Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, 1700-1850

Nu ska du få lära dig om en ny tid i vår historia, som på många sätt skiljer sig från den historia du läst tidigare. Frihetstiden (1718-1772) var en tid då regenten förlorade mycket makt och folket istället började kräva mer inflytande. Det ville ha större frihet, helt enkelt. Därifrån kommer namnet frihetstiden.

Mellan år 1771 och 1792 var Gustav III kung i Sverige. Tiden kallas därför den gustavianska tiden. Gustav III hade många moderna tankar om konst, teater och vetenskap, men samtidigt var han lite gammaldags som ville vara en enväldig kung. I många andra länder i Europa fick kungen mindre makt och folket mer makt vid den här tiden.

Efter Gustav III:s död blev en av Napoleons generaler kung i Sverige. Hans svenska namn blev Karl XIV Johan Bernadotte. Dagens kungafamilj är släkt med honom. Karl XIV Johan gjorde många goda insatser för Sveriges ekonomi och för att bevara freden.

För folket i Sverige handlade 1700-1850 om ett ökat handelsutbyte. Sverige exporterade järnmalm och importerade kaffe och porslin bl.a. Med handelsvarorna kom också ett kulturellt utbyte. Svenska har många franska låneord från den här tiden: paraply och kullerbytta t.ex. Många människor fick det bättre med nya grödor och nya uppfinningar och att man delade in åkrarna så att man fick en stor sammanhängande yta, istället för flera små utspridda åkerremsor. Sveriges folkmängd ökade rejält tack vare freden, vaccinet och jordbrukets utveckling.

Förmågor

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer

• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap

 

Centralt innehåll

Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700–1850

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.

• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.

• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.

• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.

• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

 

Hur historia används och historiska begrepp

• Exempel på hur 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

• Tidsbegreppet frihetstiden samt olika syn på dess betydelse.

 

Kunskapskrav

•       Du har kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
•      Du visar det genom att föra underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
•       Du kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då resonemang om källornas användbarhet.  
•  

Genomförande

Du kommer att få:

•       berätta vad du redan kan i en gemensam mindmap
•       titta på filmer, bilder och läsa texter samt fundera och diskutera innehållet
•       fördjupa dig i en del av tiden 1700-1850 i grupp och förbereda en minilektion av det innehållet för resten av klassen
•        möjlighet att delta aktivt under genomgångar och diskussioner 
•       arbeta med diskussions- och faktauppgifter
•       ställa frågor 
•       söka information och arbeta källkritiskt

 

Bedömning

Dina kunskaper och förmågor kommer du att få visa muntligt i diskussioner och redovisningar samt skriftligt i arbetsuppgifter och i enskilda uppgifter på slutet (slutuppgifter). 

 

Dokumentation/Utvärdering

Elevernas arbeten dokumenteras och sparas digitalt samt i arbetshäften/-pärmar.

Elever och lärare kommer att utvärdera arbetsområdet i slutet.

Analysen ska läggas i GAFE.