Stormaktstiden

I det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med den tid när Sverige omfattade stora delar av Östersjöområdet. Den tid som brukar kallas Sveriges stormaktstid, från början av 1600-talet till början av 1700-talet.

Syfte - förmågor och kunskaper som ska utvecklas

Förmågor du kommer att arbeta med:

• söka information, föra resonemang, se likheter och skillnader utifrån faktatexter om stormaktstiden

• förstå och använda historiska begrepp

• presentera ett enskilt fördjupningsarbete inom Stormaktstiden

Bedömning - vad och hur

Detta kommer jag att bedöma:

• Hur du presenterar ditt fördjupningsarbete.

• Hur du använder nya begrepp och visar att du har förstått vad orden står för.

• Sammanfatta och förklara händelseförlopp

• Kunna föra ett självständigt resonemang och dra slutsatser utifrån fakta

• Ditt deltagande i diskussioner.

Undervisning och arbetsformer

• Vi kommer se på film om Sveriges stormaktstid

• Läsa faktatexter och svara på tillhörande instuderingsfrågor

• Vi samtalar och reflekterar

• Du kommer få göra ett enskilt fördjupningsarbete inom Stormaktstiden

• Vi kommer också arbeta med informationssökning och källkritik inför fördjupningsarbetet

• Vi kommer avsluta Stormaktstiden med ett mindre avslutande faktaprov som ett komplement till

  ditt fördjupningsarbete.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.