Rättigheter och rättskipning

Vilka rättigheter gäller över hela världen? Vad innebär begreppen nationell minoritet och urfolk? Vilken särställning och vilka rättigheter har dessa grupper? I avsnittet får du också läsa om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen och om vilka svenska lagar som finns mot diskriminering.

Avsnittet tar även upp hur de mänskliga rättigheterna kränks i olika delar av världen och hur olika organisationer arbetar för att främja de mänskliga rättigheterna.
Varje dag begås det brott i samhället. Varför bryter människor mot lagen? Vilka blir brottslingar och hur ska samhället hantera dem? Avsnittet diskuterar dessa och andra viktiga frågor som vad som kännetecknar en rättsstat.

Avsnittet tar också upp vad som händer när lagarna inte följs från att en person blir misstänkt för ett brott till att en dom fastställs efter en rättegång och verkställs samt vilka påföljder, straff, vi har i Sverige.

När du läst detta område ska du ha kännedom om:

• känna till de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen samt olika organisationers arbete för att försvara dessa rättigheter.
• kunna analysera hur och varför de mänskliga rättigheterna kränks i olika delar av världen.
• kunna reflektera över hur olika grupper i samhället diskrimineras och vilka lagar som finns för att motverka detta.
• känna till de nationella minoriteterna i Sverige och vad det innebär att samerna är ett urfolk samt kritiskt granska hur Sverige behandlar dessa grupp
• känna till de demokratiska fri- och rättigheterna samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen
• känna till vad som kännetecknar en rättsstat.
• kunna granska statistik om brott och straff kritiskt.
• analysera och förklara ur olika perspektiv varför människor begår brott.
• redogöra för hur polis, åklagare och domstolen behandlar ett ärende.
• reflektera över straff och påföljder, deras betydelse för den enskilde och för samhället i stort.

Så här kommer du att undervisas:

Vi kommer arbeta med:

• Gemensamma genomgångar
• Filmer
• Instuderingsfrågor 
• Muntlig redovisning
• Diskussion

Du kommer att få tillfälle till att utveckla din förmåga att reflektera över hur människor och samhälle påverkar varandra. Dessutom kommer du att få lära dig olika begrepp i ämnet som du sedan ska kunna använda när du förklarar och diskuterar i ämnet. Du kommer också att få tillfälle att träna din förmåga att se samhällsfrågor ur olika perspektiv (analysera).

Bedömning

De förmågor jag kommer bedöma är:

• Kan samtala om frågor som berör ämnet.
• Kan söka information om ämnesområdet
• Kan använda information för att skriva egna texter och berätta om dina kunskaper på olika sätt.
• Delta i klass- och enskilda diskussioner.

Läroplanskopplingar

Syfte

• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll

• De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
• De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
• Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.

Uppgifter

Gruppuppgift

I avsnitt två, av filmserien Justitia, får vi möta Fanndis som när hon var 14 år utsattes för ett internettrakasseri som idag har setts av över en halv miljon människor. Vad säger juridiken om internettrakasserier och vad hände när Fanndis polisanmälde brottet?

Kolla på filmen nedan, tillsammans med din grupp. Gör sedan dikussionsfrågorna tillsammans, anteckna och skicka in.

Diskussionsfråga 1

Vad skiljer internetmobbing från annan form av mobbing?

Diskussionsfråga 2

I programmet kunde vi följa ett mobbningsfall, som varit uppe i domstol för bedömning. Den mobbade hade varit utsatt för kränkning, slag och puttar i skolans korridorer och vad vi i juridisk mening menar med ofredande. Mobbarna hade som en del av sitt kränkande beteende gjort en låt som publicerats på YouTube och som fått omfattande spridning. Domstolen poängterade allvaret med den spridningseffekt som låten fått via nätet. Ju större spridning en kränkning får ju allvarligare ser nämligen domstolen på brottet.

Den yttrandefrihet som grundlagen ger oss innebär inte att du har rätt att såra någon.

Mobbarna var en 13-årig flicka, en 15-årig flicka och en 18-årig bror till en av flickorna. Brodern hade varit medhjälplig vid skapandet och spridningen av låten. Domen blev ett sammantaget skadestånd om 47 000 kronor. Den 13-åriga flickan konstaterades inte vara straffmyndig. Den 15-åriga flickan dömdes för olaga hot, ofredande och förtal och påföljden blev vård inom socialtjänsten. Hon överklagade till hovrätten, som fastställde tingsrättens dom. Den 18-årige pojken dömdes för olaga hot och förtal till ungdomstjänst.

Diskutera domslutet. ( tycker ni det var rätt eller fel, var det rätt straff)

https://urskola.se/Produkter/167101-Justitia-Internettrakasserier

Sexualbrott

Diskussionsfråga 1

Varför finns det ett så stort mörkertal vid sexualbrott? På vilka sätt kan domstolen underlätta för offret vid huvudförhandlingen i sexualmål?

Diskussionsfråga 2

Hur resonerade domstolen i det aktuella fallet när den fällde sin dom?

Diskussionsfråga 3

I ett av programmen blev gärningsmannen fälld eftersom han erkände sexualbrottet. Det konstaterades att om ord stod mot ord skulle domstolen fria. Sättet att argumentera kan verka som att det uppmanar till förnekelse. Lista för- och nackdelar till att erkänna ett brott.

https://urskola.se/Produkter/167102-Justitia-Sexualbrott

Rättssystemet i Sverige

RÄTTSSYSTEMET I SVERIGE s.110 1. Vad är en brottsling? BROTT I SIFFROR s.111 2. Hur tar man red på om brottsligheten ökar eller inte? RÄTTSVÄSENDET s.112 3. Vad är rättsväsende? 4. Vad är rättssystem? DOMSTOLAR s.113 5. Vad är en domstol? 6. Vilka tre nivåer av allmänna domstolar finns det i Sverige? 7. Vad innebär det att överklaga? 8. Vilka tre nivåer av förvaltningsdomstolar finns det i Sverige? FRÅN BROTT TILL STRAFF s.114-115 9. Beskriv kortfattat vad följande begrepp betyder: utreda, böter, väcka åtal, gripa, vittnen, den tilltalade, målsägande, vinna laga kraft och kriminalvård. SVENSKA LAGAR s.116 10. Beskriv en lag som finns i Sveriges rikes lag SVENSK FAMILJELAGSTIFTNINGEN s.117 11. Ange några skillnader mellan äktenskap och sambo SAMHÄLLETS SYN PÅ BROTT, STRAFF OCH VÅRD. s.118 12. Varför ska man straffas för ett brott? 13. Vad är återfall i brott? BROTTSLIGA MILJÖER s.119 14. Vad är brottstrappan? 15. Vad är ett kriminellt gäng? 16. Vad är organiserad brottslighet BROTTSOFFER s. 120 17. Vem är ett brottsoffer? 18. Vilka hjälper ett brottsoffer?

Demokratiska fri- och rättigheter

DEMOKRATISKA FRI- OCH RÄTTIGHETER s.102 1. Vad innebär ett demokratiskt folkstyre? 2. Varför är det demokrati att visa respekt? DIREKT OCH INDIREKT DEMOKRATI s.103 3. Vad är direkt demokrati? 4. Vad är indirekt demokrati? 5. Vilka kommer att vara de tre folkrikaste länderna 2050? DEMOKRATI I VARDAG OCH SKOLA s.104 6. Hur kan du vara med och påverka i skolan? 7. Varför ska du vara med och påverka i skolan? KORRUPTION s.105 8. Vad är korruption? 9. På vilket sätt är korruption dåligt för demokratin? ETISKA OCH DEMOKRATISKA DILEMMAN s. 106-107 10. Vad är ordningsmakten? 11. Vad är civil olydnad? 12. Ge tre exempel på civil olydnad 13. Ange några grundprinciper för civil olydnad.

Nationella minoriteter

NATIONELLA MINORITETER s. 96 1. Vilka är de fem nationella minoriteterna i Sverige? 2. Vilket stöd får de nationella minoriteterna från staten? 3. Vilka är de fem minoritetsspråket? VEM TILLHÖR EN NATIONELL MINORITET s.97 4. Vem bestämmer att man tillhör en nationell minoritet? 5. Varför har vi en minoritetspolitik i Sverige? JUDAR OCH ROMER s. 98 6. Vad kallas rasismen som är riktad mot judar. 7. Hur många romer bor det i Sverige? 8. Varför är det svårt att veta hur många i respektive minoritetsgrupp som bor i Sverige? TORNEDALINGAR OCH SVERIGEFINNAR s.99 9. Var ligger Tornedal 10. Hur många sverigefinnar finns det? SAMER s.100 11. Vad är ett urfolk? 12. Vad heter samernas egna parlament?

Kränkningar av de mänskliga rättigheterna

KRÄNKNINGAR AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA s.86-87 1. Vem kontrollerar att de mänskliga rättigheterna kontrolleras? 2. Ge några förslag på hur kränkningar av de mänskliga rättigheterna kan minska. 3. Ange fem länder som i mycket hög utsträckning kränker de mänskliga rättigheterna. Ange även fem länder som i låg utsträckning kränker de mänskliga rättigheterna. OLIKA TYPER AV KRÄNKNINGAR s. 88-91 4. Ge tre exempel på olika typer av kränkningar av de mänskliga rättigheterna. KRÄNKNINGAR I SVERIGE s.92-93 5. Sverige får kritik för kränkningar av de mänskliga rättigheterna inom tre områden. Vilka?

Organisationers arbete för de mänskliga rättigheterna

ORGANISATIONERS ARBETE FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA s.78 1. Ge två exempel på organisationer som arbetar fram konventioner om de mänskliga rättigheterna FN-ORGANISATIONER s.79 2. Vad arbetar UN Women med? 3. Vilket syfte har UNICEF OBEROENDE FRIVILLIGORGANISATIONER s.80-81 4. Beskriv två organisation som på frivillig väg arbetar med mänskliga rättigheter. Vilka frågor arbetar de med? ENSKILDA INDIVIDERS ARBETE s.82-83 5. Namnge två personer som har kämpat för de mänskliga rättigheterna. Beskriv kort vad de har gjort. FILANTROP s.84 6. Vad är en filantrop?

De mänskliga rättigheterna

DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA s. 70 1. Vad är maktmissbruk? FN OCH DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA s.71 2. När bildades FN? 3. Vad är en förklaring (FN)? 4. För vem gäller FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna? FN:S FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA s.72 5. Vad är en konvention? 6. Vad innebär det att en stat ratificerar en konvention? 7. Räkna upp minst fem mänskliga rättigheter FN-KONVENTIONER s.74-75 8. Namnge minst två FN-konventioner 9. Ange någon kritik som finns mot de mänskliga rättigheterna. Vad finns det för motargument? EUROPA, SVERIGE OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER s.76 10. Vad arbetar Europarådet med? 11. Ange minst fyra av de sju diskrimineringsgrunderna.