Nyfikenheten Kristineslätts fsk Falkenbergs förskolor 2018/2019

Kommande läsår har vi på Kristineslätts förskola valt att ha ett gemensamt tema på våra projekt "MATEMATIK genom DE HUNDRA SPRÅKEN".

Detta kommer vi att arbeta mot genom vår egen projketrubrik "HJÄLTAR". Där syftet är att inkludera alla barn i det projekterande arbetssättet. Det vill vi göra genom att tillsammans uppleva, erfara och utforska matematik under hela dagen i alla sammanhang och miljöer både ute och inne - genom HJÄLTAR.

Uppstart projektplanering

• Göra barnen mer medvetna om varför det är viktigt att ta ansvar över vår miljö/natur/material. I vår lärmiljö vill vi skapa en plats för återvinning där vi kan sortera papper,plast, metall mm. Genom att ta med påsar för skräpplockning när vi är ute vill vi göra barnen medvetna om varför det är viktigt att inte slänga skräp i naturen.

• Skaffa rutiner för att få dokumentationen att “flyta på” . Låta barnen bli delaktiga genom att vid varje tillfälle börja med att visa en bild/bilder/ läsa kommentar barnen sagt... från förra tillfället som barnen får reflektera över. Vad gjorde vi? Även att avsluta varje tillfälle med att fundera över vad vi lärt oss. Vi börjar med att använda oss av “tummarna” som utvärderingsmodell för att sedan gå över till frågan om vad som lärts.

• Till nästa termin anpassa apparna i barnens iPad mer till projektet.  Vi vill att Ipaden ska bli ett verktyg som blir mer tillgängligt för barnen, som vi “säkrat” så att det är appar som vi kan koppla till projektet och är pedagogiskt korrekta.

Syfte

Vi vill tillsammans uppleva, erfara och utforska matematik under hela dagen i alla sammanhang. I förskolans miljö både inom och utomhus.

Vi vill väva in matematiken och hundraspråkligheten i vårt projektarbete - oavsett vilken riktning projektet kommer att ta så kommer matematiken och hundra språkligheten att finnas med. 

Vi ser mångfald som en tillgång, att vi alla är olika är en styrka som vi tar med oss in i projektarbetet. Genom vårt sätt att arbeta vill vi att barnen ska upptäcka varandras olika förmågor och att detta sedan ska berika leken och lärandet i kollaborativa lärprocesser. Tillåter vi varandra att vara olika får vi också ett inkluderande förhållningssätt. 

Vi vill skapa en lärmiljö och verksamhet som gynnar det vetgiriga och nyfikna barnet. Barnen ska känna att de kan upptäcka och utforska på egen hand, men även tillsammans med oss pedagoger.  Materialet ska vara intressant för barnen, skapa intresse hos dem och en möjlighet att kommunicera kring. Det mesta materialet ska vara tillgängligt så att barnen själva kan bestämma när de vill använda det. 

Syfte med valet av Hjältar.

Många av barnen är intresserade av hjältar. Deras lek mynnar ofta ut i "superhjältelek". Barnens lek och samtal smittar av sig och sprider sig även till barn som från början inte varit med i leken, ofta är det många barn tillsammans som leker någon form av lek där hjältar finns med. I lek handlar det  om relationer och socialt samspel och hjältar är ofta förekommande. Ibland är barnen själva hjältar och ibland använder de annat material till sin "hjältelek".  Vi arbetar med HJÄLTAR samtidigt som vi upplever, erfar och utforskar matematik på olika sätt och ger barnen möjlighet att utveckla sin språkliga och kommunikativa förmåga.  Samtidigt blir hjältar ett sätt att arbeta mot den värdegrund som förskolan vilar på,  där empati, respekt, omtanke, hjälpsamhet och genus har stort utrymme. 

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vi kommer kontinuerligt att lägga ut inlägg på Unikum för att ge föräldrarna insyn i vad som händer i projeketarbetet..

Iscensättning av lärmiljön utifrån vårt syfte eller gemensam projektrubrik

Vi skapar en lärmiljö där vi bjuder in till matematiskt lärande i olika former som exempelvis stora och små plus plus, mosaikbrickor, bygghörna med olika geometriska former samt pussel och spel presenterar vi för barnen. Vi vill fortsätta skapa en inspirerande miljö för barnen som ger dem möjlighet att själva välja aktivitet och möjlighet att uttrycka sig på flera olika sätt.

En bit in i projektet gör vi i ordning ett rum där barnens hjältar, de som de själva tillverkat, får bo. Vår tanke är att barnens hjältar ska inspirera barnens i deras lek, bygga hus till hjältarna av byggmaterialet vi har i "hjälterummet", eller annat material som finns tillgänglig i rum 2. 

Vi "dukar" upp vårt runda bord i rum 1 med olika material utifrån hundraspråkligheten, som inbjuder barnen till kreativ mötesplats.

Arbetssätt, organisation och struktur

Vi kommer dela upp barnen i mindre grupper så dom får chansen att lättare kommunicera med varandra och uttrycka sina tankar och åsikter.  I grupperna vill vi presentera materialet vi har på avdelningen och försöka fånga deras matematiska intresse.

I grupperna kommer vi även att utvärdera och reflektera med barnen. Vi kommer använda oss av bilder och dokumentationer så att barnen kan reflektera, berätta, uttrycka tankar med varandra. 

Vi kommer att arbeta med sagor och även bygga upp en sagovärld i lärmiljön som en mötesplats för att barnen ska kunna kommunicera med varandra.

När vi börjar arbeta med hjältar i projektet ställer vi frågan "Vad är en hjälte?" till barnen i grupperna för att få veta nuläget och kunna gå vidare i projektet utifrån deras tankar, erfarenheter och intresse. Därefter ska barnen även få rita varsin hjälte. på så sätt erbjuder vi två olika språk för barnen att uttrycka sin förförståelse på. Utifrån barnens teckningar och samtal gör vi en tankekarta på vårt reflektionstillfälle för att få syn på hur vi kan gå vidare.

Vi skapar en dokumentationsvägg i rum 1. Längst upp placerar vi det skrivna och längre ner, i barnens höjd, placerar vi bilder och teckningar där barnen är med eller har gjort. 

Vi använder oss av TV som pedagogiskt verktyg för att bland annat titta på bilder, filmer som vi filmat i verksamheten med barnen. Det blir också ett sätt att få fatt på barnens tankar och reflektioner om det som de upplever i verksamheten

Sammanfattning av barnens undersökningsperiod

Vi började med att dela upp barnen i tre projektgrupper där vi presenterade lärmiljön och materialet på avdelningen för barnen. I början av vårt projektet utforskar vi tillsammans miljö, material och aktiviteter för att lära känna varandra och skapa nyfikenhet inför projektet. Vi försöker se vad barnen visar nyfikenhet och intresse för, vilka material och miljöer barnen fastnar för och vilka frågor de ställer.

Vi pedagoger hör orden superhjälte och hjälte ofta i barnens lek och samtal, men vad har barnen för tankar om hjältar? Det här blir ingången i vårt fortsatta projektarbete på Nyfikenheten - HJÄLTAR - med matematikglasögonen på. Vi pedagoger tolkar det som om det är hjältarnas "superkrafter" och förmågor, tillsammans med spänningen mellan det goda och det onda som intresserar barnen. En upplevelse vi har är att vi behöver hjälpa barnen med "hjälteleken" så att den får ett bredare innehåll och det kan vi bland annat göra genom att utforska hjältarnas och våra egna "krafter" och förmågor och det "goda kontra det onda".  

Vi vill få fatt i barnens tankar om vad  en superhjälte är? Kan vi vanliga människor bli en hjälte? Hur är man ond respektive god?

MÅL

Utifrån läroplanen har vi valt att ha extra fokus på följande mål: 

Vi vill ge barnen förutsättningar att utveckla förståelse för rum och grundläggande egenskaper hos mängder, antal och ordning.

Detta innebär för oss:                                                                                                                                                                                            Att genom projektet ge barnen ökad rumsförståelse och lär sig olika lägesbegrepp och deras innebörd. Att de får kunskap om olika enheter för att jämföra så som läge, storlek, antal. Detta ger vi barnen möjlighet till genom att skapa situationer och utnyttja tillfällen som kan utmana barnens tankar och teorier. Nästan allt går att räkna, uppskatta storlek på eller mängd av, jämföra och sortera. Genom att vi pedagoger uppmärksammar det barnen visar intresse för och sätter ord på deras erfarenheter i vardagen ger vi barnen förutsättningar för att utveckla de olika förståelserna. Det innebär även att vi upprepar och repeterar, sätter ord på händelser, använder ett adekvat språk med rätt matematiska ord. Vi diskuterar med barnen och ger dem olika utmaningar, tex att utmana dem att urskilja likheter och olikheter. Vi pedagoger fångar tillfällen i "farten" för att ta tillvara på barnens intresse men vi skapar även tillfällen för barnen där de får uppleva och använda olika uttrycksmedel, så som tala, rita, dramatisera och leka, för att utveckla sitt matematiska tänkande. På så sätt ger vi barnen möjlighet att upptäcka en variation av innebörder i matematiken. Vi använder oss av konkreta saker och situationer för att alla ska få chans att förstå. 

VI vill ge barnen förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. 

Detta innebär för oss:                                                                                                                                                                                            För att ge barnen möjlighet att stärka sina språkliga och kommunikativa förmågor vill vi att barnen i projektet ges möjlighet att diskutera och reflektera och uttrycka sin åsikter. Vi delar in barnen i små grupper, styr samtalen så att alla kommer till tals och ger barnen tid för att tänka efter. Vi benämner det barnen pratar om, tänker på vilka sorts frågor vi ställer och använder oss framförallt av öppna frågor som kan leda till utforskande. Vi tänker även på att skicka frågorna vidare till andra barn i stället för att svara själva. Vi pedagoger använder ett relevant och anpassat språk där vi tänker på att använda nya ord och begrepp. Vi vill ge barnen upplevelser  som de kan och vill kommunicera om. Har vi i projektarbetet, och i den övriga förskoleverksamheten, ett innehåll som intresserar barnen lockar det till kommunikation och samspel. Vi låter barnen få ta del av berättelser på olika sätt, genom böcker, flanosagor, berättelser som gestaltas med hjälp av figurer och rekvisita, ritsagor, fritt berättande... På så sätt kan barnen få förståelse för hur berättelser och händelsekedjor är uppbyggda, att händelser följer på varandra och det finns en början och ett slut. Barnen ges också möjlighet till att själva berätta, återberätta sagor och händelser och tillsammans skapa nya berättelser. 

Uppföljning oktober/november

Efter att försökt få fatt på vad som väcker barns nyfikenhet när det gäller hjältar så upplever vi att barnen är intresserade av olika hjältar. Barnens gemensamma utgångspunkt är att hjältar är goda och räddar, men vi upplever också det ibland är svårt för barnen att urskilja vad som är ett "bra/gott" sätt att rädda på.  Ett sätt att reflektera tillsammans med barnen om detta kommer vi att göra genom att prata, titta på film, använda oss av olika material, om de olika hjältarna (Batman, Pippi, Bamse, Spiderman, Dora - utforskaren, Paw Patrol, Ouqtonaterna, Barr och Pinne, Pyjamashjältarna, Superhjältarna..)vi har satt upp bilder på. Bland annat för att få barnen att reflektera över vilka egenskaper de olika hjältarna har, vidga barnens tankar om vad en hjälte kan vara,  finns det något gemensamt för alla hjältar? Många barn har ritat sina föräldrar som hjältar - detta är en bra ingångsvinkel tänker vi för att lyfta att vi alla kan bli hjältar beroende av vad vi gör.

Barnen kommer också att få göra berättelser om sina hjältar som vi sedan kommer att filma i Greenscreen för att arbeta med ytterligare ett ev "de 100 språken".

Vi pedagoger upplever att vi  är bra att fånga tillfällena som ges för att lyfta matematiken, men att vi kan bli ännu bättre på att uppmärksamma matematiken i det vi gör. Vi tänker på att ha fokus på att matematik när vi väljer sånger och ramsor som hör ihop med projektet.  

Mars

Utifrån projektuppstarten så har vi kommit igång med att plocka upp sopor på vår väg till skogen och det har blivit an vana att sortera och slänga i rätt sopkärl i vårt återvinnningshus. 

Vi jobbar på med vår dokumentation. Det vi behöver bli bättre på är att göra utvärdering med barnen, tex genom att använda oss av "tumsymbolerna" . 

När det gäller lärplattornas användning så har vi ännu inte börjat använda dem som vi vill, men kommer att lägga en lärplatta i rum 3 som vi kan använda tillsammans med projektorn  - för att projicera upp bilder på ena väggen som kan inspirera barnen i deras bygg och. Konstruktion. Det kan var sen bild på Dora som man knyter ihop med ett bygguppdrag, tex att bygga någor som hjälper Dora att komma upp utsiktsträdet. 

I kuben gör vi en lärplatta tillgänglig med QR-läsare och "berättelseappar".

Vårt projekt tog en annan vändning i slutet på förra terminen då fokus hamnade på Dora Utforskaren istället för Superhjältar i allmänhet. Det var barnens intresse för Dora som gjorde att vi stannat kvar på just där och fortfarande är. Vi har haft fokus på våra prioriterade mål hela tiden och upplever att det blivit lättare sen projektet tog riktningen mot Dora. Genom att arbeta med kartor har vi på ett naturligt sätt fått in dessa mål. Anledningen till att det blev just kartor som varit i fokus var att barnen pratade, ritade och lekte kartor och Dora använder sig alltid av en karta när hon gör sina uppdrag. 

Det mål som vi lagt åt sidan sen vi började med Dora är at sträva efter att vem som helst kan bli superhjälte - utifrån hur man är mot varandra. Istället större fokus på matematik och språkmålet. 

FÖr att exemplifiera hur vid jobbar med kommunens tre prioriterade mål så koppla ihop med bildspelet vi visade på föräldramötet .