år 9)

Se kunskapskrav som är länkade nedan.

Detta kommer bedömas - Din förmåga att...

Du kommer bedömas genom att samtala med assistent och lärare och genom mindre uppgifter med frågor.

Läroplanskopplingar

Syfte

• jämföra och reflektera över kristendomen, andra religioner och andra livsåskådningar,
• använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Centralt innehåll

• Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
• Hur livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i olika religioner och andra livsåskådningar.
• Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
• Religiöst motiverade levnadsregler, ritualer, högtider, symboler och berättelser inom buddism och hinduism.
• Vilken betydelse religioner och andra livsåskådningar kan ha för människors identiteter och livsstilar.
• Ord, begrepp och symboler inom de samhällsorienterande ämnena för att till exempel samtala om samhällsfrågor och utvärdera arbetsprocesser.

Kriterier

• Vid jämförelser mellan kristendomen och några andra världsreligioner bidrar eleven till resonemang om heliga platser, ritualer och levnadsregler och ger exempel på likheter och olikheter.
• Dessutom kan eleven samtala om olika livsfrågor genom att bidra till att framföra och bemöta åsikter samt resonera om vad religion och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
• Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om samhällsfrågor, i egna frågor och vid bidrag till omdömen om olika arbetsprocesser.
• Eleven kan på ett delvis fungerande sätt jämföra och beskriva religionens betydelse i Sverige från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
• Vid jämförelser mellan kristendomen och några andra världsreligioner för eleven enkla resonemang om heliga platser, ritualer och levnadsregler och ger exempel på likheter och olikheter.
• Dessutom kan eleven samtala om olika livsfrågor genom att framföra och bemöta åsikter på ett delvis fungerande sätt och föra enkla resonemang om vad religion och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
• Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om samhällsfrågor, i egna frågor och i enkla omdömen om olika arbetsprocesser.
• Eleven kan på ett väl fungerande sätt jämföra och beskriva religionens betydelse i Sverige från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
• Vid jämförelser mellan kristendomen och några andra världsreligioner för eleven välutvecklade resonemang om heliga platser, ritualer och levnadsregler och ger exempel på likheter och olikheter.
• Dessutom kan eleven samtala om olika livsfrågor genom att framföra och bemöta åsikter på ett väl fungerande sätt och föra välutvecklade resonemang om vad religion och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
• Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om samhällsfrågor, i egna frågor och i välutvecklade omdömen om olika arbetsprocesser.