Skolbanken Logo
Skolbanken

Alla åldrar

Pedagogisk årsplanering Kärna Fe Tumlaren

Kalvegrinna förskola, Kungälv · Senast uppdaterad: 25 juni 2019

Pedagogisk årsplanering kompletterar grundverksamheten och beskriver hur vi undervisar i barngruppen under året för att utmana och stimulera utveckling och lärande inom läroplanens olika målområden. Utgångspunkt är samhällets grundläggande demokratiska värderingar, kunskap om varje barns utveckling och lärande, deras intressen, vad de vill göra och lära sig samt vad de tycker är roligt.

NORMER OCH VÄRDEN

·         öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar

·         förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra

·         sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen

·         förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och

·         respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö

 

Det här vill vi uppnå under året

Vi vill ge barnen sån trygghet, att de kan se, och kunna leva sig in i andra barns situation och livsöden.

Att de kan ta ställning när de möts av olika etiska dilemman.

Utvärdering

Vi har fått en trygg barngrupp.Barnen har fått strategier hur man är en bra medmänniska. 

Vi har gett dem en modell: Om någon slår sig eller behöver hjälp. Någon tröstar och någon hämtar vuxenhjälp.

Barnen är omtänksamma och måna om varandra.

För våra barn är det självklart att man är den man är och att alla är olika men lika viktiga.

 

Så här undervisar vi för att utmana och stimulera alla barn samt ta tillvara deras behov och intressen

 Eftersom vi är en inkluderande grupp, med många barn som har olika svårigheter att kämpa med, känner vi att vi har ett stort försprång gent emot en vanlig grupp. 

Det är en tillgång att få vara i vår grupp, både som pedagog och barn.

Under året har den nya organisationen tagit mycket tid och energi, att få struktur och att schemat fungerar mm

Lokalen i mitten är ingen lugn plats att bedriva verksamhet, mycket spring. 

Tumlaren har hela tiden fått hjälpa andra grupper med personal. Bara för att vi är många... men att vi fått den personaltilldelningen pga att vi har många behovsbarn verkar inte nått fram. Vi känner att vi inte kunnat genomföra ens grundverksamheten, mat vila, samlingar, etc, mer än 2-3 dagar per vecka. 

De dagar när vi kunnat genomföra vår planering har vi kunnat ge barnen undervisning. Delat dem i små grupper och anpassat i varje grupp efter varje barns behov. TAKK har varit som ett paraply i hela verksamheten. 

UTVECKLING OCH LÄRANDE 

·         utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

·         utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

·         utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

·         känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,

·         utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,

 

Det här vill vi uppnå under året

Vi vill att vår verksamhet ska vara rolig, lustfylld och lärande.

Detta stora strävansmål har vi utgått ifrån i olika småprojekt. Vi har på vår reflektionstid satt små delmål och genomfört. vi tycker att vi kommit ganska långt med lustfyllt lärande. Däremot har vi inte hunnit dokumentera här i unikum, använt oss mer av pappersform. ( unikum är nytt o hur vi ska arbeta o skriva är en lärprocess för oss pedagoger) 

 

Så här undervisar vi för att utmana och stimulera alla barn samt ta tillvara deras behov och intressen

 Barnen lär under hela dagen, i alla möten och i alla situationer, men för att lättare kunna se och ta tillvara på vad barnen uttrycker och vill veta så delar vi upp dem i mindre grupper. Under maten, i skogen, i olika aktiviteter.

Vi försöker ge dem utmaningar genom att visa på olika sätt att lösa problem eller frågor.

Vi har barn med en annan kulturell bakgrund, där vi kan hämta kunskap, och få förståelse för andra kulturer. Vi värnar om vår egen kultur .

 Inlyssnande  pedagoger som möter varje barn. Tagit oss tid att i alla vardagssituationer att vara närvarande och bemöta varje enskilt barn.

Att ha ett förhållningssätt som utmanar barnen i att tänka o hitta flera lösningar. Barnen gör som vi gör!

Språk, kommunikation och samspel

·         tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

·         utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,

·         utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,

·         utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,

·         som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

 

Det här vill vi uppnå under året.

Att alla barn, efter sin egen förmåga utvecklar sitt talspråk, sin begreppsbildning och sin förmåga att berätta och uttrycka sina tankar.

 Språket är det vi fokuserat på mest på. Barnen har ofta återberättat till bilder om olika upplevelser, reflekterat med barnen till bilder efter olika upplevelser eller projekt/teman.

Så här undervisar vi för att utmana och stimulera alla barn samt ta tillvara deras behov och intressen

Vi använder oss av TAAK och jobbar med bildstöd. Alla barn har sitt eget persontecken. Vi har bildstöd i alla lärmiljöer med tecken intill.

 Vi har barn med svenska som andraspråk. Där jobbar vi med att utveckla deras ordförråd och att stimulera deras kommunikation på svenska.

Vi har böcker och läshörnor i flera olika rum. Läsvila efter maten för alla. 

Alla pedagoger använder tecken (TAKK) hela dagen utifrån sin egen förmåga. I denna barngruppen har vi sett att det är ett stort stöd för alla barn. För behovsbarnen har det varit  helt avgörade för att få ett sätt att kommunicera. Vi har även använt bildstöd lite olika mycket i olika miljöer. Vi har också använt bildknippor, men under vt har vi inte hunnit laga dem o uppdatera dem, så därför har inte vi använt dem alls sista månaderna. Däremot har vi haft bildstöd med tecken vid matplatserna hela läsåret, dessa har använts flitigt.

Persontecknen ger barnen tydlighet i vem de är och att alla kan prata med och om någon utan att ha ett verbalt språk. 

Persontecknet stärker deras identitet och självkänsla. 

För våra barn med svenska som andraspråk har tecknen hjälpt dem att utveckla och förstå  svenska språket lättare. 

Böcker o läshörnor har vi prioriterat hela läsåret. Vi har oxå sett att våra barn behövt en lässtund varje dag. Vi har sett att barnen också behövt varva ner och därför har vi valt att behålla läsvilan efter lunchen. Vi har delat dem i grupper och anpassat nivån på litteraturen efter varje grupp. 

Vi har också mycket dialoger med barnen, barnens egna dialoger har vi uppmuntrat mycket. Vi har skapat utrymme vid måltiderna genom att sitta i olika rum och vuxna har fokus på barnen vid bordet. Vi är noga med att ha fokus på barnen och inte prata över huvudet på barnen.

Matematik

·         utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

·         utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

·         utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

·         utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,

 

Det här vill vi uppnå under året

Mer matematik! Både i vardagen och i mer planerade aktiviteter.

Parbildning, en till en, likheter olikheter, sortera, mätning, problemlösning, det matematiska språket, mönster, former, diagram, 

 Här känner vi att vi inte nått upp till våra mål. Vi har fångat alla tillfällen i lek o under dagen vi kunnat, t.ex.när vi lekt med pinnar i skogen( har vi sorterat och räknat), vi har använt räkneramsor av olika slag. Rytmiksamlingar. Mycket pärlplattor med mönster. Försökt knyta ihop matte i bild o form, t.ex. gjorde barnen snögubbar med antal snöbollar utifrån barnens namn.  

 

Så här undervisar vi för att utmana och stimulera alla barn samt ta tillvara deras behov och intressen

Göra tydligare lärmiljöer för matematik.

I början av höstterminen skapade vi en bra matematikhörna, tanken var att utveckla o få barnen intresserade.

Men barnen valde inte att leka där. Sen har vi försökt att få till lite mer intresse för matematik i de miljöer de gillar att leka i. 

 

Naturvetenskap och teknik

·         utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

·         utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

·         utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,

·         utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

·         utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap,

 

Det här vill vi uppnå under året

Fortsätta gå till skogen i en liten grupp, tisdagar o torsdagar.

¨Det har vi gjort under ht, men under vt har vi gått hela Tumlaren varje tisdag.

Torsdagar har 5-åringarna gått tillsammans med Trollsländan till skogen. (alla blivande f-klass barn leker tillsammans o lär känna varandra)

 

 

Så här undervisar vi för att utmana och stimulera alla barn samt ta tillvara deras behov och intressen

När man går till skogen i lilla gruppen, 6 st. barn brukar det vara i 4-årsgruppen, så kommer barnen närmare naturen, blir inte " störda" av varandra. De använder alla sinnen.

5-åringarna går tillsammans med Trollsländan.

Vi har lyckats få barnen nyfikna o sugna på att lära sig om olika växter o djur. Barnen har hittat t.ex skelett. vilket djur? Varför låg det kvar i skogen?  Vi följde upp det på förskolan. Vi har under terminen utökat med fler mål. Barnen behövde motoriska utmaningar utifrån väldigt olika nivåer. Allt från att kunna stå på ojämn mark till att kunna klättra i berg. Al,la barn ville spendera mer tid i skogen, men vi valde att utöka till utflykts dagar med att laga mat och äta lunch i skogen.

Skapande

·         utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

 

Det här vill vi uppnå under året

Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång,musik, rörelselekar. Drama.

Sångsamlingar hela Klippan på fredagar och på dagliga samlingen har vi haft en sångkorg med symboler (mest för vårt barn med synnedsättning). Väldigt bra med upprepning över längre period för alla barn.

Bild har vi  som fast aktivitet på torsdagar, även tisdag em under vt.

 

Så här undervisar vi för att utmana och stimulera alla barn samt ta tillvara deras behov och intressen

Vi har allt skapande material så lågt som möjligt för att inspirera. Dramatisera sagor och sånger.

På våra samlingar har vi sagor, sånger och drama o rörelselekar. Flanosager för tydlighet, Språkpåsar.

 Barnen har lärt sig mycket sånger utifrån sina språkliga förutsättningar. Dramalek att klä ut sig o gestalta roller har barnen lekt mycket, 

men teater/drama  har vi inte hunnit med.Vi har försökt skapa bra miljöer för att måla o skapa/pyssla men ...allt vi fixat har de yngre barnen velat ta så vi har fått lyfta upp allting o ha inplanerade tillfällen. Tyvärr har vi inte haft tillgång till någon atelje. (båda två är låsta på Bläckfisken  o Maneten. 

Kropp och hälsa

·         utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande

 

Det här vill vi uppnå under året....

Vi använder oss av gården och skogen. 

 Rörelselekar och rytmik på samlingen ger en god kroppsuppfattning.  

 

 

Så här undervisar vi för att utmana och stimulera alla barn samt ta tillvara deras behov och intressen

 Vi tar med material, sånger o sagor upp till skogen. Färger. Leker rörelselekar, Byta träd m.fl.

 Vi har pratat mycket om maten att det är viktigt att äta för att orka leka. De har fått lärt sig sambandet mellan mat och energi. Vi har använt oss av rörelselekar både ute och inne. Röris till musik för 5-åringrna. 

Kalvegrinnaruset för hela förskolan.

 

 

BARNS INFLYTANDE

·         utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjligheter att påverka sin situation

·         utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och

·         utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

 

Det här vill vi uppnå under året

Vi vill att barnen ska bli mer självständiga och utveckla sitt kritiska tänkande.

Barnen har kommit olika långt i sin utveckling. 

Så här undervisar vi för att utmana och stimulera alla barn samt ta tillvara deras behov och intressen.

 

Vara närvarande, och lyssna. Skapa förutsättningar för barnen att integrera, utveckla och stärka deras självbild.

 Att vi tagit tillvara barnens intressen. T.ex har barnen skickat bilder på saker de gjort/upplevt o visat på förskolan, de har berättat för Tumlarkompisarna. Detta har gjort att även blyga barnen vill berätta och är stolta efter.

Mycket demokratiska beslut, rösta. Om barnen önskat något har vi försökt genomföra det vid ett senare tillfälle och sen reflekterat över detta.

 Vi gör barnen medvetna om att vara rädd om sina saker, förskolans saker och miljön. Att lära sig att det är roligt o komma o leka om sakerna ligger på rätt plats. Här har  vi lyckats nå fram till barnen (alla är på olika nivå förstås).

FÖRSKOLA OCH HEM

Hur ger vi föräldrarna möjllighet att ta del av verksamheten och påverka inom ramen för de nationella målen?

 

Det här vill vi uppnå under året

Genom Unikum gör vi föräldrarna delaktiga, och vi ger dem möjlighet att påverka.

 Unikum börjar vi mer o mer lära oss att använda. Information läggs ut till föräldrar o i barnens lärloggar kommer information om vad vi gör på förskolan. Dagliga samtal vid hämtning o lämning, gör att vi skapar trygga relationer med barn o föräldrar.

Utvecklingsamtal 1 gång /år (fler samtal erbjuds vid behov). Olika tillfällen där föräldrar bjuds in på förskolan, t. ex. drop-in, sommaravslutning...

 

ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN

Hur arbetar vi för att samverkan med förskoleklass, skola och fritidhem skall ske på ett förtroendefullt sätt som stödjer barnens livslånga lärande.

 

Det här vill vi uppnå under året

Vi hann inte skriva vid terminsstart. Men vi har under vt flera aktiviteter för blivande förskoleklasselever. Mycelet, Utevecka,

Besök i skolan(endast Kärna skola), sångstunder och besök i blivande grupper. 

 

 

Något som har påverkat hur läsåret blev är också många ändrade förutsättningar.

Tumlarens lokaler i mitten på Klippan är svårarbetade, det blir mycket spring igenom och svårt att ha samlingar utan att bli störda eftersom vi inte har något rum att stänga dörrarna till. Vi har försökt förändra men inte lyckats under detta läsåret.

Att barnen har fått färre kontakter som var målet med omorganisationen ser vi inte. Vi är indelade i små grupper kortare tid under dagen än när vi hade den gamla organisationen. Kanske dags för en tredje organisation???

Vid årsskiftet förändrades arbetslaget igen. Lina slutar och Anders kom in fler dagar. Dessutom har Anna jobbat torsdagar på Tumlaren.

På Maneten slutade Elina och Malin H började vid årsskiftet. Det påverkar hela hemvisten och teamen och scheman mm.

 

Mycket av vår reflektionstid har går åt till besök av specialpedagog...jätteviktigt o få handledning när vi jobbar med barn som behöver extra stöd. Men det är svårt att hinna med all löpande planering när tiden krymper. (Borde läggas in mer reflektionstid om det är så många barn som behöver handlingsplaner) 

Från årsskiftet blev det äntligen att alla är med på reflektionstiden, men svårt när personer ska lösa av varandra, måste uppdatera den som kommer in senare och den som går iväg en timma tidigare måste uppdateras. Även om vi skriver protokoll så är det ganska svårt att läsa sig till vad som bestämts/planerats.

Den enskilda reflektionstiden som Gittan o Britt har inlagt på schemat har vi aldrig lyckats gå ur barngrupp och nyttja, men oj oj oj vad vi hade behövt den. 

 

Vi tror också att schemat behöver filas på mer för att få till mer lugn i våra barngrupper.

 

Vi har också överinskolat 2 barn (de är födda 2016).

Det påverkar gruppen mycket och tar tid för de nya och "gamla" Tumlarna att lära känna o bli trygga i gruppen. Personalen får hitta nya rutiner o skapa förutsättningar för alla åldrar.

 

Först under våren skapades utrymme för hemvistreflektioner - betyder mycket att alla i hemvisten får planera o reflektera tillsammans.

 

APT har lagts på dagtid var 4:e vecka. Den dagen är det jättesvårt att hinna ta ut raster. Informationen o innehåll i APT ska ju vara samma men det blir bara nästan så. (Vi tror att det vore bättre om alla är med vid samma tillfälle, APT är väl ett tillfälle för gemensamma beslut??) 

 

UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING

Reflektion och analys skall göras i Unikums verktyg. Tänk på att ställa er följande frågor.

Förutsättningar: Vilka barn deltog? Ansvarig pedagog?
Barnens reflektioner: Vad blev barnen nyfikna på? Vad undersöker de? Hur samspelar de? Vilka frågor ställer barnen?
Pedagogens reflektioner: Vilka frågor väcktes hos mig/oss? Vad och hur dokumenterade vi? Hur ger vi tillbaka till barnen?
Pedagogisk reflektion och planering: Vad behöver vi tillföra för nytt material för fortsatt lärande hos barnen? Hur utmanar vi barnen vidare i deras lärande? Vad behöver vi göra och ta reda på? Vem gör vad? Vad gick bra vad gick mindre bra?

Analys: Hur går vi vidare?


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback