Tema Sagor 10A

Vi kommer att arbeta med sagor på olika sätt under året. Vi börjar med de stora nordiska författarna Tove Jansson, HC Andersen, Astrid Lindgren och Elsa Beskow. Vi kommer att läsa några av de klassiska folksagorna som blev nedtecknade av bröderna Grimm och dessutom arbeta med fabler. Vi jobbar med Sagoskogen, där ett nytt djur dyker upp varje vecka vars första bokstav blir veckans bokstav.

Till dig som elev:

Tema Sagor åk 1

Arbetsområdet

Vi kommer att arbeta med sagor på olika sätt under året. I sagoskogen kommer det ett nytt djur varje vecka som blir utgångspunkt för veckans bokstav som vi jobbar med på olika sätt. Vi tittar på Bästa bokstaven på UR och skriver veckans bokstav och arbetar med fonologisk medvetenhet i boken om Trulle. Vi bekantar oss med de stora nordiska författarna Tove Jansson, HC Andersen, Astrid Lindgren och Elsa Beskow. Vi kommer att läsa några av de klassiska folksagorna som blev nedtecknade av bröderna Grimm och dessutom arbeta med fabler. Vi kommer att integrera sagor med matematikundervisningen, där varje kapitel i matteboken inleds med en saga. Vi kommer att ha problemlösningsuppgifter från de olika sagorna. Vi kommer även att anknyta veckans djur i Sagoskogen med NO och läsa, skriva fakta och rita en bild av djuret. Varje vecka målar vi också i ateljén något på veckans bokstav.

 Mål

Du ska kunna namnge och berätta om några kända författare och deras böcker. Du ska kunna skriva en egen saga med tydlig början, händelseförlopp och avslutning.  Du ska kunna skriva en faktatext om ett djur. Du ska kunna skriva med en läslig handstil. Du ska kunna skriva en enkel text på datorn. Du ska kunna lyssna på och återberätta en saga. 

Arbetssätt

Vi kommer att presentera olika författare, läsa olika slags sagor, prata och skriva om vad vi tycker om sagorna, dramatisera, måla och skriva egna sagor. Vi skriver faktatexter om veckans bokstavsdjur. Vi kommer att integrera sagor med matematikundervisningen, där varje kapitel i matteboken inleds med en saga. Vi kommer  att ha problemlösningsuppgifter från de olika sagorna.

Redovisningsform

Vi återberättar lästa sagor. Vi läser upp våra egna sagor för varandra.

Bedömning

Din förmåga att kunna berätta om några kända författare och deras böcker. Din förmåga att skriva en egen saga med tydlig början, händelseförlopp och avslutning. Din förmåga att skriva en faktatext. Din förmåga att skriva med en läslig handstil. Din förmåga att skriva en enkel text på datorn. Din förmåga att kunna lyssna på och återberätta en saga. 

Reflektion

Vilka olika sorters sagor finns det? Vad vill författaren säga oss med sin saga? Fundera över hur du får en bra början, ett bra händelseförlopp och ett bra slut på din saga! Hur skriver man en bra faktatext?

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
• Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

Kriterier

• Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
• Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
• I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
• De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
• Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter.
• När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.