Sameblod

Eleverna ska se filmen Sameblod och koppla den till författaren och samhället.

Filmanalys

Sameblod

 

Inledning

 

Sameblod är en stark film om Elle-Marja som går i nomadskola och bestämmer sig för att bryta med sitt samiska arv och bli svensk. Det är också berättelsen om Sveriges skamliga koloniala historia, om hemhörighet och utanförskap, hjälteskap och uppror, skam och skuld.

 

Bedömningsuppgift

 

Du ska nu skriva en filmrecension utifrån följande punkter:

 

1. Rubrik: Skriv en rubrik till din text som är intresseväckande och konkret.

 

2. Inledning: Här skriver du vad din text kommer att handla om.

 

3. Koppla filmen till författaren: Vad har filmen för kopplingar till författaren? Varför tror du att hon har skapat denna film? För att svara på denna fråga behöver du ta reda på fakta om författaren och om samer. Vem är hon? Har hon varit med om något liknande i sitt liv?

 

4. Koppla filmen till samhället: Varför är denna films handling relevant i dagens samhälle? Varför tror du att författaren har valt att göra en film om detta ämne idag? Varför är samernas historia viktig att belysa även idag? Tror du att det fortfarande finns ett motstånd mot samer?

 

5. Avslut: Runda av din text genom att exempelvis sammanfatta vad du har kommit fram till eller genom att koppla avslutet till inledningen.

 

Använd dig av internet för att söka svar på frågorna, men kom ihåg att källhänvisa. Din text ska ha teckensnittet Times New Roman, storlek 12, radavstånd 1.5 och vara vänsterställd. Rubriken ska ha storlek 14, fet stil och vara centrerad. Texten ska vara cirka 500-800 ord.

 

Fakta om samernas historia

 

Samerna är Sveriges ursprungsbefolkning. Man tror att samerna befolkade de nordligare delarna av Skandinavien – det område som kom att heta Sápmi – redan för 9 000 år sedan. Länge levde de ostört på framför allt jakt och fiske, men under medeltiden började de omgivande staterna (senare Norge, Sverige, Finland, Ryssland) försöka ta över, eller kolonisera, Sápmi för att komma åt dess naturresurser. Den svenska staten tog ut skatt av samerna och kyrkan fördömde deras religion, tvångskristnade dem och byggde kyrkor.

 

Konflikter blossade upp när nybyggare söderifrån gjorde anspråk på samernas jaktmarker och fiskevatten och klagade på att renar förstörde deras odlingsmarker. Från mitten av 1700-talet trängdes samerna undan alltmer och svenskarna vann terräng, stöttade av stat och kyrka. Den svenska statens systematiska diskriminering av samerna fortsatte långt in på 1900-talet.

 

Filmen Sameblod utspelar sig huvudsakligen på 1930-talet då vissa samiska barn tvingades att gå i särskilda internatskolor, så kallade kåtaskolor eller nomadskolor, långt hemifrån där de fick sämre utbildning än i en vanlig skola och där de förbjöds att tala och skriva på sitt eget språk. De barn som i första hand gick i dessa skolor var fjällsamer och barn i renskötande familjer, de som av staten ansågs vara ”äkta lappar”. Hävdandet att en ras skulle vara mer ”äkta” än övriga samer bidrog till ytterligare skada och splittring inom den samiska befolkningen.

 

Även om samer i dag har samma juridiska rättigheter som andra som bor i Sverige så finns fortfarande fördomar, en utbredd okunskap och ett ointresse som i praktiken fungerar som en strukturell rasism. Exempelvis saknas ofta samernas historia, kultur och perspektiv i skolböckerna och när Sveriges historia återges i populära tv-program som Historieätarna och Tusen år till julafton sägs inte ett ljud om ursprungsbefolkningen eller att majoritetsbefolkningens välstånd delvis möjliggjorts genom kolonisationen av Sápmi.

 

Sápmis nationaldag firas den 6 februari. Då högtidighålls det första samiska landsmötet som ägde rum 1917 och för första gången samlade samer från alla länder för att diskutera gemensamma problem och strategier. För hundra år sedan var många av de som kämpade för samiska rättigheter kvinnor – och så är det även i dag. Två av de mest kända är artisterna och aktivisterna Sofia Jannok och Maxida Märak. Andra är författaren Stina Stoor, sångaren och renskötaren Jon Henrik Fjällgren och filmregissören Amanda Kernell, som regisserat och skrivit manus till Sameblod.

 

1930-talet var en väldigt speciell epok i Europas historia. Det var ett decennium, inklämt mellan första och andra världskriget, som präglades av massarbetslöshet och fattigdom. Som så ofta när samhällen krisar växte nationalismen och rasismen: i Italien och Spanien fick fascismen fäste och i Tyskland kom nazisterna till makten 1933.

 

Sverige, däremot, klarade sig förhållandevis väl under den här tiden, såväl ekonomiskt som politiskt. Trä-, järn- och textilindustrin gick bra och genom sociala reformer utvecklades landet i demokratisk riktning. Ledande politiker som Alva och Gunnar Myrdal förordade ett Folkhem och avsåg med det ett Sverige där alla människor oavsett bakgrund hade samma rätt till utbildning, arbete och fritid, en god hälsa och ett bra boende. Nu infördes allmänt barnbidrag och semesterdagar, nu byggdes lekparker och praktiska lägenheter som underlättade vardagen för många människor. Men det fanns även en baksida med Folkhemsideologin. Den byggde på ett människoideal där alla skulle vara likadana och där det eller de som avvek från normen diskriminerades eller skulle ”rättas till”. Bland de som ansågs inte passa in var ursprungsbefolkningen i landets norra delar. Samerna – eller ”lapparna” som de ofta kallades av majoritetsbefolkningen – ansågs rentav tillhöra en annan ”ras” än ”svenskarna”.

 

I Uppsala inrättades 1922 Statens institut för rasbiologi, SIFR, med uppgift att bedriva forskning och undervisning om så kallad rasbiologi med, som det stod i en kunglig stadga, ”särskild hänsyn till svenska folket”. Verksamheten byggde på teorier från 1840-talet som hävdade att människor kan delas in i olika biologiska raser beroende på sin fysik, t ex huvudform och näslängd. Samerna tillhörde de folkgrupper som genom olika undersökningar studerades vid SIFR och som av en del forskare ansågs underlägsna svenskarna.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
• Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
• Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
• Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken.
• Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället.