Medeltiden åk 4 VT18

Vi kommer att läsa om hur Sverige blev ett kungarike med kyrkor, kloster, slott och städer. Hur det var att leva på den här tiden och hur det var att vara barn på medeltiden. Du kommer också att få bekanta dig med riddare och sjukdomen pesten.

Syfte och förmågor

Syftet med arbetsområdet är att eleverna ska få ökad kunskap om den tidsepok som kallas Medeltiden. Eleverna skall även utveckla sin analysförmåga och begreppsförmåga.

Centralt innehåll

Vi kommer att läsa om tidsepoken Medeltiden som sträcker sig från ca. 1050-1520. Vi kommer att läsa om hur Sverige bildas som rike, digerdöden, Kalmarunionen samt hur det medeltida Sverige såg ut.

Arbetssätt och undervisning

Vi kommer att arbeta med medeltiden genom att:

• Lärarledda genomgångar och klass-diskussioner
• Arbeta med Medeltidshäftet.
• Se filmer.
• Skriva en egen fördjupande text på dator/i-pad om ex. pesten, riddare, kyrkan eller någon historisk person. 

Bedömning

 Bedömningen sker utifrån elevens muntliga och skriftliga produktion.

Det här ska du kunna om medeltiden

• När medeltiden var.
• Att Sverige blev ett rike med en gemensam kung. 
• Att Sverige blev ett kristet land.
• Att man använde latinska bokstäver i stället för runskrift.
• Att trälar förbjöds.
• Digerdöden/pesten drabbade Sverige och övriga Europa. Det var en smittsam sjukdom. En tredjedel av Europas befolkning dog. Att den spreds via en lus på en råtta och till människan.
• Flera handelsplatser blev städer på 1100-1200-talen, t.ex. Kalmar, Örebro, Uppsala, och Västerås. Stockholm blev huvudstad.
• Befolkningen delades upp i fyra stånd. Adel, präster, borgare och bönder. Sedan fanns de fattiga också men de tillhörde inget stånd.
• Hur man levde.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• De nordiska staternas bildande.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.