NTA Jord

I temat undersöker vi olika egenskaper hos några jordarter och hur olika egenskaper påverkar växters möjlighet att gro och växa.

Beskrivning

Temat Jord tränar barnens förmåga att arbeta undersökande - med förutsägelser, undersökningar, samtal, anteckningar och redovisningar av olika slag.

Genom enkla tester lär sig barnen att identifiera sand, lera och humus i jord. Genom experiment undersöker barnen hur växter och deras rötter växer i olika jordmåner.

De studerar också hur växter bryts ned med hjälp av maskar och blir en del av jorden. De undersöker också "vanlig jord", den jord som finns vid skolan, genom att tillämpa vad de lärt sig.

Läs mer på www.ntaskolutveckling.se

Arbetsgång

Temat består av 11 uppdrag

Uppdrag 1: Vad finns i jorden?
Eleverna undersöker vad de kan hitta i jord. De berättar vad de vet om jord och vad de skulle vilja vet mer om.

Uppdrag 2: Vi gör en kompost.
Eleverna gör två kompostförsök, ett med och ett utan mask. De gör förusägelser om vilka förändringar som kommer att ske i kompostpåsarna.

Uppdrag 3: Undersök sand, lera och humus.
Eleverna undersöker sand, lera och humus med sina sinnen.

Uppdrag 4: Vi rullar fuktig jord.
Eleverna jämför egenskaper hos torr och våt sand, lera och humus.

Uppdrag 5: Vad har hänt jordproven?
Eleverna jämför jordproverna när de har fått stå i ett dygn.

Uppdrag 6: Vad finns i blandningen?
Eleverna identifierar vad som finns i blandningen.

Uppdrag 7: Odla växter i olika jordmåner.
Elever sår frön i fyra olika typer av jord. De noterar växternas tillväxt.

Uppdrag 8: Varför har växter rötter?
Eleverna planterar frön i provrör, för att studera hur rötter utvecklas

Uppdrag 9: Kan jord hålla kvar vatten?
Eleverna studerar hur snabbt vatten passerar sand och lera.

Uppdrag 10: Vad har hänt i komposten?
Eleverna observerar vad som finns i komposterna och diskuterar de förändringar de har noterat.

Uppdrag 11: Undersök jorden vid skolan.
Eleverna designar tester för att beskriva jordarten vid skolan.

Varje undersökning börjar med att barnen funderar på vad de redan vet och gör en förutsägelse.
Därefter genomför de sitt försök och jämför resultatet med sin förutsägelse.
Det är viktigt att de hela tiden noterar sina erfarenheter och resonerar om iakttagelser och slutsatser.
Uppdraget avslutas alltid med ett samtal i klassen kring dagens uppdrag och vad vi lärt oss.

Mål för temat

Tema Jord ska bidra till att eleverna skaffar sig kunskap om::
- vad jord består av,
- hur man känner igen olika sorters jord,
- jordens betydelse för de levande organismerna och för människan.

Lgr 11

Syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Centralt innehåll

Läroplanskopplingar

Syfte

• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Centralt innehåll

• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
• Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.
• Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering.
• Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
• Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.