Frihetstiden

Frihetstiden - influenser från kontinenten:
-jordbruket förändras
-parlamentarism, politik
-kungens makt avtar
-nya grundlagar
-befolkning som ökar
-Gustav III

Lärandemål/innehåll:

Frihetstiden:

-jordbruket förändras

-parlamentarism, politik

-kungens makt avtar

-nya grundlagar

-befolkning som ökar

-Gustav III

Varför ska vi lära?

Syfte: 

Utveckla elevens förmåga att:

- relatera till historiska tidsperioder, händelser och utvecklingslinjer

- använda källor för att skapa historisk kunskap

- reflektera över hur vi kan använda oss av historia i olika sammanhang

- använda historiska begrepp för att skapa ordning och användning i lärandet.

Hur ska vi lära?

Utgå från förförståelse kring tidigare perioder (Medeltid, Vasatid och Stormaktstid). 

Repetera viktiga händelser och personer från tidigare tidsepoker.

Arbeta med begrepp hämtade från Frihetstiden. 

Se filmer kring frihetstiden och lyssna på poddar kring Gustav III.

Samtala och diskutera kring frågeställningar.

Arbeta kring olika rubriker, intresseområden; i par, mindre grupper; redovisa muntligt för kamrater.

Läsa olika texter, hämtade från olika källor.

Lära kring begrepp, behandla texter gemensamt från läroboken Puls-boken (språkutvecklande arbete).

Använda strukturer i arbetet såsom VENN-diagram, tankekarta.

Arbeta med läsförståelse kring Frihetstiden.

Bedömning(formativ):

I lärgrupper kring frågeställningar - förklara/beskriva/jämföra inför lärkamrater.

Uttrycka i egna förklarande och beskrivande texter, sin kunskap i förhållande till syfte för att synliggöra lärandet, där använda begrepp i sitt sammanhang.

Samtal/diskussioner i klassrummet, utveckla förmågan att föra och följa resonemang.

"Facebook på 1700-talet", kända personer, gestalter.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållande­vis komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händel­ser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och ny­anserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.